Tyckt om tidskrifter

Finlandssvenska kulturtidskriften Horisont har gjort ett helt nummer på temat riksdelningen 1808-1809. Det är ett bra initiativ. Jag tycker de har tagit ett bra grepp på (kultur)historien genom att i huvudsak skildra förhållandet mellan Sverige och Finland, sedan de skiljdes åt, genom de litterära förbindelserna över Östersjön. Några knutpunkter är Johan Ludvig Runebergs tid, vid arbetet med Fänrik Ståls sägner, och modernismens framträdande, då det var synnerligen täta kontakter mellan författarkollegerna i Sverige och Finland.

I föregående nummer har den inbjudna skribenten Elin Alvemark (själv medelklass, gissar jag) anklagat redaktionen för att vara ett gäng trista bokhoror med för många universitetspoäng och frågat sig hur man kan skriva om något så smalt och förläst som parafraser (vilket var temat för föregående nummer).

Fantasingänget svarar med att göra ett helt nummer om det komplicerade med klassbegrepp.

Och på tal om tidskrifter, i senaste numret av Författaren (5/08) under rubriken ”Biblioteket – Nöd eller lust?,” ägnas ett stort tema åt bibliotekets roll i det moderna samhället. Bibliotekarier, forskare och författare debatterar.

En undersökning gjord av Göteborgs universitet visar att 72 procent av de tillfrågade hyser stort förtroende för biblioteken, ändå är de en stötesten i kulturdebatten. Vad är egentligen ett bibliotek?

Chefredaktören på tidskriften Nutida Musik heter Andreas Engström. Sakta men säker har han lyckats förvandla en tidskrift som såg ut som en intern bulletin för en sluten cirkel av musiker och tonsättare till ett akademiskt verktyg. Det senaste numret av Nutida Musik har som tema den elektroakustiska musiken eller - om man vill - elektronmusiken. Medredaktör är danskan Sanne Krogh Groth. Huvuddelen av NM nr 3/2008 består av material, essäer och intervjuer efter ett symposium som ägde rum på IRCAM i Paris i juni förra året.

Tidskriften är som sagt mycket intressant och borde lämpa sig utmärkt som kurslitteratur för studenter i musikhistoria.

Det är Torbjörn Mårtensson som har genomfört undersökningen, som baseras på 15 intervjuer med ett slumpmässigt urval läsare.
Det kanske mest anmärkningsvärda med undersökningen är att de flesta av de intervjuade är "trötta på att söka efter information via datorn".
De flesta är mot bakgrunden av detta negativa till att ersätta den tryckta tidningen med en webbtidning.

Det är nåt väldigt attraktivt med ett nytt nummer av Granta, och jag är ledsen att säga det - varken OEI, Ord & Bild eller Vi Läser försätter mig i samma förväntansfulla stämning...

Annars är det som vanligt mondänt redigerat, snyggt inpå detaljerna som anstår en tidskrift som riktar sig till vana smakdomare. Just därför är Malin Zimms självironiska ledare numrets höjdpunkt, som handlar om amerikanska succébloggen Stuff White People Like som förstås började som ett skämt men numera rätt seriöst listar den goda smaken.

Den har på kort tid – bara två nummer har än så länge utkommit – blivit lite av en favorit. Tidskriften ALT (Atlas Litterära Tillägg) sticker ut i den växande floran av litteraturtidskrifter. Den har sin egen stil, både till utseende och innehåll. Lite i trots, kan man tänka, mot alla glassiga magasin har redaktionen valt att avstå från bilder och jobbar enbart med typografi. Dessutom kommer den bara ut med två nummer om året, vår och höst ungefär, vilket innebär att man verkligen läser den från pärm till pärm.

När de vittomspännande litteraturtidskrifterna BLM och Allt om Böcker lades ned för några år sedan var saknaden stor. Snart finns bara veteraner som Lyrikvännen och 00-tal kvar befarade vi. Men i det vakuum som uppstod har tidskrifter som Glänta, Karavan, OEI, Kritiker och nu ALT tagit alltmer plats. De har alla sina specialiteter, som postkolonial teori, inriktning på afrikansk, västindisk och asiatisk litteratur, språkligt utforskande poesi samt litterär teori och kritik.

”Då parterna är överens om att utlänningar – med eller utan uppehållstillstånd – inte omfattas av de rättigheter och skyldigheter som skrivits in i Sveriges rikes lag, upprättar parterna ett särskilt kontrakt enligt följande …”

Tidskriften Mana formulerar i sitt nya nummer (6/2008) med skruvad galghumor ett sådant kontrakt i 18 punkter.

Att Arbetarens nya systertidning – med större utrymme för fördjupning, kultur och debatt – fått namnet Zenit är ingen slump. Rikard Warlenius och Josephine Askegård ger en guide till tidskriften Zenit, som startade som en syndikalistisk tidskrift på 1950-talet, men under dramatiska former övertogs av ”den nya vänstern” efter ett decennium.