Artiklar från Medusa

Innehåll #4 2023
2024-01-03 Julia Habetzeders artikel belyser ett Intressant fenomen inom antik konst. Det förekom under antiken att skulpturgrupper med exempelvis mytologiska motiv delades upp, så att statyerna reproducerades och förevisades var för sig. Ett typiskt exempel är skulpturerna av satyren Marsyas, som nästan alltid saknar den knivslipare som är vanligt förekommande i samma scen inom reliefkonsten. • Daniel Henningsson utforskar ett av gudomen Apollons många epitet — <em>Smintheus</em> — och söker förstå varifrån detta harstammar. Denna version av Apollon omnämns bland annat av Homeros och är starkt sammankopplad med möss — men varför? Henningsson undersöker epitetets betydelse och ursprung djupare i sin artikel. • I ett målande porträtt av Ranuccio Bianchi Bandinelli utforskar Rolf Hugoson en av Italiens mest framstående arkeologer. I sin artikel for Medusa återger Hugoson en mans filosofiska livsåskådning i forhållande till kommunismens ideologi och det antika forskningsfältet. • Läkare och psykologer har många gånger ställt diagnoser på kända personer från antiken utifrån avbildningar och samtida vittnesmål. Lars Kullman ger flera exempel på såval verkliga som fiktiva personer som utsatts for dessa retrospektiva diagnoser — från Alexander den store med sitt vridna huvud till Venus från Milo och hennes snedställda backen. • I sin artikel for Medusa undersöker Joel Sennerstrand relationen mellan den romerske generalen Flavius Stilicho och hans hustru Serena. Som förmyndare åt den unge kejsaren Honorius kunde Stilicho agera högsta ledare i Västrom under en lång tidsperiod, något som tycks ha möjliggjorts av hans hustru, som tillika var Honorius adoptivsyster. • Frederick Whitling skildrar "förhistorien" till den svenska Cypern-expeditionen (1927-1931) genom arkeologen Einar Gjerstads första vistelse på Cypern för ett hundra år sedan, från hosten 1923 till sommaren 1924. På cykel och mulåsna reste Gjerstad runt den ostliga Medelhavsön. Utgrävningar på fyra planer resulterade i hans doktorsavhandling och i den svenska expeditionen, som i sin tur hade en stor inverkan på klassisk arkeologi i Sverige.Tillsammans med bland annat Egyptiska museets samlingar utgjorde de så kallade "Cypernsamlingarna" ryggraden i Medelhavsmuseet vid dess tillkomst 1954. »

Innehåll #3 2023
2023-10-08 Kärlekens mytiska kraft har troIlbundit författare och poeter i årtusenden. I sin artikel för Medusa utforskar Martina Björk kärleken personifierad, Venus, när hon uppenbarar sig i tre olika litterära skepnader och lämnar sitt märke. • Torka kan få förödande konsekvenser för ett samhälle. Patrik Klingborg undersöker i sin artikel med ämnet antika vattenkällor hur tillgången till cisterner, brunnar och fontäner såg ut för oIika samhällsgrupper i antikens Grekland . • Peter M. Fischer presenterar resultaten från tretton utgrävningssäsonger i den antika hamnstaden Hala Sultan Tekke som ligger nära Larnaca på Cypern. Det var en av de största städerna i Medelhavsområdet under den sena bronsåldern och flera stadskvarter, stadens gravfält och en möjlig stadsmur har frilagts. Ursprungsstudier av det rika fyndmaterialet ger bevis på kontakter med allt från Sardinien till Mesopotamien och från östersjöområdet till Nubien. I slutet av 1200-talet f.Kr. drabbades staden av flera förstörelser som ledde till att denna en gång blomstrande handelsmetropol övergavs kring mitten av II00-talet f.Kr. • De nya kristlig församlingar som växte fram under senantiken använde sig flitigt av oljelampor i terrakotta i sina religiösa ritualer. På oljelampor tillverkade i Athen avbildades mytologiska motiv och gudabilder. Professor Arja Karivieri berättar om dessa motiv och vad de kan säga oss om förändringar i ideologiska och religiösa föreställningar under senantiken. »

Innehåll #2 2023
2023-06-29 Barbro Santillo Frizell skriver om etrusker norr om kärnområdet Etrurien, som tidigare marginaliserats men som nu uppmärksammas genom nyproducerade utställningar. • Mediolanum (dagens Milano) var under senromersk tid kejserlig huvudstad med eget myntverk. Docent Svante Fischer berättar om hur den stora mängden nya fynd av solidi från Mediolanums myntverk har lett till att numismatiker nu ser mmed nya ögon på myntverkens roll i det västliga senromerska riket. • Idéhistorikern Ronny Ambjörnsson har berört antiken i flertal verk från 1960-talet till i dag. Med avstamp i Ambjörnssons senaste essäsamling Terra incognita - det okända landet (2022) analyserar Torsten Rönnerstrand synen på den antika demokratin och filosofin i Ambjörnssons författarskap. »

Innehåll #1 2023
2023-04-07 Hur kommer det sig att det är just den korintiska hjälmen som har satt en sådan prägel på vår uppfattning om hur grekiska hjälmar ser ut? Den frågan ställer sig Malcolm af Donner som med hjälp av vasmåleri undersöker i vilka sammanhang som den korintiska hjälmen representeras. • Adam Korpskog skildrar i sin artikel om poeten Bertil Malmberg ett av 1900-taletss mest intressanta svenska författarskap. Malmberg refererade i sina dikter till många antika teman och gestalten däribland den romerske kejsaren Heliogabalus, den mytiske diktaren Orfeus och de grekiska gudarna. • Det är i år sjuttio år sedan Marguerite Yourcenars roman Mémoires d´Hadrien gavs ut i svensk översättning. Conny Svensson skildrar här Yourcenars porträtt av den romerske kejsaren Hadrianus i denna moderna franska klassiker. Det är en mångfasetterad skildring av kejsarens möten med krig, kärlek och regerandets bördor - med gott om paralleller till antiken och författarens eget 1900-ta1. • Hur och varför kom det sig att studiet av de klassiska antika kulturerna på universitetsnivå fick benämningen Atikens kultur och samhällsliv? Om detta berättar Johannes Siapkas i artikeln Antikens kultur och samhällsliv. Ett omtvistat namn. • På Stockholms slotts södra fasad finns en skulpturgrupp som blivit omtalad på grund av sina kontroversiella motiv. De fyra skulpturerna föreställer bortförande av en kvinna i syfte att äkta eller förgripa sig på henne. De så kallade enleveringsnmotiven är hämtade ur den antika mytologin. Konstvetaren Cecilia Karlsson leder oss genom allegorierna och antikreceptionen hos skulpturerna. »

Tema Tutankhamon & Ur #4 2022
2023-01-20 Kanske var du för upptagen med julstöket för att komma ihåg förra årets sista Medusa? Det blev ett spännande nummer med särskilt fokus på Tutankhamons grav och staden Ur. William B. Hafford berättar i sin artikel om arbetet med att bevara kulturarvet i det krigshärjade Irak, illustrerat med ett flertalet projekt, och uppdaterar oss även om de senaste grävningarna i staden Ur i södra Irak där Hafford är forskningsledare. Vi får i Agnes Tulstrup Henriksens artikel följa med på Leonard Woolleys utgrävningar på 1920- och 1930-talen i Ur. Fokus ligger inte på själva arkeologin utan snarare på hur man dokumenterade arbetet för en bredare publik liksom betydelsen av en grammofon i juletid. Abraham är staden Urs mest namnkunnige innevånare. Ola Wikander ger oss en lite annorlunda skildring av aspekter i patriarkens liv i artikeln Mannen från Kaldeen där även begreppen Kaldien och kaldéer diskuteras. Även Tutankhamon blev världsberömd 1922 och i Åke Engshedens artikel Tutankhamon utan graven beskrivs perioden då Tutankhamon regerade och de få kvarlämningar vi har av den unge konungen, förutom graven. I Andreas Dorns artikel får vi följa Carters arbete från 1800-talets sista år fram till upptäckten av Tutankhamons grav 1922 och vidare till dess att graven var tömd något år senare. Dorn beskriver även de senaste upptäckterna som troligen också är de sista större gravarna som kommer att hittas. Carolin Johansson har skrivit en mycket intressant artikel om Carters förehavanden i Sverige åren efter upptäckten av Tutankhamons grav och vilka följder egyptomanin gav. Medelhavsmuseet är delvis en av dessa men även Stockholmsutställningens logotyp 1930 var klart influerad av Egypten. Tutankhamon dödsmask är kanske det mest kända exemplet på egyptiskt konsthantverk. Sofia Häggman berättar om den mindre omtalade mumien under dödsmasken - från Carters uppackning till de senaste undersökningarna och spekulationerna om Tutankhamon dödsorsak. »

Innehåll #3 2022
2022-10-02 Att kvinnor med makt har utsatts för karaktärsmord är dessvärre inget Nytt. Matilda Engbe försöker reda ut turerna kring Agrippina d.y:s liv och leverne. Agrippina d.y. var, såsom syster till Caligula, hustru till Claudius och moder till Nero, kanske Roms mäktigaste kvinna, och utsattesföljaktligen för ett särdeles dåligt eftermäle av sin samtids män. När Antikmuseet i Göteborg likt en fågel Fenix nu återigen har uppstått efter flytt och pandemi, guidar Kristian Göransson oss genom museets historia, samlingar och dess nuvarande utställning. Vi får följa med från tiden för dess ursprung i och med en exkursion till Rom, till dess nutida lokaler där samlingarna till en början hotades av statligt anlitade dynamitarder. Redan för en mansålder sedan vandrade docent Paavo Roos genom Anatolien och beundrade bland annat Augustus tempel i Ankara och de kappadokiska kungagravarna i Amaseia. Samma resa hade Ogier Ghiselin de Busbecq företagit drygt fyra sekler tidigare, och även han hade noterat gravarna i Amaseia. Men medan kejsar Augustus självbiografi på templet i Ankara var känd för Paavo Roos, så var inskriptionen okänd får västvärlden innan Busbecq noterade den i korthet i ett/ brev till en vän. Om detta och mer därtill berättar Paavo Roos i sin artikel om just Ogier Ghiselin de Busbecq. »

Asine fyller 100 år! #1 2022
2022-03-31 Utgrävningarna i Asine fyller 100 år! 1 mars 1922 anlände ett skepp med den utrustning som behövdes för att starta upp de första utgrävningarna av kustbosättningen i Argolis på nordöstra Peloponnesos. Bosättningen visade sig ha en mångtusenårig historia. I det här numret gör forskare nedslag längs med tidslinjen och låter olika tidstypiska föremål leda in i en berättelse om just den period som föremålen representerar. Michael Lindblom lyckas med några mellanneolitiska skärvor göra Asinebosättningen 2000 år äldre än vad som länge antagits. Erika Weiberg speglar kontaktnätverken genom den tidiga bronsålderns formspråk och sigillanvändning. Anne Ingvarsson ger genom gravmaterialet liv åt Asineborna under den mellersta bronsåldern. Ann-Louise Schallin funderar över regionala identiteter och mykenska terrakottafiguriner. Ludmila Werkström är med hjälp av dryckeskoppar en okänd arkaisk kult på spåren. Lars Karlsson besöker den befästa platsen under hellenistisk tid och placerar en katapult på det östra tornet. Dominic Ingemark avslutar resan med en .fönsterkrossande jordbävning under romersk tid! Numret inleds med att Frederick Whitling presenterar upprinnelsen till utgrävningarna och Gullög Nordquist tecknar vardagen under de första årens utgrävningar under 1920-talet. Avslutningsvis ges en inblick i det enorma inventerings- och digitaliseringsarbete som skett under senare år, ett spännande marinarkeologiskt projekt som initierades 2021 och en kommande barnbok om forntidens Asine. Asine förblir aktuell! »

Innehåll #4 2021
2021-12-21 Grottor har användts i alla tider och för alla sorters aktiviteter. Idag används droppstenar bland annat för att rekonstruera klimatet i forntiden. Men olika aktiviteter ställer olika krav och Martin Finné ställer sig frågan hur man egentligen vet att man hittat rätta grottan. En landbunden stad var inget alternativ för antikens greker om det gick att undvika. Speciellt inte när man grundlade nya städer i Nordafrika, långt bort från hemlandet på andra sidan Medelhavet. Kristian Göransson tar oss på en historisk utflykt till de bägge städerna Kyrene och Barka och berättar även om deras hamnstäder om kom att överglänsa de städer de skulle betjäna. Studenter vid universitet och högskolor har genom åren funnit många sätt att uttrycka sitt intresse för antiken. Komedier av författare som Aristofanes, Plautus och Terentius har uppförts med studenter i rollerna, ibland i översättning och ibland på originalspråk. Även många studentspex har haft antika teman. Elis Wibacke föklarar fenomenet och ger exempel på såväl antika komedier som moderna spex inspirerade av den antika världen. »

Innehåll #3 2021
2021-09-19 Hösten 2020 blev det prisrekord när ett antikt guldmynt såldes på auktion för över 30 miljoner kronor. Vad är det som gör att ett litet mynt kan bli så eftertraktat? Ragnar Hedlund från Uppsala universitets myntkabinett reder ut historien. • En av Roms norra förorter kallas Tomba di Nerone, eller Neros grav. Namnet kommer från en romersk sarkofag som faktiskt byggdes åt några helt andra personer. Fredrik Tobin-Dodel skriver om en hatad kejsare och vad som kan ha hänt med hans grav. • I virrvarret av byggnadsrester i skuggan av Palatinen i Rom ligger en liten, nästan bortglömd kyrka — Santa Maria Antiqua. Henrik Boman leder oss på en fascinerande odyssé genom dess historia och den bildskatt från Roms oroligaste tid som fortfarande pryder dess väggar. • Vem visste att Caracallas namn egentligen är Marcus Aurelius Antonimus, eller att romerska kvinnor under republiken oftast inte hade några förnamn? Den nyblivne doktorn i latin vid Uppsala universitet Tuomo Nuorluoto tar oss genom namnens labyrint. • Före de puniska krigen såg relationen mellan Rom och Karthago annorlunda ut. Vad hände? Daniel Henningsson tar oss med bland fördrag, handelsutbyten och en och annan tessera hospitalis. • Vad har Varuskriget i Germanien gemensamt med ISAFs numera avslutade insats i Afghanistan? Etiskt och moraliskt inte mycket, men från en militärstrategs synvinkel förvånansvärt mycket annat såsom de logistiska problemen, motståndarens flyktiga natur och hur man skapar fred i en orolig del i, världen. Fredrik Thisner från Försvarshögskolan ställer frågan, var Germanien Roms Afghanistan? »

Innehåll #2 2021
2021-06-28 Patrik Klingborgs artikel Vatten och rening i grekisk religion undersöks hur vatten spelade in i de grekiska kulterna och hur detta användes för att rena de individer, som besökte helgedomarna, från rituella orenheter, så kallad miasma. Hur reningen gick till i praktiken undersöks, liksom de olika former av rening som man var tvungen att utföra innan man beträdde en helgedom. Dessutom diskuteras flera aspekter av vatten i grekiska helgedomar i denna spännande artikel. • Rominstitutets tidigare direktör Barbro Santillo Frizell beskriver, i anknytning till Nationalmuseum) nyligen avslutade utställning Arkadien — ett förlorat paradis, den historiska bakgrunden till begreppet Arkadien. Hur kom detta avsides belägna landskap att spela en så viktig roll i antikt grekiskt och romerskt tänkande och poesi? Följ med på en fascinerande resa bland herdar, paniska djur och gudomlig poesi! • Eva Queckfeldt berättar om Roms siste censor, Lucius Munatius Plancus, som var en av de många som agerade under den romerska republikens sönderfall och hade en liten men betydelsefull roll i det begynnande kejsardömet. • Endast sex dikter har bevarats av den romerska poetissan Sulpicia. Johnny Strand ger oss genom läsningen av Sulpicias verk en bild av en ung kvinnas starka känslor. Hennes längtan efter kärlek och hennes besvikelse då bon upptäcker att den hon åtrår är otrogen med en annan kvinna. Känslor som aldrig verkar gå ur tiden. »

Innehåll #1 2021
2021-03-22 Antikens Rom är känt för sitt välutvecklade lagväsende men det hindrade inte landsvägsrövare från att slå till mot välbeställda resande. Dessa rövare var fruktade och att resa nattetid var inte tillrådligt! Men lika avskydda som dessa rånan var i verkligheten, lika omtyckta var de i populärkulturen. Dominic Ingemark berättar mer om en romersk Robin Hood och vad som hände om rövare ändå infångades av lagens långa arm. Egyptologen Kathlyn M. Cooney delar med sig av sin forskning kring återbruket av mumiekistor under perioden 1069-945 f Kr. Hur utbrett var detta fenomen egentligen och hur kunde de djupt religiösa egyptierna rättfärdiga denna, för oss, mycket främmande företeelse? Cooney har en gedigen kunskap i ämnet och tar oss med på en fascinerande resa bland hantverkare, präster och mumier. Den folkkäre författaren Theodor Kallifatides är aktuell med sin nya bok Kärlek och främlingskap. Läs om hur den antika grekiska dramatiken har inspirerat och påverkat hans författarskap. »


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Medusa

Annons:

Senaste nummer:

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

2023-08-05
Lira Musikmagasin 2 2023

2023-08-04
Iconographisk Post 3-4 2022

2023-08-01
Glänta 1 2023

2023-07-30
Karavan 2 2023

2023-07-16
KLASS 2 2023

2023-07-12
20TAL 8 2023

2023-07-10
FLM 2 2023

2023-07-01
Utställningskritik 2 2023

2023-06-30
Lyrikvännen 2 2023

2023-06-29
Medusa 2 2023
Tidig Musik 2 2023

2023-06-28
Nio-Fem 1 2023

2023-06-26
Kritiker 67 2023

Äldre resuméer