Artiklar från Haimdagar

Innehåll #1-2 2022
2022-04-18 Puttar u pirrvittar • De skulle ju bara till Memel • När popen kom till Gotland • Idrottshistoria Othem IF 1931-51 • Visby Klubb • Kritiskt inlägg om boken Upptäck Gotland • Jordbrukardagbok 1935 • Orsakade Bråvallaslaget bildstenarnas visning av skepp och strid? • Frågan om tidpunkten för Gotlands beslut om kristnande • Årtalen för kyrkobyggena • Vinterns och tidiga vårens sjöfart 1696 • Händelser på Sudret under olika århundraden • Bokfynd från 1700-talet • Tillkomsten av Othem bygdegård »

Innehåll 9-10 2021
2021-12-28 Puttar u pirrvittar • 1970-talets musikfester och musikcaféer • rottshistoria Slite IF • Laxfiskets start • När kommunisterna fick en (1)röst i Alva • Festplatsen Ulse Dulse • Släktskapsnät Visby - Sudret 1629 • Jordbruksdagbok 1934 • Richard Magnes dagbok • Provokativ konst • Tyska Orden och bygget av Visborgs slott • Farmännen • Kung Birgers gotlandsexpedition 1313 • Sveakungen och de gotländska bildstenarna samt Jarlar före 1100 • Stavkyrkor även på Norr • Slagsmål i Guldrupe»

Innehåll #7-8 2021
2021-10-30 Redaktionella notiser Märkligt nog kom det redan under mars-maj in så mycket material till denna utgåva av Haimdagar att den nästan var färdigskriven redan innan bautanumret med skolmästare och klockare ens var tryckt, så att vi redan första veckan juni helt fick hoppa över fortsättningen på Richard Magnes jordbrukardagbok. Men det var ju ett angenämt problem och Red hoppas gärna att det även nu i höst kommer in en del helt oväntat. Att den utgåvan sen genom arkivens begränsade tider o annat kom att starkt försenas var värre, och gav särskilt raden av nya prenumeranter förtretligt lång väntetid, men gav samtidigt forskningen tid att upptäcka en del saker som inte annars skulle ha kommit med. Detta nr dock enligt plan (ta i trä). Samtidigt har vi glädjen att hälsa en rad nya premisar välkomna. »

Innehåll #1-6 2021
2021-08-14 Sverige fick sin folkskolestadga 1842, även om det tog sin tid innan denna tanke var i full verksamhet. MM redan innan dess hade det utom staden funnits skolmästare på landsbygden i över två hundra år, först pastoratsvis men med tiden allt mera sockenvis. Mot slutet av 1700-takt var dessa ofta även klockare — men hade samtidigt även söner och mågar som vice. Ofta var det annars svårt att sköta båda tjänsterna. Ibland ses även att hustrur går in (mest synligt som änkor). Mer fristående fanns efter hand även sk "skolmostrar". Under denna tid började skolmästarna även slå åder och vaccinera, och en rad annat. Redan från början fanns en viss skillnad melan skolmästare och klockare — flera skolmästare var tex även länsmän, rättegångsombud och deltidshantverkare plus att de ledde kyrkans psalmsånger (innan orglar fanns) — även om det i flera fall också fanns ett system av kyrkokörer medan klockarna utom att sköta en viss postgång ofta hade dagsverkessysslor som skogshyggen och annat. Förutom de småbruk man i båda yrkena också hade... Från presentationen Haimdagar 1-6 2021)»

Innehåll #5-6 2020
2020-12-20 Släkten Facht • De 120 fotbollsplanernas ö • Bysantinska inflytanden på gotländska kyrkor • Om Fågelsång och Hundlund • Fattigstugan i Hangvar • Dräpte lönnfött barn vid Allekvia 1758 • Mera ur Magnes dagbok • Känslor under medeltid • Rådhuset på Stora Torget • Gilleshus i medeltidsvisby • Roxybiografen • När man började ge barnen två namn • Jacobskyrkan • Recensioner • Skäggiga damen på fornsalen»

Innehåll #3-4 2020
2020-10-08 Som vi skrev i förra numret var planen att som avslutande höstnummer ge ut en tjock volym med en samlad genomgång av alla Gotlands socknars kartläggningsbara skolmästare och klockare, dvs räknat från omkring år 1600 och fram tills att folkskolereformen knackar på dörren. Vilket förstås också innebär en rad upplysande och analyserande notiser om den skolhistoriska utvecklingen. Vidare skulle denna genomgång även kompletteras med ett slags social djupstudie på hur länge de (och deras fruar) levde, deras giftermålsåldrar, antalet barn, antalet barn som dog innnan vuxen ålder etc etc, vilket skulle jämföras med samma uppgifter för sex andra yrkesgrupper (präster, strandridare, salpetersjuderiverkmästare, salpetersjudardrängar, kronobåtsmän på Norr och bönderna i Havdhem), dvs en socialt bred studie som omfattade flera tusen yrkesbärare och med hustrur och barn åtskilligt flera. - Men, delar av denna särskilda studie... (ur de inledande orden Haimdagar #3-4 2020)»

Innehåll #1-2 2020
2020-04-03 Tidskriften innehåller alltid ett stort antal artiklar med nyframtaget material inom historisk-social-kulturell historia; dokumentation, analys, berättelse, recensioner med mera. Innehållet sträcker sig från nutid med vissa glimtar framtid ner till vissa inslag om perioder före vikingatiden. Det huvudsakliga materialet brukar ligga från folkrörelsetid till 1600-tal, men medeltid är ofta återkommande. Emellanåt också en del litterära tillägg, bildkonst etc. »

Innehåll #9-10 2019
2020-01-13 Detta och de två kommande numren av Haimdagar beräknas bli av det "vanliga slaget", dvs dubbelnummer med blandat innehåll fram till sommaren 2020. Därpå är planen att under hösten 2020 komma med ett nytt bautanummer, denna gång den förut aviserade sammanställningen av de gotländska socknarnas Gotlands alla klockare och skolmästare, men start i vad som äldst är känt omkring år 1600 och vidare fram tills dess att folkskolan börjar bli beredd att starta. Med en rad sociala detaljer. Efter denna tredje bautautgåva beräknas sen gången återgå till det traditionella mönstret. Naziutgåvan sålde så det stod härliga till. Redan efter tre veckor var det uppenbart att en ny upplaga skulle behövas och efter en del mindre justeringar kom den också ut i slutet av oktober. Och det var ju tur, för i rader av butiker sålde den slut gång på gång. Sammanlagda upplagan blir därmed 1600. Däremot har det hittills varit svårare att få den recenserad i fastlandspress - men det som skrevs var å andra sidan en fröjd att läsa (se baksidan). Likaså förvånade Gotlands Allehanda sedan kulturchefen efter Lars Schills i och för sig alldeles lovvärda förhandsartikel tyckte att nån recension behövde det då alls inte vara. Vilket ju gör att den bedömande läsningen uteblev. Hyggligt gehör blev det även i bibliotekets hörsal, och en av de frågor som där kom upp föranledde även en kompletterande artikel i detta nr. Notis och artikel kommer även i Expo.»

Gotland och nazismen 1928-1950 #3-8 2019
2019-09-19 Nazismen på Gotland - tre val i rad Sveriges brunaste län Våren 1928 bildas en grupp fascister/nazister på Gotland. En rad partiklyvningar följer som i landet runt, men 1933 håller både furugårdare och lindholmare var sin lokal. Vid sidan av dem finns bl a även det starkt nazipåverkade Sveriges Nationella Förbund (SNF), och efter hand även nysvenska Engdahlsrörelsen. Vid valen 1934, 1936 resp 1938 får nazi på flera orter över både tio och tjugo procent av rösterna, och på samlad länsnivå 1934 fem gånger mera än i riket i snitt. På vissa orter förstås även noll. Som län är Gotland tre val i rad brunast i landet, även om storstäderna Göteborg resp Stockholm når längre. Framgångarna i "Bruna Bältet" slås bara av någon enstaka ort i landet som helhet. På personplanet kan flera hundra medlemmar identifieras i detalj, och med ungdomen även fler än hela röstetalet. 1 ungdomsgrupperna startas två lokala stenciltidningar. Fram till 1936 är furugårdarna flest, medan lindholmama gör de mest offensiva arrangemangen. På Gotland byter sen bara en mindre grupp till lindholmarna. Via de mer okända Sveriges Nationella Socialister och SNF går åtskilliga 1941-42 istället till Nysvenskarna. Många var även med i det överklassbetonade Riksförbundet Sverige-Tyskland. Några deltog också i den sk livlineverksamheten då man smugglade nazister från Baltikum västerut. Lindholmarna har delar av sin organisation kvar till 1950 och Nysvenskarna trettio år till. På Gotland var ovanligt många bönder med men även ett avsevärt antal officerare, kyrkvärdar, präster och småföretagare, etc. Med början i fyrtiotalet får många sen även rader av kommunala uppdrag etc för de "vanliga" borgerliga partierna. Denna studie bygger på presslägg, organisationsdokument och intervjuuppgifter. Delar av studien började publiceras 1997, men kom efter 2009 att trean slags paus. Möjligen finns dock fortfarande ett och annat nytt att ta fram, och i så fall hoppas vi att återkomma.»

Innehåll #1-2 2019
2019-04-03 Lanthamnstrafik Gotland runt vid 1885 Historiska notiser Bondedagbok 1915-1917 Roddarresa till Mudderverket på Romamyr Almedalen än en gång Tiondet i Stenkyrka Spanska sjukan»

Innehåll #5-6 2018
2019-02-06 Jordbruk krisåren 1932-33 Skiss på Mörby i Bro 1689 Glass i Visby 1872-75 Olivia Hesselgren berättar Kalabalik i Klinte 1818 Kappelshamn polisdistrikt 1944-52 Almedalen fram till 1985 Bok om 1968»


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Haimdagar

Annons:

Senaste nummer:

2022-05-13
Signum 4

2022-05-12
Populär Astronomi 1 2022

2022-05-06
Nio-Fem 1 2022

2022-05-05
SocialPolitik vinter vår 2022

2022-04-29
Opera 2 2022

2022-04-20
Världshorisont 1 2022

2022-04-19
Teatertidningen 1 2022

2022-04-18
Haimdagar 1-2 2022
Glänta 4 2021

2022-04-08
Signum 3

2022-04-03
Akvarellen 1 2022

2022-04-01
Tidig Musik 1 2022
Fjärde Världen 1-2 2022

2022-03-31
Medusa 1 2022

2022-03-30
OEI 94-95

2022-03-20
Amnesty Press 1 2022

2022-03-04
Signum 2
KLASS 1 2022

2022-03-03
Sydasien 1 2022

2022-02-23
Opera 1 2022

2022-02-21
Konstperspektiv 1

2022-02-18
Parnass 1 2022

2022-01-28
Signum 1

2022-01-10
Divan 3-4 2021

2022-01-09
Lyrikvännen 4 2021

2022-01-07
Världshorisont 4 2021
Balder 4 2021

2022-01-06
Bild & Bubbla 4 2021

2022-01-05
SocialPolitik höst-vinter 2021
Populär Astronomi 4 2021

2022-01-04
Kritiker 61-62 2021

2022-01-03
Nordens Tidning 4 2021

2021-12-28
Haimdagar 9-10 1921
Teatertidningen 5 2021

2021-12-24
Kontrast Magasin 3-4 2021

2021-12-23
Akvarellen 4 2021
Parnass 4 2021

2021-12-21
Glänta 3 2021
Tidig Musik 4 2021
Medusa 4 2021

2021-12-20
Med andra ord 109 2021
Hjärnstorm 144-145 2021

2021-12-15
Populär Astronomi 3 2021

2021-12-13
KLASS 4 2021
Orientaliska Studier 165 2021
Parnass 3 2021

2021-12-10
Signum 8
Sydasien 4 2021

2021-12-07
Orientaliska Studier 164 2020

2021-12-05
Fjärde Världen 4 2021

Äldre resuméer