Ett jätte-ufo har landat

Biblioteket i Alexandria återuppstår efter 1600 år

Ur Diaspora nummer 5-6/02

Egyptiska jätteprojektet "Bibliotecha Alexandrina" har med norska arkitekters hjälp skapat en spektakulär byggnad som kan bli ett värdefullt kunskapscentrum för hela regionen.

Från 400-talet före Kristus till 300 efter Kristus var "Stora Biblioteket i Alexandria" det nav kring vilket all dåtida kunskap kretsade. Alexander den store grundade staden och tog initiativet till biblioteket som ett försök att samla all kunskap om universum och allt som ryms däri. Forskare tror att kring 700 000 papyrusrullar fanns i hyllorna.
Biblioteket var inte bara en samling skrifter utan också intellektuellt centrum för hellenistisk kultur. Bland andra Euklides, Arkimedes, Euripides och Sofokles levde och undervisade eller hade sina verk samlade här. Julius Ceasar brände ner delar av biblioteket och efter en mängd andra attacker under århundradena upphör slutligen biblioteket att finnas till någon gång på 300-talet efter Kristus.

Kostnaden för projektet, som har tillkommit på initiativ av Egypten och FN-organet Unesco, har varit cirka 250-300 miljoner dollar. Pengarna har samlats in från hela världen, framför allt från Mellanöstern. Saddam Hussein bidrog med 21 miljoner dollar strax innan Gulfkriget bröt ut. Genom en internationell designtävling valdes norska arkitektbyrån "Snohetta" till att bygga biblioteket. Resultatet har blivit mycket originellt. Den enorma cirkelrunda byggnaden ligger som ett jätte-ufo eller som en lutande solskiva vid havet i Alexandrias hamn. Elva våningar som högst vänder den sin tjugo grader sluttande sida mot Medelhavet och Europa. En kolossal byggnad med plats för 2000 läsare, världens största läsrum och åtta miljoner böcker.

--------------------
Gåva från Serbien...

Alexandrinska biblioteket har i samband med invigningen fått en gåva av bl. a. Jugoslavien. Gåvan, som snillrikt nog består av ett antal böcker och en CD-skiva, överlämnades av Rajko Bogojevic, som är Jugoslaviens ambassadör i Kairo. Den bok som inte oväntat tilldrog sig gåvomottagarens största intresse var en fotoutgåva av Miroslavs Evangelium från 1100-talet, om vilken Diaspora i nr. 6/99 har publicerat en större skildring, skriven av författaren Milosav Popadic. Popadics text har vi, liksom hela nr 6 av Diaspora, illustrerat med flera texter som vi lånat ur Miroslavs Evangelium. Biblioteksföreståndaren Ismael Sevageldin dolde inte sin förtjusning när han tog emot gåvan, förtäljer Diasporas källa.
---------------------

På öppningsdagen av det nya biblioteket fanns endast 200 000 böcker på hyllorna. Kritiker hävdar att bokvalet blir begränsat för att Egyptens President Mubarak och hans regering har svårt att stå emot det växande islamistiska trycket med krav på viss censur.
– Antalet böcker är inte så intressant. Vi lever i den digitala tidsåldern. Virtuell kunskap kommer att bli vår styrka, säger bibliotekschef Ismael Sevageldin i en intervju för nyhetsbyrån Reuter.
– Vi har till exempel den enda backupkopian av Internet-arkiven mellan 1996 och 2001, vilket betyder omkring tio miljarder sidor, tillägger han.
Närvarande vid invigningen var 3000 internationellt inbjudna gäster, en mängd artister, till exempel Sinead O´Connor, presidenterna från Grekland, Italien och Frankrike med Egyptens president Husni Mubarak i spetsen.

Ett kunskapscentrum för regionen precis som förr. Platsen för biblioteket är nästan densamma som förr. Nu, med hjälp av ny teknik, tas även steget ut i cyberrymden.
Bibliotecha Alexandrina har landat!

Olof Näslund

Bilden är tagen från hörnet på den stora granitväggen som bildar baksidan av den lutande byggnaden. Väggen är täckt med inskriptioner och tecken från 128 olika alfabeten.
Foto: Olof Näslund

Publicerad: 2003-01-10

Köp Diaspora
Läs mer om Diaspora i katalogen
Fler artiklar knutna till Diaspora
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA
Fler tidskrifter i kategori TIDSKRIFTER PÅ ANDRA SPRÅK