Tidskrift.nu: Artiklar från Hjärnstorm

Artiklar från Hjärnstorm

Release Murar och tunnlar #133

2019-02-11 Kulturtidskriften Hjärnstorm släpper #133. Muren kan vara ett politiskt delningsverktyg, ett länkelement, ett villkor för både segregering och samexistens. Men muren har också en motsats - det som är skarpt och avgränsat i murens närhet är dolt och mystiskt i tunnlarnas mörker. I maj 2018 träffades en grupp forskare från hela världen på Architecture Space and Society Center I London och samtalade om murar. Christina Parte som arrangerade konferensen, och som är forskare knuten till Birkbeck University, medverkar nu i Hjärnstorms release.»

Murar och tunnlar

2019-01-22 I maj 2018 träffades en grupp forskare på Architecture Space and Society Center i London och samtalade om murar. Konferensen arrangerades av Christina Parte som är kopplad till Birkbeck University London, och drog till sig forskare från hela världen. Det var inte första gången som det ordnades en konferens för att diskutera murarnas och gränsernas fysiska och symboliska funktioner. Ett antal symposier och akademiska diskussioner om murens återkomst som politikens spatiala manifestation har arrangerats genom åren, men på senare tid är ämnet mer brännande än vanligt. Muren mellan Israel och Västbanken, Donald Trumps idé om en mur på gränsen mellan USA och Mexiko och de nya gränserna och gränskontrollerna som blivit aktuella i Europa i samband med flyktingkrisen 2015: alla dessa händelser är tecken i tiden. Muren kan vara många saker. Den kan vara en avgränsning, ett fysiskt ingrepp i en känslig socioekonomisk verklighet, ett politiskt delningsverktyg, ett övergrepp, ett länkelement, ett villkor för både segregering och samexistens. Politiken, processerna, samvaron som utvecklas i skuggan av muren liknar inget annat. Trycket, repressionen är alltid starkare på den ena sidan av muren, men frustrationen, sabotaget, graffittin som uppstår till följd av trycket blir mer synlig på den andra sidan, den sidan där kontrollen lägre... (ur Hjärnkontoret #133 2018)»

Belarus/Sverige

2018-08-06 En kall januaridag landade Hjärnstorms redaktion i Belarus. Nattågen tog oss mellan Minsk, Vitebsk och Brest där vi träffade konstnärer, curatorer, historiker och konstvetare. Resan var ett samarbete med det göteborgsbaserade konstkollektivet Konstepidemin och resulterade i flera projekt. Delar av Konstepidemin inledde en rad konstnärliga samarbeten med lokala aktörer. Hjärnstorm bestämde sig för att göra ett nummer utifrån de ämnen som dök upp i seminarier och samtal. Men numret handlar inte bara om Belarus. Väl hemkomna inbjöd vi både svenska och belarusiska skribenter och konstnärer belysa diskussionsämnena utifrån sina respektive perspektiv. Ett av temana var konstnären och dennes roll i och förhållande till det omgivande samhället... (ur Hjärnkontoret #132 2018)»

2018-04-13 Välkommen till ett extraordinärt tjockt dubbelnummer. Precis som föregående enkelnummer så är det här en del i vårt fyrtioårsjubileum. Det är en ansenlig ålder för en kulturtidskrift. Vi tror att Hjärnstorms hälsa beror på dess grundkoncept: att låta associationer och ämnen brytas, blandas, omformuleras och rekomponeras. Numrets tema är passande nog tid. Vi tittar på tidens möjligheter och omöjligheter. Vi granskar dess form och genom det hoppas vi väcka frågor kring hur tiden förhåller sig beroende av plats och material. Vilka skiftningar är vi tvungna att genomgå då tiden ändras, fastställs eller vidgas? I Nora Hagdahls essä, Tidens Gestaltning, utforskar hon tidens olika vektorer och vad de har för potential. Texten behandlar därigenom tidsmässiga uppfattningar i relation till material och kontext. Christer Themtander förhåller sig till ämnet via saxen, limflaskan, associationen och bisociationen. Rebecka Pershagens dagboksdiktning och Anders Björssons exposé om brevet kan båda sägas handla om tid, hur den synliggörs eller fångas på papper men också om hur minnen och tankar samlas, också ibland om hur sår aldrig läker utan istället om distansen till kroppen som en gång blev sårad. I numret introducerar även Leena Dixon, Warsan Shire, vars poesi så tydligt bär på erfarenheten av att vara kluven mellan olika tillhörigheter. För att förstå historiens verkan riktar Cristian Quinteros Soto kameran mot marken i Atacamaöknen och tar fotografier som ur landskapet ger ådringar, blödningar, och upprivna rötter. Poesin blir en akt av motstånd då den resonerar och ekar mot en tid där plats och minnen är desorienterade. Red Cow använder sig av poesins och rytmikens grepp när hon skriver om barndomsdrömmarna som upplöses och ger nya riktningar. I Minuterna utforskar Afrang Nordlöf Malekian fotografiets relation till våld, liv och tid. Verket tar delvis avstamp från avrättningar i Iran och kamerans roll vid dokumentering av händelserna. Samtidigt undersöks vad som händer när fotografiet digitaliseras och den politiska agendan i spridningen och användandet av det. I sin tur väcker det frågor kring vad ett redigeringsrum är och kan vara. I Theresa Traore Dahlbergs fotografier förlängs det ibland monumentala fotografiska ögonblicket och fotografierna verkar utanför en bunden tid. Historien och framtiden berättas således delvis genom en brytning i tiden som ger möjlighet för gemensamt fotfäste för betraktarna. Annelie Nilsson och Cecilia Sering skapar nya rörelser kring järnet som utgör den fasta förbindelsen över Öresund i sitt projekt Magnetiska JPG kring Öresundsbron, en reaktion på de id-kontroller som infördes 4 januari 2016 och som i praktiken innebar en stängd gräns för de människor som ville söka asyl i Sverige. Även i Hannah Brännströms bidrag där bilder och lyrisk prosa samspelar, går ihop, är flyktingströmmar och politisk skiftningar centrala ingångspunkter... (ur Hjärnkontoret #130-131)»

2018-03-13 Hjärnstorm fyrtioårsjubilerar. Regelmässigt görs sådant genom tillbakablickande. Det ska vi naturligtvis göra också, någon gång, men vi kände inte riktigt för det just nu. Istället gör vi två nummer på raken där vi renodlar Hjärnstorms grundkoncept, det vill säga att blanda materialet så mycket det bara går, på både höjden och tvären. Vi inleder med en essä om protomodernisten Laurence Sterne, som var bara några år äldre än vad Hjärnstorm är nu då han 1759 skrev följande: ”Regler, fy fan, nej det enda raka är att ”snurra ihop dem, riva dem i bitar och kasta dem på elden”. Det är svårt att veta vad Sternes verk Tristran Shandy egentligen handlar om. Den verkar ha plats för allt… som är av intresse... (ur Hjärnkontoret #129 2017) »

Monty Python och Pythonormen

2017-07-20 Martin Kristenson skickades in artikeln Monty Python till Hjärnstorm 1993. Jag kände mig mer än nöjd med att få publicera en artikel om mitt favoritprogram från ungdomen. En frågan var hur texten skulle bildsättas. Kan det bli bra med stillbilder från programmet? Kunde det säkert men min entusiasm kände inte några gränser utan beslöt att jag skulle illustrera den på ett sätt som gick lite i linje med "knäppskallarna". Det vart en orm som utan avbrott slingrar sig fram över den tio sidor långa artikeln. I tre veckor roddade jag i böcker efter bilder och kröp omkring på knäna för att tuscha med pennor och penslar och det i originalstorlek för att kunna montera text och bild tillsammans på sidorna geschvint. Det här var på den mer analoga tiden, innan Hjärnstorm började använda sig av föregångaren till InDesign, Pagemaker. Text och bild monterades på ark tryckeriet tillhandahöll. Martinson kan inte varit alltför besviken med tilltaget att illustrera, Hjärnstorm fick under en lång räcka år nyskrivet. Han kom sedan engagera sig i tidskriften Kapten Stofil och bjöd tidskrift.nu på mängder av artiklar med högst svårförutsebara ämnen. Och där finns kanske ett parallellt spår Kristensen och Monty och hur som helst här finns artikeln fristående från den i orginalet två meter långa teckningen.»

2017-05-20 Samisk vrede är temat för det här numret av Hjärnstorm. Jag introducerade begreppet för första gången i ett beställningsverk till den samiska musikfestivalen Márkomeannu i Nordnorge 2015. Det var namnet på verket som bestod av ett kamouflagemönster i samiska färger och som prydde alla festivalarmband och hängdes upp som flaggor på festivalområdet. Samisk vrede bars och flaggades. Samisk vrede är en analogi till Black Rage, ett mångdimensionerat begrepp som ursprungligen kommer från boken med samma namn, skriven av de afro-amerikanska psykiatrikerna William H. Grier och Price M. Cobbs. Boken gavs ut i USA efter de enorma upplopp som följde på mordet av Martin Luther King Jr 1968. Sedan dess har den sålts i över en miljon exemplar och betraktas som en klassiker i svart motståndsrörelse och i studier av rasrelationer. Boken uppmärksammar den psykiska skada som rasism förorsakar och som tog sig uttryck i våldsam ilska bland svarta amerikaner. Grier och Cobbs, som drev en psykiatrisk mottagning i San Francisco, fick allmänheten att öppna ögonen för de psykologiska effekterna av rasism genom att lägga fram fallstudier som illustrerade hur svarta amerikaner fått sin självbild, sina familjerelationer och hela sin världsbild förvriden på grund av vitas förtryck (ur Hjärnkontoret #128 2017).»

Release: Heltid, deltid, alltid

Montage

2017-02-08 I nya numret av Hjärnstorm behandlas arbete i förhållande till tid. "Heltid, deltid, alltid" är ett initiativ av konstnären Frida Klingberg som föreslog tema och kickade igång numret. Hennes utgångspunkt är att dagens samhälle kännetecknas genom kontroll av människans tid. Från förskola till pensionsålder följer den enskilda människan scheman satta av andra. Släppet sker på Rönnells Antikvariat.»

Arbete #126-127

2017-02-08 Arbete är något som oftast avgör vem du är i samhället. Arbete är något som kan vara stigmatiserande, förtryckande men också upplevas som något fritt och passionerat. Arbete kan dessutom vara verktyg för förändring på mikro- eller makronivå. Arbete kan innebära fast anställning eller osäker anställning, eller innebära att helt stå utanför arbetsmarknaden. Prekariatet som kastas mellan arbetsmarknadsåtgärder eller förväntas att alltid vara tillgängliga för inhopp som timvikarie. Visstidsanställning, obekväm tid och övertid är termer som definierar ett pris på arbetstid. Uruguays förre president, José Mujica, kallades för världens fattigaste president i media. Men vad är fattigdom? Smeknamnet som har gjort Mujica känd över världen pekar på avsaknad av en livsstil med hög materiell standard. Mujica däremot menar att vi lever i ett konsumtionssamhälle som skapar behov av onödiga varor. För att mätta behovet arbetar vi mer än någonsin. Konsumtionen betalar vi med de timmar som vi har lagt ned för att tjäna pengar. Vi betalar med vår tid. Heltid, deltid, alltid är ett initiativ av konstnären Frida Klingberg/.../»

Skönheten och odjuret – skräck, sex och romantik i träsket

2016-10-29 I senaste Hjärnstorm #125 tema Nationalism tar Edvard Derkert med oss in i fiktionens värld för att se hur hoten modelleras mot konsensus.»

Release Hjärnstorm #125 Nationalism

2016-10-21 Hjärnstorm ställer frågor om medborgarskap, kön, kultur, sexualitet, arbetstillfällen, livsmedel - det händer allt som oftast att debattörerna går in i sina frågeställningar i avsikt att diskutera människors problem och valmöjligheter, men ofta blir det politiska enheters kultur, värderingar och lagstiftning som avhandlas. »

« Förra sidan | Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Hjärnstorm

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2023-05-25
Parnass 2 2023
Släkthistoriskt Forum 2 2023

2023-05-12
Signum 4

2023-05-08
Hjärnstorm 151 2023

2023-05-02
Haimdagar 1-2 2023

2023-04-30
Fjärde Världen 1-2 2023

2023-04-22
OEI 100-101 2023

2023-04-20
Opera 2 2023
Utställningskritik 1 2023

2023-04-07
Medusa 1 2023

2023-04-06
Signum 3
Amnesty Press 1 2023

2023-04-05
Kritiker 65-66 2022

2023-04-01
Tidig Musik 1 2023

2023-03-24
Släkthistoriskt Forum 1 2023

2023-03-06
Utställningskritik 5 2023

2023-03-03
Signum 2

2023-03-01
Akvarellen 1 2023

2023-02-22
Konstperspektiv 2

2023-02-21
Parnass 1 2023

2023-02-16
Opera 1 2023

2023-01-29
Divan 3-4 2022

2023-01-27
Signum 1

2023-01-22
Sydasien 4 2022

2023-01-20
Medusa 4 2022

2023-01-18
Akvarellen 4 2022
Omkonst dec 2022

2023-01-13
Världshorisont 4 2022

2023-01-12
Kontrast Magasin 3-4 2022

2023-01-04
Teatertidningen 5 2022

2023-01-02
Hjärnstorm 150 2022

2022-12-30
OEI 96-97 2022

2022-12-27
Balder 4 2022

2022-12-24
Amnesty Press 4 2022

2022-12-22
Nordens Tidning 4 2022

2022-12-18
Haimdagar 5-6 2022

2022-12-16
Tidig Musik 4 2022

2022-12-10
Fjärde Världen 4 2022

2022-12-08
Signum 8
Galago 154 2022

2022-11-27
Parnass 4 2022

2022-11-17
Opera 5 2022
Kritiker 4 2022

2022-11-15
Världshorisont 3 2022

2022-11-14
Utställningskritik 4 2022

2022-11-11
Nordens Tidning 3 2022

2022-11-08
20TAL 7 2022

2022-11-05
Teatertidningen 4 2022

2022-11-02
Balder 3 2022
Sydasien 3 2022

Äldre resuméer