På en e-flyer från tidskriften FORSKNING manas till debatt, vem skall besluta om vilken forskning, är forskningen full av trender, är forskare smartare, är det bara fakta som gäller, existerar "sanning"! e-tidningen FORSKNING publicerar artiklar om forskningsprojekt, forskningens villkor och konsekvenser för samhället och vidare om sambandet forskning - innovation - industri. Och visst måste det vara en väl så lämplig plattform att diskutera tidigare nämnda utifrån. Tidskriften startade 1985 under namnet Teknik&Vetenskap vilket fortfarande svarar väl mot dess fokus på forskningen inom naturvetenskapliga och tekniska discipliner. Enligt hemsidan forskning.com är fyra av fem av deras läsare naturvetare eller tekniker. Frågeställningarna – för många intrikata – rör knappast bara naturvetare och tekniker men hur får man tag på de andra eller är man nöjd? tidskrift.nu kontaktade chefredaktören Lars Alvegård för att hör hur han ser på några frågor.


Är det ok att fyra av fem av era läsare är antingen naturvetare eller tekniker?

– Ja, det stämmer nog ganska bra!


Ni saknar debatt, men handlar det om något mer generellt i media eller saknas den i FORSKNING? En satts i e-flyern lyder "Allt – även forskning – mår bra av att diskuteras!". Utifrån det kan tyckas att det handlar om en övergripande allmän brist. Finns det ämnen som är mer angelägna än andra att föra upp på dagordningen?

– Jag tycker att det generellt skulle vara bra med mera debatt om forskning i media, och särskilt när det gäller teknik och naturvetenskap och alldeles särskilt i dagspressen. Men det har blivit mycket bättre under senare decennier. Och "den nya generationens" forskare verkar generellt vara mera öppna för att diskutera forskningen. Det kan ju dock vara en grannlaga uppgift att sticka ut hakan när man befinner sig i den känsliga forskarkarriären. Den hårda konkurrensen bland forskarna gör också att man inte hinner eller orkar ägna sig åt att debattera och frågorna är ofta så komplicerade att de är svåra att föra upp till en bredare debatt.

De ämnesområden som är angelägnast inom naturvetenskap och teknik är väl de som oftast förekommer i media - medicin, hälsa, miljö, klimat. Men hur forskningen styrs och finansieras är också mycket väsentligt. Och inte minst hur stor påverkan trender har i en verksamhet som påstås vara objektiv. Satsning på elit eller bredd, koncentration eller "tusen blommor", ungdom eller seniora forskare, grundforskning eller tillämpad osv. Förändringar när det gäller forskningens villkor brukar presenteras som absoluta sanningar som man just kommit på, när de i själva verket är utslag av tidstrender. Vi som varit med ett tag har hört det mesta förut - ett eller två varv.

Det finns en del allmänt att säga, men jag skall erkänna att min ambition huvudsakligen är få in mera av synpunkter och åsikter i den tidning jag är ansvarig för. För att den skall utvecklas redaktionellt och kännas mera "levande".


Flyern frågar "Forskare är rädda för åsikter?". Är det inte bra om forskare lär sig konsten att undvika åsikter och istället fokuserar på frågeställningar och konsekvenser utifrån olika perspektiv. Är inte ett kriterium för objektivitet just att lära sig undvika åsikter?

– Inom själva forskningsverksamheten är det naturligtvis ett oeftergivligt krav att objektiviteten är så hög som möjligt och att man strävar efter "sanningen". Men att diskutera vad man skall forska på, vilka risker som kan finnas med olika forskningsresultat, hur finansiering och styrning skall ske etc etc är ju något helt annat. Mycket fascinerande i sammanhanget är också att det finns de som hävdar att INGEN forskning är helt objektiv - inte ens matematiken!


Saknas det frågeställningar, ifrågasättanden om olika forskningsdiscipliner, tilldelning av ekonomiska medel och uppmärksamhet? Kan FORSKNING göra skillnad när det gäller uppmärksamhet och kanske i förlängningen också tilldelning av medel för forskningsprojekt? Är det filosofins, idéhistoriens uppgift att i högre utsträckning se, förmedla övergripande frågeställningar, föreställningar om teknik och naturvetenskap? Borde humanister och samhällsvetare intressera sig mer för teknik och naturvetenskap?

– Det vore bra, men är naturligtvis svårt. Det kräver ju ofta mycket kunskap om komplicerade ämnen.


Sedan är jag nyfiken på förhållanden som mera gäller hur FORSKNING fungerar övergripande. Det finns ingen organisation, förening, myndighet, förlag bakom tidningen eller gör det det? Är den i grund och botten ett enmansprojekt? Du står som chefsredaktör och ansvarig utgivare, men några andra fast knutna förutom Matteo Mellqvist, annonser går inte att hitta. Måste vara tufft om allt står och faller med en person!

– Något förenklad historik: Min relevanta bakgrund är att jag varit informationschef på Chalmers i ca 17 år. Därefter startade jag tidningen av intresse och som en utmaning. Vi började med formella avtal med universiteten, redaktionsråd, vetenskapligt råd samt avtal med olika organisationer, ett stort nationellt nätverk av frilansare etc. Och en av ägarna var Studentlitteratur i Lund. Vi var fyra anställda i ca 15 år. Men onkurrensen från främst Internet gjorde situationen snabbt mycket tuffare. Sedan råkade jag efter alltför mycket arbete, skilsmässa och försämrad ekonomi ut för en stroke 2009 och pendlade mellan död och liv, men lyckades återerövra tal och tankeförmåga och så småningom även resa mig ur rullstolen.
Under min bortovaro hade situationen för tidningen försvårats ännu mer. Jag var då tvungen att direkt fatta drastiska beslut. Tidningen gjordes om till e-tidning, anställda fick gå, fungerande produktionsrutiner som jag kunde klara själv utvecklades och jag köper in tjänster som jag måste ha bara i nödvändig omfattning. Men jag har "just bottnat" och kommer inom den närmaste tiden t ex att använda mera av externa skribenter, särskilt två mycket duktiga vetenskapsjournalister som jag arbetat med tidigare. Jag funderar också på om jag skall skaffa någon form av referensgrupp och vad denna i så fall bör syssla med. Att inte ha någon formell koppling till någon organisation, någon åsikt som man skall företräda eller någon linje som skall drivas ser jag bara som en fördel dock.


Varför finns inte äldre nummer tillgängliga på er sida?

– Äldre nummer på sajten - ja, varför inte? Skall jag undersöka tekniskt och kommersiellt (vilket ju alltid är nödvändigt tyvärr).

lars@forskning.com

Bo Pettersson

Publicerad: 2013-10-17


Läs mer om Forskning (nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Forskning (nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA