Artiklar från Haimdagar

Innehåll #1-6 2021
2021-08-14 Sverige fick sin folkskolestadga 1842, även om det tog sin tid innan denna tanke var i full verksamhet. MM redan innan dess hade det utom staden funnits skolmästare på landsbygden i över två hundra år, först pastoratsvis men med tiden allt mera sockenvis. Mot slutet av 1700-takt var dessa ofta även klockare — men hade samtidigt även söner och mågar som vice. Ofta var det annars svårt att sköta båda tjänsterna. Ibland ses även att hustrur går in (mest synligt som änkor). Mer fristående fanns efter hand även sk "skolmostrar". Under denna tid började skolmästarna även slå åder och vaccinera, och en rad annat. Redan från början fanns en viss skillnad melan skolmästare och klockare — flera skolmästare var tex även länsmän, rättegångsombud och deltidshantverkare plus att de ledde kyrkans psalmsånger (innan orglar fanns) — även om det i flera fall också fanns ett system av kyrkokörer medan klockarna utom att sköta en viss postgång ofta hade dagsverkessysslor som skogshyggen och annat. Förutom de småbruk man i båda yrkena också hade... Från presentationen Haimdagar 1-6 2021)»

Innehåll #5-6 2020
2020-12-20 Släkten Facht • De 120 fotbollsplanernas ö • Bysantinska inflytanden på gotländska kyrkor • Om Fågelsång och Hundlund • Fattigstugan i Hangvar • Dräpte lönnfött barn vid Allekvia 1758 • Mera ur Magnes dagbok • Känslor under medeltid • Rådhuset på Stora Torget • Gilleshus i medeltidsvisby • Roxybiografen • När man började ge barnen två namn • Jacobskyrkan • Recensioner • Skäggiga damen på fornsalen»

Innehåll #3-4 2020
2020-10-08 Som vi skrev i förra numret var planen att som avslutande höstnummer ge ut en tjock volym med en samlad genomgång av alla Gotlands socknars kartläggningsbara skolmästare och klockare, dvs räknat från omkring år 1600 och fram tills att folkskolereformen knackar på dörren. Vilket förstås också innebär en rad upplysande och analyserande notiser om den skolhistoriska utvecklingen. Vidare skulle denna genomgång även kompletteras med ett slags social djupstudie på hur länge de (och deras fruar) levde, deras giftermålsåldrar, antalet barn, antalet barn som dog innnan vuxen ålder etc etc, vilket skulle jämföras med samma uppgifter för sex andra yrkesgrupper (präster, strandridare, salpetersjuderiverkmästare, salpetersjudardrängar, kronobåtsmän på Norr och bönderna i Havdhem), dvs en socialt bred studie som omfattade flera tusen yrkesbärare och med hustrur och barn åtskilligt flera. - Men, delar av denna särskilda studie... (ur de inledande orden Haimdagar #3-4 2020)»

Innehåll #1-2 2020
2020-04-03 Tidskriften innehåller alltid ett stort antal artiklar med nyframtaget material inom historisk-social-kulturell historia; dokumentation, analys, berättelse, recensioner med mera. Innehållet sträcker sig från nutid med vissa glimtar framtid ner till vissa inslag om perioder före vikingatiden. Det huvudsakliga materialet brukar ligga från folkrörelsetid till 1600-tal, men medeltid är ofta återkommande. Emellanåt också en del litterära tillägg, bildkonst etc. »

Innehåll #9-10 2019
2020-01-13 Detta och de två kommande numren av Haimdagar beräknas bli av det "vanliga slaget", dvs dubbelnummer med blandat innehåll fram till sommaren 2020. Därpå är planen att under hösten 2020 komma med ett nytt bautanummer, denna gång den förut aviserade sammanställningen av de gotländska socknarnas Gotlands alla klockare och skolmästare, men start i vad som äldst är känt omkring år 1600 och vidare fram tills dess att folkskolan börjar bli beredd att starta. Med en rad sociala detaljer. Efter denna tredje bautautgåva beräknas sen gången återgå till det traditionella mönstret. Naziutgåvan sålde så det stod härliga till. Redan efter tre veckor var det uppenbart att en ny upplaga skulle behövas och efter en del mindre justeringar kom den också ut i slutet av oktober. Och det var ju tur, för i rader av butiker sålde den slut gång på gång. Sammanlagda upplagan blir därmed 1600. Däremot har det hittills varit svårare att få den recenserad i fastlandspress - men det som skrevs var å andra sidan en fröjd att läsa (se baksidan). Likaså förvånade Gotlands Allehanda sedan kulturchefen efter Lars Schills i och för sig alldeles lovvärda förhandsartikel tyckte att nån recension behövde det då alls inte vara. Vilket ju gör att den bedömande läsningen uteblev. Hyggligt gehör blev det även i bibliotekets hörsal, och en av de frågor som där kom upp föranledde även en kompletterande artikel i detta nr. Notis och artikel kommer även i Expo.»

Gotland och nazismen 1928-1950 #3-8 2019
2019-09-19 Nazismen på Gotland - tre val i rad Sveriges brunaste län Våren 1928 bildas en grupp fascister/nazister på Gotland. En rad partiklyvningar följer som i landet runt, men 1933 håller både furugårdare och lindholmare var sin lokal. Vid sidan av dem finns bl a även det starkt nazipåverkade Sveriges Nationella Förbund (SNF), och efter hand även nysvenska Engdahlsrörelsen. Vid valen 1934, 1936 resp 1938 får nazi på flera orter över både tio och tjugo procent av rösterna, och på samlad länsnivå 1934 fem gånger mera än i riket i snitt. På vissa orter förstås även noll. Som län är Gotland tre val i rad brunast i landet, även om storstäderna Göteborg resp Stockholm når längre. Framgångarna i "Bruna Bältet" slås bara av någon enstaka ort i landet som helhet. På personplanet kan flera hundra medlemmar identifieras i detalj, och med ungdomen även fler än hela röstetalet. 1 ungdomsgrupperna startas två lokala stenciltidningar. Fram till 1936 är furugårdarna flest, medan lindholmama gör de mest offensiva arrangemangen. På Gotland byter sen bara en mindre grupp till lindholmarna. Via de mer okända Sveriges Nationella Socialister och SNF går åtskilliga 1941-42 istället till Nysvenskarna. Många var även med i det överklassbetonade Riksförbundet Sverige-Tyskland. Några deltog också i den sk livlineverksamheten då man smugglade nazister från Baltikum västerut. Lindholmarna har delar av sin organisation kvar till 1950 och Nysvenskarna trettio år till. På Gotland var ovanligt många bönder med men även ett avsevärt antal officerare, kyrkvärdar, präster och småföretagare, etc. Med början i fyrtiotalet får många sen även rader av kommunala uppdrag etc för de "vanliga" borgerliga partierna. Denna studie bygger på presslägg, organisationsdokument och intervjuuppgifter. Delar av studien började publiceras 1997, men kom efter 2009 att trean slags paus. Möjligen finns dock fortfarande ett och annat nytt att ta fram, och i så fall hoppas vi att återkomma.»

Innehåll #1-2 2019
2019-04-03 Lanthamnstrafik Gotland runt vid 1885 Historiska notiser Bondedagbok 1915-1917 Roddarresa till Mudderverket på Romamyr Almedalen än en gång Tiondet i Stenkyrka Spanska sjukan»

Innehåll #5-6 2018
2019-02-06 Jordbruk krisåren 1932-33 Skiss på Mörby i Bro 1689 Glass i Visby 1872-75 Olivia Hesselgren berättar Kalabalik i Klinte 1818 Kappelshamn polisdistrikt 1944-52 Almedalen fram till 1985 Bok om 1968»

Innehåll #3-4 2018
Omslag 2018-08-19 Fattlgstugefrågan 1767 Översikt Gotland runt Sockenvisa rapporter - Fanns behovet eller inte? Valborgs- och Nyårstal som dokumet Tidsavstämningar 1936 Stellan Arvidson resp Albin Nordberg Smöjen 1934-1966 Hamraboken Avvisad friare i Östergarn 1758 Husesyn i Mästerby 1747 Prästänkan i Rone Trued Hases silversked 1435 Notabelt om Första Maj 2018 Två prästfamiljer - granskning av internetuppgifter Ytterligare kommentarer till Salpeterboken Samt lite här och var med ännu mer 1948-49: Skolmat, simskola, kökskurs, engelska - Hellvi skola - ett exempel i framkant Ludwig Briant - sjöofficer under 1600-talets krig med Danmark - Liv, karriär, komplikationer.»

Tema Salpeter
Tema Salpeter 2017-12-30 Salpeter var och är huvudingrediensen i krut. Salpetern togs fram ur urinmättad jord. Bakterier gjorde grundjobbet. Sen lades alltihop i blöt och kokades ur, packades i tunnor och sändes till krutbruk. På Gotland är tillverkning känd sedan 1400-talet. Från 1500-tal till 1800-tal krävde staten att bönderna skulle upplåta jord och ved för koket. De ökande krigen slukade mer och mer.»

Innehåll #1-2 2017
2017-06-19 Skolmästare Linnaeo fick avsked - toglivet av sig, Fiskets föreningsrörelse 1919-1947, När "Neger på stan" var en nyhet, "Dante - öns förste fotbollsspelare, Att leva ur egen ficka, Postgången under 1600- och 1700-talen, Häxprocesser på Gotland, Tiondebetalningar i Sanda-Västergarn-Mästerby, Varförbyggdes kapell vid Vårfrukyrkan, Skattebetalning i Leivide 1709, Snapphane Samuel Roos med mer»


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Haimdagar

Annons:

Senaste nummer:

2021-10-25
Konstperspektiv 4

2021-10-02
Världshorisont 3 2021

2021-10-01
Akvarellen 3 2021

2021-09-30
SocialPolitik höst 2021

2021-09-29
Balder 3 2021

2021-09-28
Nordens Tidning 3 2021

2021-09-27
Amnesty Press 3 2021

2021-09-20
Tidig Musik 3 2021
Opera 4 2021

2021-09-19
Medusa 3 2021
Karavan 2 2021

2021-09-15
Byggnadskultur 3 2021

2021-09-14
Folket i Bild Kulturfront 6-7 2021

2021-09-11
Folket i Bild Kulturfront 5 2021

2021-09-10
Signum 6
KLASS 3 2021

2021-09-03
Svensk Medicinhistorisk Tidskrift 23 2019

2021-08-23
Konstperspektiv 3

2021-08-22
Fronesis 70-71

2021-08-14
Haimdagar 1-6 2021
Fjärde Världen 3 2021

2021-08-04
Lyrikvännen 2 2021

2021-08-02
Kontrast Magasin 2 2021

2021-07-28
Hjärnstorm 142-143 2021
SocialPolitik v 30 2021

2021-07-27
Trakten 3 2021

2021-07-25
Teatertidningen 2-3 2021
Trakten 2 2020
Parnass 2 2021

2021-07-24
Världshorisont 2 2021

2021-07-23
Utställningskritik 3 2021
Trakten 1 2020

2021-07-04
Galago 146 2021

2021-07-03
Karavan 1 2021

2021-07-02
Byggnadskultur 2 2021
Balder 2 2021

2021-07-01
Tidig Musik 2 2021

2021-06-29
Signum 5
Populär Astronomi 2 2021

2021-06-28
Medusa 2 2021

2021-06-24
Opera 3 2021

2021-06-23
Med andra ord 107 2021

2021-06-19
Utställningskritik 2 2021

2021-06-16
Nordens Tidning 2 2021

2021-06-12
Litterär Kalender 2021

2021-06-10
KLASS 2 2021

2021-06-09
Akvarellen 2 2021
Lira Musikmagasin 2 2021

2021-06-08
Litterär Kalender 2020

2021-06-06
Litterär Kalender 2019

Äldre resuméer