Tidskrift.nu: Artiklar från Medusa

Artiklar från Medusa

Innehåll #1 2023

2023-04-07 Hur kommer det sig att det är just den korintiska hjälmen som har satt en sådan prägel på vår uppfattning om hur grekiska hjälmar ser ut? Den frågan ställer sig Malcolm af Donner som med hjälp av vasmåleri undersöker i vilka sammanhang som den korintiska hjälmen representeras. • Adam Korpskog skildrar i sin artikel om poeten Bertil Malmberg ett av 1900-taletss mest intressanta svenska författarskap. Malmberg refererade i sina dikter till många antika teman och gestalten däribland den romerske kejsaren Heliogabalus, den mytiske diktaren Orfeus och de grekiska gudarna. • Det är i år sjuttio år sedan Marguerite Yourcenars roman Mémoires d´Hadrien gavs ut i svensk översättning. Conny Svensson skildrar här Yourcenars porträtt av den romerske kejsaren Hadrianus i denna moderna franska klassiker. Det är en mångfasetterad skildring av kejsarens möten med krig, kärlek och regerandets bördor - med gott om paralleller till antiken och författarens eget 1900-ta1. • Hur och varför kom det sig att studiet av de klassiska antika kulturerna på universitetsnivå fick benämningen Atikens kultur och samhällsliv? Om detta berättar Johannes Siapkas i artikeln Antikens kultur och samhällsliv. Ett omtvistat namn. • På Stockholms slotts södra fasad finns en skulpturgrupp som blivit omtalad på grund av sina kontroversiella motiv. De fyra skulpturerna föreställer bortförande av en kvinna i syfte att äkta eller förgripa sig på henne. De så kallade enleveringsnmotiven är hämtade ur den antika mytologin. Konstvetaren Cecilia Karlsson leder oss genom allegorierna och antikreceptionen hos skulpturerna. »

Tema Tutankhamon & Ur #4 2022

2023-01-20 Kanske var du för upptagen med julstöket för att komma ihåg förra årets sista Medusa? Det blev ett spännande nummer med särskilt fokus på Tutankhamons grav och staden Ur. William B. Hafford berättar i sin artikel om arbetet med att bevara kulturarvet i det krigshärjade Irak, illustrerat med ett flertalet projekt, och uppdaterar oss även om de senaste grävningarna i staden Ur i södra Irak där Hafford är forskningsledare. Vi får i Agnes Tulstrup Henriksens artikel följa med på Leonard Woolleys utgrävningar på 1920- och 1930-talen i Ur. Fokus ligger inte på själva arkeologin utan snarare på hur man dokumenterade arbetet för en bredare publik liksom betydelsen av en grammofon i juletid. Abraham är staden Urs mest namnkunnige innevånare. Ola Wikander ger oss en lite annorlunda skildring av aspekter i patriarkens liv i artikeln Mannen från Kaldeen där även begreppen Kaldien och kaldéer diskuteras. Även Tutankhamon blev världsberömd 1922 och i Åke Engshedens artikel Tutankhamon utan graven beskrivs perioden då Tutankhamon regerade och de få kvarlämningar vi har av den unge konungen, förutom graven. I Andreas Dorns artikel får vi följa Carters arbete från 1800-talets sista år fram till upptäckten av Tutankhamons grav 1922 och vidare till dess att graven var tömd något år senare. Dorn beskriver även de senaste upptäckterna som troligen också är de sista större gravarna som kommer att hittas. Carolin Johansson har skrivit en mycket intressant artikel om Carters förehavanden i Sverige åren efter upptäckten av Tutankhamons grav och vilka följder egyptomanin gav. Medelhavsmuseet är delvis en av dessa men även Stockholmsutställningens logotyp 1930 var klart influerad av Egypten. Tutankhamon dödsmask är kanske det mest kända exemplet på egyptiskt konsthantverk. Sofia Häggman berättar om den mindre omtalade mumien under dödsmasken - från Carters uppackning till de senaste undersökningarna och spekulationerna om Tutankhamon dödsorsak. »

Innehåll #3 2022

2022-10-02 Att kvinnor med makt har utsatts för karaktärsmord är dessvärre inget Nytt. Matilda Engbe försöker reda ut turerna kring Agrippina d.y:s liv och leverne. Agrippina d.y. var, såsom syster till Caligula, hustru till Claudius och moder till Nero, kanske Roms mäktigaste kvinna, och utsattesföljaktligen för ett särdeles dåligt eftermäle av sin samtids män. När Antikmuseet i Göteborg likt en fågel Fenix nu återigen har uppstått efter flytt och pandemi, guidar Kristian Göransson oss genom museets historia, samlingar och dess nuvarande utställning. Vi får följa med från tiden för dess ursprung i och med en exkursion till Rom, till dess nutida lokaler där samlingarna till en början hotades av statligt anlitade dynamitarder. Redan för en mansålder sedan vandrade docent Paavo Roos genom Anatolien och beundrade bland annat Augustus tempel i Ankara och de kappadokiska kungagravarna i Amaseia. Samma resa hade Ogier Ghiselin de Busbecq företagit drygt fyra sekler tidigare, och även han hade noterat gravarna i Amaseia. Men medan kejsar Augustus självbiografi på templet i Ankara var känd för Paavo Roos, så var inskriptionen okänd får västvärlden innan Busbecq noterade den i korthet i ett/ brev till en vän. Om detta och mer därtill berättar Paavo Roos i sin artikel om just Ogier Ghiselin de Busbecq. »

Asine fyller 100 år! #1 2022

2022-03-31 Utgrävningarna i Asine fyller 100 år! 1 mars 1922 anlände ett skepp med den utrustning som behövdes för att starta upp de första utgrävningarna av kustbosättningen i Argolis på nordöstra Peloponnesos. Bosättningen visade sig ha en mångtusenårig historia. I det här numret gör forskare nedslag längs med tidslinjen och låter olika tidstypiska föremål leda in i en berättelse om just den period som föremålen representerar. Michael Lindblom lyckas med några mellanneolitiska skärvor göra Asinebosättningen 2000 år äldre än vad som länge antagits. Erika Weiberg speglar kontaktnätverken genom den tidiga bronsålderns formspråk och sigillanvändning. Anne Ingvarsson ger genom gravmaterialet liv åt Asineborna under den mellersta bronsåldern. Ann-Louise Schallin funderar över regionala identiteter och mykenska terrakottafiguriner. Ludmila Werkström är med hjälp av dryckeskoppar en okänd arkaisk kult på spåren. Lars Karlsson besöker den befästa platsen under hellenistisk tid och placerar en katapult på det östra tornet. Dominic Ingemark avslutar resan med en .fönsterkrossande jordbävning under romersk tid! Numret inleds med att Frederick Whitling presenterar upprinnelsen till utgrävningarna och Gullög Nordquist tecknar vardagen under de första årens utgrävningar under 1920-talet. Avslutningsvis ges en inblick i det enorma inventerings- och digitaliseringsarbete som skett under senare år, ett spännande marinarkeologiskt projekt som initierades 2021 och en kommande barnbok om forntidens Asine. Asine förblir aktuell! »

Innehåll #4 2021

2021-12-21 Grottor har användts i alla tider och för alla sorters aktiviteter. Idag används droppstenar bland annat för att rekonstruera klimatet i forntiden. Men olika aktiviteter ställer olika krav och Martin Finné ställer sig frågan hur man egentligen vet att man hittat rätta grottan. En landbunden stad var inget alternativ för antikens greker om det gick att undvika. Speciellt inte när man grundlade nya städer i Nordafrika, långt bort från hemlandet på andra sidan Medelhavet. Kristian Göransson tar oss på en historisk utflykt till de bägge städerna Kyrene och Barka och berättar även om deras hamnstäder om kom att överglänsa de städer de skulle betjäna. Studenter vid universitet och högskolor har genom åren funnit många sätt att uttrycka sitt intresse för antiken. Komedier av författare som Aristofanes, Plautus och Terentius har uppförts med studenter i rollerna, ibland i översättning och ibland på originalspråk. Även många studentspex har haft antika teman. Elis Wibacke föklarar fenomenet och ger exempel på såväl antika komedier som moderna spex inspirerade av den antika världen. »

Innehåll #3 2021

2021-09-19 Hösten 2020 blev det prisrekord när ett antikt guldmynt såldes på auktion för över 30 miljoner kronor. Vad är det som gör att ett litet mynt kan bli så eftertraktat? Ragnar Hedlund från Uppsala universitets myntkabinett reder ut historien. • En av Roms norra förorter kallas Tomba di Nerone, eller Neros grav. Namnet kommer från en romersk sarkofag som faktiskt byggdes åt några helt andra personer. Fredrik Tobin-Dodel skriver om en hatad kejsare och vad som kan ha hänt med hans grav. • I virrvarret av byggnadsrester i skuggan av Palatinen i Rom ligger en liten, nästan bortglömd kyrka — Santa Maria Antiqua. Henrik Boman leder oss på en fascinerande odyssé genom dess historia och den bildskatt från Roms oroligaste tid som fortfarande pryder dess väggar. • Vem visste att Caracallas namn egentligen är Marcus Aurelius Antonimus, eller att romerska kvinnor under republiken oftast inte hade några förnamn? Den nyblivne doktorn i latin vid Uppsala universitet Tuomo Nuorluoto tar oss genom namnens labyrint. • Före de puniska krigen såg relationen mellan Rom och Karthago annorlunda ut. Vad hände? Daniel Henningsson tar oss med bland fördrag, handelsutbyten och en och annan tessera hospitalis. • Vad har Varuskriget i Germanien gemensamt med ISAFs numera avslutade insats i Afghanistan? Etiskt och moraliskt inte mycket, men från en militärstrategs synvinkel förvånansvärt mycket annat såsom de logistiska problemen, motståndarens flyktiga natur och hur man skapar fred i en orolig del i, världen. Fredrik Thisner från Försvarshögskolan ställer frågan, var Germanien Roms Afghanistan? »

Innehåll #2 2021

2021-06-28 Patrik Klingborgs artikel Vatten och rening i grekisk religion undersöks hur vatten spelade in i de grekiska kulterna och hur detta användes för att rena de individer, som besökte helgedomarna, från rituella orenheter, så kallad miasma. Hur reningen gick till i praktiken undersöks, liksom de olika former av rening som man var tvungen att utföra innan man beträdde en helgedom. Dessutom diskuteras flera aspekter av vatten i grekiska helgedomar i denna spännande artikel. • Rominstitutets tidigare direktör Barbro Santillo Frizell beskriver, i anknytning till Nationalmuseum) nyligen avslutade utställning Arkadien — ett förlorat paradis, den historiska bakgrunden till begreppet Arkadien. Hur kom detta avsides belägna landskap att spela en så viktig roll i antikt grekiskt och romerskt tänkande och poesi? Följ med på en fascinerande resa bland herdar, paniska djur och gudomlig poesi! • Eva Queckfeldt berättar om Roms siste censor, Lucius Munatius Plancus, som var en av de många som agerade under den romerska republikens sönderfall och hade en liten men betydelsefull roll i det begynnande kejsardömet. • Endast sex dikter har bevarats av den romerska poetissan Sulpicia. Johnny Strand ger oss genom läsningen av Sulpicias verk en bild av en ung kvinnas starka känslor. Hennes längtan efter kärlek och hennes besvikelse då bon upptäcker att den hon åtrår är otrogen med en annan kvinna. Känslor som aldrig verkar gå ur tiden. »

Innehåll #1 2021

2021-03-22 Antikens Rom är känt för sitt välutvecklade lagväsende men det hindrade inte landsvägsrövare från att slå till mot välbeställda resande. Dessa rövare var fruktade och att resa nattetid var inte tillrådligt! Men lika avskydda som dessa rånan var i verkligheten, lika omtyckta var de i populärkulturen. Dominic Ingemark berättar mer om en romersk Robin Hood och vad som hände om rövare ändå infångades av lagens långa arm. Egyptologen Kathlyn M. Cooney delar med sig av sin forskning kring återbruket av mumiekistor under perioden 1069-945 f Kr. Hur utbrett var detta fenomen egentligen och hur kunde de djupt religiösa egyptierna rättfärdiga denna, för oss, mycket främmande företeelse? Cooney har en gedigen kunskap i ämnet och tar oss med på en fascinerande resa bland hantverkare, präster och mumier. Den folkkäre författaren Theodor Kallifatides är aktuell med sin nya bok Kärlek och främlingskap. Läs om hur den antika grekiska dramatiken har inspirerat och påverkat hans författarskap. »

Medusa 40 år! #4 2020

2020-12-15 Medusa firar 40 år med ett fullmatat nummer om etruskerna och om Medusa själv! Ulf Hansson inleder med en djupdykning i renässansens Florens där det moderna intresset för etruskerna uppstod. Därefter följer tre artiklar som på olika sätt berör frågan om etruskernas ursprung. Johan Vekselius skriver om debatten kring DNA och etrusker medan Lars Karlsson och Daniel Henningsson ger exempel på olika sätt att angripa problemet ur ett arkeologisk och antikhistoriskt perspektiv Därefter kommer en artikel av Ingrid Edlund-Berry om Arezzos etruskiska historia och den berömda bronschimeran. Fredrik Tobin-Dodd skriver om en nyupptäckt bronsstatyett och Ingela Wiman om etruskernas förhållande till naturen. Som avslutning far vi läsa om Medusa själv! Malin Wik Wallin skriver om Medusa som motiv i grekiskt vasmåleri och lita hon där går från ful till skön.»

Innehåll #3 2020

2020-10-08 I Gustavianums samlingar vid Uppsala universitet har en samling om ca 220 koptiska ostraka legat i träda i ca 130 år. Ostraka år keramik- eller kalkskärvor som använts för att skriva brev eller förteckningar av olika slag. Fastän de är svårläsliga .och svårförståeliga så ger de en inblick i människors liv där och just då. Åke Engsheden ger smakprov där vi får bekanta oss med en tjuv, en viss biskop Abraham och vardagligare spörsmål som hur en dadelpalm skall delas. Svenska klassiska arkeologer har länge varit framträdande på Sicilien med början med Erik Sjökvist som grävde i Morgantina på 1950-talet. Sedan 2016 pågår svenska utgrävningar i den medeltida staden Francavilla som man trott inte hyste någon antik bebyggelse alls. Utgrävningsledaren Kristian Göransson berättar i detta nummer om arbetet och resultaten av tre säsongers arbete — som innefattar en anonym grekisk stad. Norma Wikström tecknar ett porträtt av den arkeologiske vagabonden Natan Valmin, som 1929 fann sin utgrävning med stort U. Platsen var Vasiliko, i Messenien, och utgrävningen, en kupolgrav från bronsåldern, som han namngav Malthi. Men kanske Valmin inte är mest känd för sin utgrävning eller sin vetenskapliga produktion utan för de många reseskildringar och popularvetenskapliga artiklar han skrev under hela sitt liv. »

2020-06-29 Den arkaiska Geneleos-gruppen upphittades inom Heraion på Samos. Frågan kvarstår ännu vilka de sex figurerna som avbildades var och i vilket förhållande de stod till varandra? Hanna Håkansson tar sig an svårigheten med skulpturanalyser, med fokus på en av de sex figurerna, och frågar specifikt vad Ssom egentligen gör mannen, eller kvinnan? I spelet Assassin´s Creed: Odyssey får du spela dig igenom den grekiska världen under det peloponnesiska kriget. Cajsa Olausson ger en bild av vad spelet har att erbjuda samt redogör för några av de utmaningar som kommer med att utveckla ett spel som ska vara underhållande och samtidigt innehålla ett visst mått av historisk autenticitet. Thukydides berättelse om den atenska pesten (430 f.kr.) utgör den tidigaste bevarade litterära källan, där de sociala konsekvenserna av en pandemi beskrivs och analyseras. I likhet med många andra episoder i Thukydides monumentala historieverk, lämpar sig historien fortfarande mycket vä1 som en, magistra vitae, en livets läromästare, särskilt för samhällen i tider av kris. Den arkeologiska kursen vid Svenska Institutet i Rom gick av stapeln i början av april 2019 och avslutades i juni. Men vad är det egentligen kursen går ut på. Ghaza Alyasin och Kristine Gierow har sammanställt en kort genomgång av kursen och vad studenterna fick uppleva under tio oförglömliga veckor i Italien.»

Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Medusa

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2023-05-25
Parnass 2 2023
Släkthistoriskt Forum 2 2023

2023-05-12
Signum 4

2023-05-08
Hjärnstorm 151 2023

2023-05-02
Haimdagar 1-2 2023

2023-04-30
Fjärde Världen 1-2 2023

2023-04-22
OEI 100-101 2023

2023-04-20
Opera 2 2023
Utställningskritik 1 2023

2023-04-07
Medusa 1 2023

2023-04-06
Signum 3
Amnesty Press 1 2023

2023-04-05
Kritiker 65-66 2022

2023-04-01
Tidig Musik 1 2023

2023-03-24
Släkthistoriskt Forum 1 2023

2023-03-06
Utställningskritik 5 2023

2023-03-03
Signum 2

2023-03-01
Akvarellen 1 2023

2023-02-22
Konstperspektiv 2

2023-02-21
Parnass 1 2023

2023-02-16
Opera 1 2023

2023-01-29
Divan 3-4 2022

2023-01-27
Signum 1

2023-01-22
Sydasien 4 2022

2023-01-20
Medusa 4 2022

2023-01-18
Akvarellen 4 2022
Omkonst dec 2022

2023-01-13
Världshorisont 4 2022

2023-01-12
Kontrast Magasin 3-4 2022

2023-01-04
Teatertidningen 5 2022

2023-01-02
Hjärnstorm 150 2022

2022-12-30
OEI 96-97 2022

2022-12-27
Balder 4 2022

2022-12-24
Amnesty Press 4 2022

2022-12-22
Nordens Tidning 4 2022

2022-12-18
Haimdagar 5-6 2022

2022-12-16
Tidig Musik 4 2022

2022-12-10
Fjärde Världen 4 2022

2022-12-08
Signum 8
Galago 154 2022

2022-11-27
Parnass 4 2022

2022-11-17
Opera 5 2022
Kritiker 4 2022

2022-11-15
Världshorisont 3 2022

2022-11-14
Utställningskritik 4 2022

2022-11-11
Nordens Tidning 3 2022

2022-11-08
20TAL 7 2022

2022-11-05
Teatertidningen 4 2022

2022-11-02
Balder 3 2022
Sydasien 3 2022

Äldre resuméer