Tidskrift.nu: Artiklar från Hjärnstorm

Artiklar från Hjärnstorm

Jag lägger av. #1-2 2020

2020-08-16 Det hela började med att Hjärnstorms redaktion bad mig bidra med en text till ett blandnummer, och just då var jag djupt inne i tankar och idéer kring att sluta skriva. Det vill säga, sluta skriva böcker, sluta vara författare, säga adjö till litteraturen, så jag satte mig ner och skrev om det. Medan jag höll på funderade jag vidare på ämnet, och undrade om det fanns fler som hade samma tankar som jag. Författare och konstnärer som var trötta på det de höll på med, som hade vänt sig bort från sitt kall, eller som ville ge upp, som tvivlade på sina respektive sammanhang, som inte trivdes i kulturvärlden och hade tankar på att lägga av. Så jag föreslog ett helt nummer på temat, redaktionen gillade idén och frågade om jag ville vara gästredaktör... (från de inledande orden Hjärnkontoret #1-2 2020)»

Bilder av Ryssland #137

2020-03-09 ...Bilderna av Ryssland är många, så också i detta nummer. En dyster framtidsteckning märks hos flera skribenter. Ilja Budraitskis lyfter det senaste årtiondets ekonomiska kris och hur det har medfört en ny politisk retorik: ”Staten har inte bett era föräldrar att föda er” heter det om den som inte lyckas försörja sig i den nya ordningen. Och tillräckliga finanser eller ej - Daria Sorokina ser oroande tendenser till det arkitektoniska kulturarvets förfall i profitkravens kölvatten. I en serie verk lyfter Anastasia Vepreeva frågan om ett annat slags arv: bortglömda, omärkta massgravar från terroråren, något som efterkommande generationer har fortsatt att bearbeta. Teoretikern Marianne Hirsch använde begreppet post-memory eller postminne om just efterföljandes roll i hanteringen av traumatiska händelser. Många är de hisnande familjeberättelserna i postsovjetiska släkter, varav ett vi möter i Denis Romanovskis och Nils Claessons konstprojekt Valentina Dobrovas liv... (ur Hjärnkontoret Hjärnstorm #137)»

Blandnummer #136

2019-12-09 I detta ovanligt välmatade blandnummer står bildkonsten i centrum. I två långa texter presenteras två sinsemellan skenbart väsensskilda fotografer, amerikanen Walker Evans och “bröllopsfotografen” Ingvar Larson från Huddinge. Om honom skriver Nils Classon att “styrkan i hans arbete var att det aldrig var konst utan bilder som skulle användas”. Även Walker Evans var misstänksam mot finkonsten, det var inte i museerna man borde finna inspiration, utan på gatan. Konstvärlden och samtidskonsten är ämnet för fyra andra texter i detta nummer. I En annan historia redogör Jan Hannerz för bakgrunden till installationen Hon på Moderna Museet 1966. Verket var en jätteskulptur föreställande en kvinna med skrevande ben, resultatet av ett samarbete mellan Niki de Saint Phalle, Jean Tinguely och Per Olov Ultvedt. Men varifrån kom idén till detta verk? Det är annan historia... (ur de inledande orden Hjärnkontoret #136 2019)»

2019-05-06 ”Gud spelar inte tärning!” var Albert Einsteins invändning mot kvantmekaniken. Han hade svårt att förlika sig med att den tog sin utgångspunkt i slumpmässig sannolikhet istället för kausalitet. Niels Bohr som varit med om att lägga grunden för dess teoribildning gav Einstein svar på tal: ”Du får sluta att tala om för Gud vad han ska och inte ska göra!” Båda två var ”troende ateister” och förmodligen använde de gudsbegreppet som en bild, en liknelse. Men när de på detta sätt talar om kosmos som om det vore någon de kände, en antropomorf gud som beter sig på det ena eller andra viset, då är det lätt att läsa in att deras egna existentiella erfarenheter också halkat med in emellan vad de rent vetenskapligt diskuterar. Om allt gick att förutse och förstå, då skulle vårt liv vara förutbestämt och till sin innersta natur mekaniskt. Om allt vore slump, då vore tillvaron utan struktur och riktning. Men om slumpen innebär brott i händelsekedjan, då finns där utrymme för vår fria vilja. Och för vårt omedvetna: ”Vi vill inte heller hysa alltför höga tankar om denna vår vishets fingerfärdighet, när vi emellanåt blir alltför överraskade av den underbara harmoni som uppstår då vi spela på vårt instrument: en harmoni som klingar för vackert för att vi skulle våga räkna den oss själva tillgodo. Sanningen är att någon Någon då och då spelar med oss - den kära slumpen: han styr ibland våra händer, och den visaste providens skulle inte kunna tänka ut en skönare musik än den som då och då blir till under våra dåraktiga händer.” Orden är Nietzches och hämtade ur Den glada vetenskapen. Välkommen till Hjärnstorm, helt ägnat åt det oförutsebara. (Hjärnkontor #134-135) »

Release Murar och tunnlar #133

2019-02-11 Kulturtidskriften Hjärnstorm släpper #133. Muren kan vara ett politiskt delningsverktyg, ett länkelement, ett villkor för både segregering och samexistens. Men muren har också en motsats - det som är skarpt och avgränsat i murens närhet är dolt och mystiskt i tunnlarnas mörker. I maj 2018 träffades en grupp forskare från hela världen på Architecture Space and Society Center I London och samtalade om murar. Christina Parte som arrangerade konferensen, och som är forskare knuten till Birkbeck University, medverkar nu i Hjärnstorms release.»

Murar och tunnlar

2019-01-22 I maj 2018 träffades en grupp forskare på Architecture Space and Society Center i London och samtalade om murar. Konferensen arrangerades av Christina Parte som är kopplad till Birkbeck University London, och drog till sig forskare från hela världen. Det var inte första gången som det ordnades en konferens för att diskutera murarnas och gränsernas fysiska och symboliska funktioner. Ett antal symposier och akademiska diskussioner om murens återkomst som politikens spatiala manifestation har arrangerats genom åren, men på senare tid är ämnet mer brännande än vanligt. Muren mellan Israel och Västbanken, Donald Trumps idé om en mur på gränsen mellan USA och Mexiko och de nya gränserna och gränskontrollerna som blivit aktuella i Europa i samband med flyktingkrisen 2015: alla dessa händelser är tecken i tiden. Muren kan vara många saker. Den kan vara en avgränsning, ett fysiskt ingrepp i en känslig socioekonomisk verklighet, ett politiskt delningsverktyg, ett övergrepp, ett länkelement, ett villkor för både segregering och samexistens. Politiken, processerna, samvaron som utvecklas i skuggan av muren liknar inget annat. Trycket, repressionen är alltid starkare på den ena sidan av muren, men frustrationen, sabotaget, graffittin som uppstår till följd av trycket blir mer synlig på den andra sidan, den sidan där kontrollen lägre... (ur Hjärnkontoret #133 2018)»

Belarus/Sverige

2018-08-06 En kall januaridag landade Hjärnstorms redaktion i Belarus. Nattågen tog oss mellan Minsk, Vitebsk och Brest där vi träffade konstnärer, curatorer, historiker och konstvetare. Resan var ett samarbete med det göteborgsbaserade konstkollektivet Konstepidemin och resulterade i flera projekt. Delar av Konstepidemin inledde en rad konstnärliga samarbeten med lokala aktörer. Hjärnstorm bestämde sig för att göra ett nummer utifrån de ämnen som dök upp i seminarier och samtal. Men numret handlar inte bara om Belarus. Väl hemkomna inbjöd vi både svenska och belarusiska skribenter och konstnärer belysa diskussionsämnena utifrån sina respektive perspektiv. Ett av temana var konstnären och dennes roll i och förhållande till det omgivande samhället... (ur Hjärnkontoret #132 2018)»

2018-04-13 Välkommen till ett extraordinärt tjockt dubbelnummer. Precis som föregående enkelnummer så är det här en del i vårt fyrtioårsjubileum. Det är en ansenlig ålder för en kulturtidskrift. Vi tror att Hjärnstorms hälsa beror på dess grundkoncept: att låta associationer och ämnen brytas, blandas, omformuleras och rekomponeras. Numrets tema är passande nog tid. Vi tittar på tidens möjligheter och omöjligheter. Vi granskar dess form och genom det hoppas vi väcka frågor kring hur tiden förhåller sig beroende av plats och material. Vilka skiftningar är vi tvungna att genomgå då tiden ändras, fastställs eller vidgas? I Nora Hagdahls essä, Tidens Gestaltning, utforskar hon tidens olika vektorer och vad de har för potential. Texten behandlar därigenom tidsmässiga uppfattningar i relation till material och kontext. Christer Themtander förhåller sig till ämnet via saxen, limflaskan, associationen och bisociationen. Rebecka Pershagens dagboksdiktning och Anders Björssons exposé om brevet kan båda sägas handla om tid, hur den synliggörs eller fångas på papper men också om hur minnen och tankar samlas, också ibland om hur sår aldrig läker utan istället om distansen till kroppen som en gång blev sårad. I numret introducerar även Leena Dixon, Warsan Shire, vars poesi så tydligt bär på erfarenheten av att vara kluven mellan olika tillhörigheter. För att förstå historiens verkan riktar Cristian Quinteros Soto kameran mot marken i Atacamaöknen och tar fotografier som ur landskapet ger ådringar, blödningar, och upprivna rötter. Poesin blir en akt av motstånd då den resonerar och ekar mot en tid där plats och minnen är desorienterade. Red Cow använder sig av poesins och rytmikens grepp när hon skriver om barndomsdrömmarna som upplöses och ger nya riktningar. I Minuterna utforskar Afrang Nordlöf Malekian fotografiets relation till våld, liv och tid. Verket tar delvis avstamp från avrättningar i Iran och kamerans roll vid dokumentering av händelserna. Samtidigt undersöks vad som händer när fotografiet digitaliseras och den politiska agendan i spridningen och användandet av det. I sin tur väcker det frågor kring vad ett redigeringsrum är och kan vara. I Theresa Traore Dahlbergs fotografier förlängs det ibland monumentala fotografiska ögonblicket och fotografierna verkar utanför en bunden tid. Historien och framtiden berättas således delvis genom en brytning i tiden som ger möjlighet för gemensamt fotfäste för betraktarna. Annelie Nilsson och Cecilia Sering skapar nya rörelser kring järnet som utgör den fasta förbindelsen över Öresund i sitt projekt Magnetiska JPG kring Öresundsbron, en reaktion på de id-kontroller som infördes 4 januari 2016 och som i praktiken innebar en stängd gräns för de människor som ville söka asyl i Sverige. Även i Hannah Brännströms bidrag där bilder och lyrisk prosa samspelar, går ihop, är flyktingströmmar och politisk skiftningar centrala ingångspunkter... (ur Hjärnkontoret #130-131)»

2018-03-13 Hjärnstorm fyrtioårsjubilerar. Regelmässigt görs sådant genom tillbakablickande. Det ska vi naturligtvis göra också, någon gång, men vi kände inte riktigt för det just nu. Istället gör vi två nummer på raken där vi renodlar Hjärnstorms grundkoncept, det vill säga att blanda materialet så mycket det bara går, på både höjden och tvären. Vi inleder med en essä om protomodernisten Laurence Sterne, som var bara några år äldre än vad Hjärnstorm är nu då han 1759 skrev följande: ”Regler, fy fan, nej det enda raka är att ”snurra ihop dem, riva dem i bitar och kasta dem på elden”. Det är svårt att veta vad Sternes verk Tristran Shandy egentligen handlar om. Den verkar ha plats för allt… som är av intresse... (ur Hjärnkontoret #129 2017) »

Monty Python och Pythonormen

2017-07-20 Martin Kristenson skickades in artikeln Monty Python till Hjärnstorm 1993. Jag kände mig mer än nöjd med att få publicera en artikel om mitt favoritprogram från ungdomen. En frågan var hur texten skulle bildsättas. Kan det bli bra med stillbilder från programmet? Kunde det säkert men min entusiasm kände inte några gränser utan beslöt att jag skulle illustrera den på ett sätt som gick lite i linje med "knäppskallarna". Det vart en orm som utan avbrott slingrar sig fram över den tio sidor långa artikeln. I tre veckor roddade jag i böcker efter bilder och kröp omkring på knäna för att tuscha med pennor och penslar och det i originalstorlek för att kunna montera text och bild tillsammans på sidorna geschvint. Det här var på den mer analoga tiden, innan Hjärnstorm började använda sig av föregångaren till InDesign, Pagemaker. Text och bild monterades på ark tryckeriet tillhandahöll. Martinson kan inte varit alltför besviken med tilltaget att illustrera, Hjärnstorm fick under en lång räcka år nyskrivet. Han kom sedan engagera sig i tidskriften Kapten Stofil och bjöd tidskrift.nu på mängder av artiklar med högst svårförutsebara ämnen. Och där finns kanske ett parallellt spår Kristensen och Monty och hur som helst här finns artikeln fristående från den i orginalet två meter långa teckningen.»

2017-05-20 Samisk vrede är temat för det här numret av Hjärnstorm. Jag introducerade begreppet för första gången i ett beställningsverk till den samiska musikfestivalen Márkomeannu i Nordnorge 2015. Det var namnet på verket som bestod av ett kamouflagemönster i samiska färger och som prydde alla festivalarmband och hängdes upp som flaggor på festivalområdet. Samisk vrede bars och flaggades. Samisk vrede är en analogi till Black Rage, ett mångdimensionerat begrepp som ursprungligen kommer från boken med samma namn, skriven av de afro-amerikanska psykiatrikerna William H. Grier och Price M. Cobbs. Boken gavs ut i USA efter de enorma upplopp som följde på mordet av Martin Luther King Jr 1968. Sedan dess har den sålts i över en miljon exemplar och betraktas som en klassiker i svart motståndsrörelse och i studier av rasrelationer. Boken uppmärksammar den psykiska skada som rasism förorsakar och som tog sig uttryck i våldsam ilska bland svarta amerikaner. Grier och Cobbs, som drev en psykiatrisk mottagning i San Francisco, fick allmänheten att öppna ögonen för de psykologiska effekterna av rasism genom att lägga fram fallstudier som illustrerade hur svarta amerikaner fått sin självbild, sina familjerelationer och hela sin världsbild förvriden på grund av vitas förtryck (ur Hjärnkontoret #128 2017).»

« Förra sidan | Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Hjärnstorm

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2025-06-28
Sydasien Vår 2025

2025-06-23
Signum 4

2025-06-15
Omkonst Vår 2025

2025-06-09
Filmrutan 1 2025

2025-06-03
Parnass 2 2025

2025-05-24
CBA 68 2025

2025-05-08
Tidig Musik 1 2025

2025-05-07
OEI 106-107

2025-05-02
Signum 3

2025-04-25
Populär Astronomi 1 2025

2025-04-24
Medusa 1 2025

2025-04-12
Fjärde Världen 1 2024

2025-04-10
Glänta 3-4 2024

2025-04-09
Amnesty Press 1 2025

2025-03-21
Signum 2

2025-03-08
Hjärnstorm 157 2024

2025-03-04
Utställningskritik 1 2025

2025-03-03
Akvarellen 1 2025

2025-02-18
Opera 1 2025

2025-02-11
Tidig Musik 4 2024

2025-02-10
Sydasien 2024

2025-02-07
Signum 1
Haimdagar 5-6 2024

2025-02-02
Medusa 4 2024

2025-01-25
Utställningskritik 5 2024

2025-01-24
Amnesty Press 4 2024

2025-01-15
Populär Astronomi 4 2024

2025-01-08
20TAL 12 2024

2025-01-07
Akvarellen 4 2024

2024-12-24
CBA 66-67 2024

2024-12-22
Glänta 2 2024

2024-12-16
Cora 79 2024

2024-12-13
Signum 8

2024-12-12
Fjärde Världen 3-4 2024

2024-12-08
Parnass 4 2024

2024-11-27
Opera 5 2024

2024-11-18
Amnesty Press 3 2024

2024-11-15
Populär Astronomi 3 2024

2024-11-09
Omkonst Höst 2024

2024-11-01
Signum 7

2024-10-30
Tidig Musik 3 2024

2024-10-28
Medusa 3 2024

2024-10-26
Haimdagar 3-4

2024-10-16
Konstperspektiv 4
Cora 78 2024

2024-10-13
Akvarellen 3 2024

2024-10-11
Utställningskritik 4 2024

2024-10-03
Opera 4 2024

2024-09-30
SocialPolitik Höst 2024

2024-09-22
Balder 3 2024

Äldre resuméer