Artiklar från Medusa

Innehåll #3 2021
2021-09-19 Hösten 2020 blev det prisrekord när ett antikt guldmynt såldes på auktion för över 30 miljoner kronor. Vad är det som gör att ett litet mynt kan bli så eftertraktat? Ragnar Hedlund från Uppsala universitets myntkabinett reder ut historien. • En av Roms norra förorter kallas Tomba di Nerone, eller Neros grav. Namnet kommer från en romersk sarkofag som faktiskt byggdes åt några helt andra personer. Fredrik Tobin-Dodel skriver om en hatad kejsare och vad som kan ha hänt med hans grav. • I virrvarret av byggnadsrester i skuggan av Palatinen i Rom ligger en liten, nästan bortglömd kyrka — Santa Maria Antiqua. Henrik Boman leder oss på en fascinerande odyssé genom dess historia och den bildskatt från Roms oroligaste tid som fortfarande pryder dess väggar. • Vem visste att Caracallas namn egentligen är Marcus Aurelius Antonimus, eller att romerska kvinnor under republiken oftast inte hade några förnamn? Den nyblivne doktorn i latin vid Uppsala universitet Tuomo Nuorluoto tar oss genom namnens labyrint. • Före de puniska krigen såg relationen mellan Rom och Karthago annorlunda ut. Vad hände? Daniel Henningsson tar oss med bland fördrag, handelsutbyten och en och annan tessera hospitalis. • Vad har Varuskriget i Germanien gemensamt med ISAFs numera avslutade insats i Afghanistan? Etiskt och moraliskt inte mycket, men från en militärstrategs synvinkel förvånansvärt mycket annat såsom de logistiska problemen, motståndarens flyktiga natur och hur man skapar fred i en orolig del i, världen. Fredrik Thisner från Försvarshögskolan ställer frågan, var Germanien Roms Afghanistan? »

Innehåll #2 2021
2021-06-28 Patrik Klingborgs artikel Vatten och rening i grekisk religion undersöks hur vatten spelade in i de grekiska kulterna och hur detta användes för att rena de individer, som besökte helgedomarna, från rituella orenheter, så kallad miasma. Hur reningen gick till i praktiken undersöks, liksom de olika former av rening som man var tvungen att utföra innan man beträdde en helgedom. Dessutom diskuteras flera aspekter av vatten i grekiska helgedomar i denna spännande artikel. • Rominstitutets tidigare direktör Barbro Santillo Frizell beskriver, i anknytning till Nationalmuseum) nyligen avslutade utställning Arkadien — ett förlorat paradis, den historiska bakgrunden till begreppet Arkadien. Hur kom detta avsides belägna landskap att spela en så viktig roll i antikt grekiskt och romerskt tänkande och poesi? Följ med på en fascinerande resa bland herdar, paniska djur och gudomlig poesi! • Eva Queckfeldt berättar om Roms siste censor, Lucius Munatius Plancus, som var en av de många som agerade under den romerska republikens sönderfall och hade en liten men betydelsefull roll i det begynnande kejsardömet. • Endast sex dikter har bevarats av den romerska poetissan Sulpicia. Johnny Strand ger oss genom läsningen av Sulpicias verk en bild av en ung kvinnas starka känslor. Hennes längtan efter kärlek och hennes besvikelse då bon upptäcker att den hon åtrår är otrogen med en annan kvinna. Känslor som aldrig verkar gå ur tiden. »

Innehåll #1 2021
2021-03-22 Antikens Rom är känt för sitt välutvecklade lagväsende men det hindrade inte landsvägsrövare från att slå till mot välbeställda resande. Dessa rövare var fruktade och att resa nattetid var inte tillrådligt! Men lika avskydda som dessa rånan var i verkligheten, lika omtyckta var de i populärkulturen. Dominic Ingemark berättar mer om en romersk Robin Hood och vad som hände om rövare ändå infångades av lagens långa arm. Egyptologen Kathlyn M. Cooney delar med sig av sin forskning kring återbruket av mumiekistor under perioden 1069-945 f Kr. Hur utbrett var detta fenomen egentligen och hur kunde de djupt religiösa egyptierna rättfärdiga denna, för oss, mycket främmande företeelse? Cooney har en gedigen kunskap i ämnet och tar oss med på en fascinerande resa bland hantverkare, präster och mumier. Den folkkäre författaren Theodor Kallifatides är aktuell med sin nya bok Kärlek och främlingskap. Läs om hur den antika grekiska dramatiken har inspirerat och påverkat hans författarskap. »

Medusa 40 år! #4 2020
2020-12-15 Medusa firar 40 år med ett fullmatat nummer om etruskerna och om Medusa själv! Ulf Hansson inleder med en djupdykning i renässansens Florens där det moderna intresset för etruskerna uppstod. Därefter följer tre artiklar som på olika sätt berör frågan om etruskernas ursprung. Johan Vekselius skriver om debatten kring DNA och etrusker medan Lars Karlsson och Daniel Henningsson ger exempel på olika sätt att angripa problemet ur ett arkeologisk och antikhistoriskt perspektiv Därefter kommer en artikel av Ingrid Edlund-Berry om Arezzos etruskiska historia och den berömda bronschimeran. Fredrik Tobin-Dodd skriver om en nyupptäckt bronsstatyett och Ingela Wiman om etruskernas förhållande till naturen. Som avslutning far vi läsa om Medusa själv! Malin Wik Wallin skriver om Medusa som motiv i grekiskt vasmåleri och lita hon där går från ful till skön.»

Innehåll #3 2020
2020-10-08 I Gustavianums samlingar vid Uppsala universitet har en samling om ca 220 koptiska ostraka legat i träda i ca 130 år. Ostraka år keramik- eller kalkskärvor som använts för att skriva brev eller förteckningar av olika slag. Fastän de är svårläsliga .och svårförståeliga så ger de en inblick i människors liv där och just då. Åke Engsheden ger smakprov där vi får bekanta oss med en tjuv, en viss biskop Abraham och vardagligare spörsmål som hur en dadelpalm skall delas. Svenska klassiska arkeologer har länge varit framträdande på Sicilien med början med Erik Sjökvist som grävde i Morgantina på 1950-talet. Sedan 2016 pågår svenska utgrävningar i den medeltida staden Francavilla som man trott inte hyste någon antik bebyggelse alls. Utgrävningsledaren Kristian Göransson berättar i detta nummer om arbetet och resultaten av tre säsongers arbete — som innefattar en anonym grekisk stad. Norma Wikström tecknar ett porträtt av den arkeologiske vagabonden Natan Valmin, som 1929 fann sin utgrävning med stort U. Platsen var Vasiliko, i Messenien, och utgrävningen, en kupolgrav från bronsåldern, som han namngav Malthi. Men kanske Valmin inte är mest känd för sin utgrävning eller sin vetenskapliga produktion utan för de många reseskildringar och popularvetenskapliga artiklar han skrev under hela sitt liv. »

Qumran #2 2020
2020-06-29 Den arkaiska Geneleos-gruppen upphittades inom Heraion på Samos. Frågan kvarstår ännu vilka de sex figurerna som avbildades var och i vilket förhållande de stod till varandra? Hanna Håkansson tar sig an svårigheten med skulpturanalyser, med fokus på en av de sex figurerna, och frågar specifikt vad Ssom egentligen gör mannen, eller kvinnan? I spelet Assassin´s Creed: Odyssey får du spela dig igenom den grekiska världen under det peloponnesiska kriget. Cajsa Olausson ger en bild av vad spelet har att erbjuda samt redogör för några av de utmaningar som kommer med att utveckla ett spel som ska vara underhållande och samtidigt innehålla ett visst mått av historisk autenticitet. Thukydides berättelse om den atenska pesten (430 f.kr.) utgör den tidigaste bevarade litterära källan, där de sociala konsekvenserna av en pandemi beskrivs och analyseras. I likhet med många andra episoder i Thukydides monumentala historieverk, lämpar sig historien fortfarande mycket vä1 som en, magistra vitae, en livets läromästare, särskilt för samhällen i tider av kris. Den arkeologiska kursen vid Svenska Institutet i Rom gick av stapeln i början av april 2019 och avslutades i juni. Men vad är det egentligen kursen går ut på. Ghaza Alyasin och Kristine Gierow har sammanställt en kort genomgång av kursen och vad studenterna fick uppleva under tio oförglömliga veckor i Italien.»

Medusa på Nationalmuseum #1 2020
2020-04-01 Utställningen Ostia, porten till Rom är ett av resultaten från forskningsprojektet Segregerat eller integrerat? — Att leva och dö i hamnstaden Ostia, 300 f.Kr.-700 e.Kr. I utställningen möter man ett mångfacetterat Ostia som mejslats fram av de många specialister som arbetat med projektet. Utställningen visas till den 10 maj i Tammerfors och senare i år flyttas utställningen till Kulturhistoriska museet vid Oslo universitet. En doldis-arkeolog från 1900-talet får vi bekanta oss med i Lars Kullmans artikel om Oscar Broneer, eller Per Oskar Teodor. Jonsson, som han döptes till. Han grävde i Korinth, på Akropolis nordsluttning och upptäckte Poseidontemplet i Isthmia. Broneer var även direktörför American School of Classical Studies under åtta år. Ett fascinerande porträtt av en man som troligen inte är känd för många Medusaläsare, Stockholm har fått besök av en Medusa av sällan skådat slag. Läs om henne, konstnären Yinka Shonibare och utställningen Inspiration - Iconic works som pågår för fullt på Nationalmuseum.»

Nike #4 2019
2020-01-09 Snarare än att karaktärisera antiken i stort var den atletiska nakenheten en mycket specifik grekisk uppfinning. Carl Magnus Juliusson diskuterar hur den grekiska nakenheten kan ha uppstått och hur den levt kvar ända in i våra dagar, inte minst inom konstens värld. Inom ramen för den grekiska nakenheten gör Helmer Hanses ett försök att redogöra för det nakna efterspelet till den vilde ynglingen Alkibiades våldsamma utfall mot Hipponikos. Lisa Hagelin diskutera arbetes betydelse för slavar och frigivna. Den romerska konsten och inskrifter visar att frigivna och slavar var stolta över sitt arbete och arbete synes avgörande för konstruerande av maskulinitet. Men denna attityd till arbete delades dock inte av den romerska eliten, såsom den uttrycks i Ciceros och Sallustius texter, där arbete deskrivs som förnedrande eller feminiserande.»

Rom i norr #3 2019
2019-09-19 Vilken betydelse hade importerade romerska föremål i sina nya nordliga sammanhang och vilken plats hade de i det dagliga livet? Kent Andersson berättar om vad dessa fynd kan säga om tusen år av romersk kulturpåverkan i Skandinavien. Dominic Ingemark tar glasbägare och kryddörter som utgångspunkt för att försöka ge ett svar på frågan. Svante Fischer tittar närmare på forskning kring ringborgar, borgarnas koppling till fynd av romerska guldmynt och hur den kopplingen i sin tur hänger ihop med legosoldaters kunskapsinhämtning utomlands. Om man tittar på distributionen av romerska kopparmynt runt Östersjön visar Frands Herschend hur dessa kan hjälpa oss förser hur varor som eftertraktades inom romarriket slussades från Sveriges inland och ut i världen De kulturella influenserna från det romerska riket tog inte slut i och med antiken. Framförallt har Pompejis arkitektur och konst inspirerat även i modernare tider, inre minst i Stockholm, vilket Ann-Marie Leander Touati ger flera exempel på. »

Perserriket, Rom & Kina #2 2019
2019-07-01 Många romare åt sin mat på barer och krogar, och utskänkningsställena utgjorde ett markant inslag i gatubilden på platser som Rom, Ostia och Pompeji, och flera tycks ha varit påkostade etablissemang. Ändå omkrivs barer och krogar, liksom deras ägare och besökare, i mycket negativa ordalag i samtidens texter. Dominic Ingemark ger en inblick i hur dessa motsatser kan förstås. Medusa reser i detta nummer östligare ut än vad vi brukar göra, nämligen till Kina. Kinas förste kejsare, Qin Shihuang, skapade en stor stat genom erövringar, precis som romarna gjorde några århundraden senare. Det är mycket intressant att ha romarna — och kanske speciellt de nyckfulla romersk kejsarna — i åtanke när man läser artikeln och kanske speciellt de nyckfulla romerska kejsarna. I en analys av Elena Ferrantes böcker visas hur hon använder grekisk mytologi som klangbotten i sina berättelser.»

Nymfer, Fotboll & Abu Simbel #1 2019
2019-04-01 Nymfer var kvinnliga gudomligheter som hade starka kopplingar till naturen och att ” bli tagen av nymferna” var ett etablerat begrepp under antiken. Nymfolepsi kunde leda till ökad medvetenhet och vältalighet men också till besatthet. Emelie Byström ger oss en inblick i vad nymferna betydde under antiken, hur de dyrkades och hur tankar kring nymfolepsi kan vara aktuella idag. Medusas serie om antiken i svensk arkitektur fortsätter med en inblick i Gustav III:s vurm för den doriska portiken. Kungens resa till Italien 1783-84 förändrade svensk arkitektur för alltid och tack vare bland andra af Chapman och Ehrensvärd pryds byggnader runt om i Sverige av den doriska portiken, till och med ett tempel byggt av bark! Fotboll i antiken? Johan Flemberg utreder sportens uråldriga rötter. För femtio år sedan stod Nubiens arkeologi i centrum för västvärldens blickar när bygget vid Assuandammen dränkte stora landområden. Ingrid Berg skriver om flytten av templen av Abu Simbel som ett exempel på kulturarvspolitik under det kalla kriget.»


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Medusa

Annons:

Senaste nummer:

2021-09-20
Tidig Musik 3 2021
Opera 4 2021

2021-09-19
Medusa 3 2021

2021-09-15
Byggnadskultur 3 2021

2021-09-14
Folket i Bild Kulturfront 6-7 2021

2021-09-11
Folket i Bild Kulturfront 5 2021

2021-09-10
Signum 6
KLASS 3 2021

2021-09-03
Svensk Medicinhistorisk Tidskrift 23 2019

2021-08-23
Konstperspektiv 3

2021-08-22
Fronesis 70-71

2021-08-14
Haimdagar 1-6 2021
Fjärde Världen 3 2021

2021-08-04
Lyrikvännen 2 2021

2021-08-02
Kontrast Magasin 2 2021

2021-07-28
Hjärnstorm 142-143 2021
SocialPolitik v 30 2021

2021-07-27
Trakten 3 2021

2021-07-25
Teatertidningen 2-3 2021
Trakten 2 2020
Parnass 2 2021

2021-07-24
Världshorisont 2 2021

2021-07-23
Utställningskritik 3 2021
Trakten 1 2020

2021-07-04
Galago 146 2021

2021-07-02
Byggnadskultur 2 2021
Balder 2 2021

2021-07-01
Tidig Musik 2 2021

2021-06-29
Signum 5
Populär Astronomi 2 2021

2021-06-28
Medusa 2 2021

2021-06-24
Opera 3 2021

2021-06-23
Med andra ord 107 2021

2021-06-19
Utställningskritik 2 2021

2021-06-16
Nordens Tidning 2 2021

2021-06-12
Litterär Kalender 2021

2021-06-10
KLASS 2 2021

2021-06-09
Akvarellen 2 2021
Lira Musikmagasin 2 2021

2021-06-08
Litterär Kalender 2020

2021-06-06
Litterär Kalender 2019

2021-06-05
Nio-Fem 1 2021

2021-05-30
Amnesty Press 2 2012

2021-05-19
Galago 145 2021

2021-05-17
Signum 4

2021-05-15
Glänta 4 2020 - 1 2021

2021-05-13
Sydasien 2 2021

2021-05-11
20TAL 3 2021

2021-05-04
Konstperspektiv 2

2021-04-28
Parnass 1 2021

Äldre resuméer