Den här gången är temat för den norrländska litterära tidskriften Provins "Kiruna - svarta hål". Det kan låta ödesdigert, med tanke på vad ett svart hål vanligtvis definieras som. Men i Provins har det oftast inte något att göra med rymdföreteelsen, utan med fysiska och psykiska svarta hål.
ALT avslutas med några snabba frågor till Müllers och Cartarescus svenska översättare. En betydligt grundligare inblick i översättandets villkor och praktik återfinns i nya numret av Kritiker.
Nya Re:Public Service är ett myllrande sorl av röster från jordens alla hörn. De löper kakafoniskt över sidorna för att berätta sina historier, men också ge en bild av ständiga folkvandringar; de som flyr ett sexuellt förtryck, de som är de första flyktingarna undan kimatförändringarna – och här finns flyktingarna som försöker nå Europa.
Han heter Doktor Fredric Brandt och är världens största användare av proteinet kollagen och det muskelblockerande ämnet Botox. Jag läser om hans nya trendiga metoder i tidskriften RE: Publicservice. På sina kliniker injicerar Doktor Fredric Brandt äppelkinder och plutmunnar på sina patienter. Ett besök hos vår vän Fredric Brandt kostar från 500 till 10 000 dollar
Det finns i ALT, med dess osprättade och bildlösa sidor, dess korta redaktionella inledning och dess enkla språkbruk, en opretentiös ton som gör att jag tror desto mer på den. Här är några som vill säga något och bara gör det.
En hel del otippade texter har samlats under naturtemats vida paraply. Amerikanska pulitzerprisvinnaren Annie Dillard gestaltar sin frändskap med en vessla, Ulla-Lena Lundberg skildrar suggestivt hällristningarna vid den karelska sjön Onega, matematikern Gudrun Brattström reder ut den talserie av Fibonacci som ligger till grund för Inger Christensens diktsamling ”Alfabet”.
Och det tema i temat som ges störst utrymme handlar något oväntat om vår sed att namnge djur i allmänhet och mer specifikt hästarna i Kungliga Norrlands dragonregemente i Umeå.
Det handlar om litteratur i årets sista Tidskriftsspalt. Hurra för ALT och Kritiker, bu för Ordfronts specialnummer om litteratur. Peter Viktorsson har läst landets aktuella kulturtidskrifter.
En fototidskrift går i graven samtidigt som en ny föds. Johan Malmberg läser nya Unfold som anstränger sig så hårt att inte landa i klichébilder att man helt väljer bort bilden.
Dessutom: prenumeration på tidskriften Kulturen, ett av de ytterst fåtaliga fora för intelligent litteraturkrik vi ännu har.
Tidskriftsvärlden förändras, nya blaffiga blaskor ser dagens ljus, där glättade sidor som läsaren ägnar någon sekunds uppmärksamhet garanterar att utgivarna genom att tillhandahålla stort uppslagna trivialiteter i praktiken inte ger köparen valuta för pengarna. Jury tillhörde inte den utslätade tidskriftstraditionen. Den snålt tilltagna prenumerationsavgiften gav enormt mycket för pengarna. Rest in peace!
Atlas Litterära Tillägg 02/08. Tidskrift. Och så finns det folk som säger att kulturjournalistiken inte är på allvar längre.
/.../
Pequod. Tidskrift Den har sting!
/.../
Fronesis. Tidskrift 2000-talets radikala universitet.
Ska jag rekommendera en tidskrift – att ge bort eller själv prenumerera på – får det bli Glänta, relativt okänd på våra breddgrader. Den har säte i Göteborg och ges ut av en förening. Tidskriften kretsar kring filosofiska, politiska, litterära frågor, ofta med oväntade och alltid uppfordrande infallsvinklar. Det är en tidskrift med plats för humor. Se nummer 3 i år som är en Framtidsencyklopedi. Ett exempel: Sverigedemokrata (verb) Att säga något plumpt, exempelvis ”Vad tjock han är!”, och sedan rättfärdiga övertrampet genom att hävda att det man sagt har en generell tillämpbarhet och/eller ett allmänintresse: ”Jag säger bara det alla tänker”.
I senaste numret av tidningen Frihet skriver SSU:s förbundsordförande Jytte Guteland om "generation torsk".
"Politiken glömmer den yngre generationen. 200 000 vill ha bostad nu, men investeringsstödet till små hyresrätter avvecklas. Nio av tio vill ha fast anställning, samtidigt ökar projektanställningarna. Allt fler unga upplever stress och prestationsångest på skolan och fritiden, ändå minskar många kommunerna resurserna i skol- och fritidsverksamheten", skriver hon.
Som avslutning på numret finns en lista över alla bidragsgivare under årens lopp. Rubriken är: Tack ska ni ha allihopa! Den hälsningen är vi många som återgäldar med ett eget tack och en bugning för detta fantastiska 37-åriga tidskriftsprojekt. Tack!
Jag fick första numret (på min prenumeration, tidningen har funnits i, tja, ett år eller två) idag och är mycket positiv till konceptet. Visserligen är det lite väl ytligt ibland - många artiklar på liten yta, så det blir inte särskilt djupgående - men det är ändå ett tillfälle att läsa lite om olika saker inom hållbar utveckling. Sen kan man ju alltid ta reda på mer om det som känns extra intressant.
Tidskriften NOD:s senaste nummer behandlar vantrivseln i det sekulära. Jag tillhör dem som har svårt att se om det verkligen pågår en påkristning i Sverige eller inte. Min egen chefredaktör Elisabeth Sandlund hävdar det. I numrets första essä gör hon det i mitt tycke bästa försöket jag hittills sett att driva den tesen.
Som jag ser det behöver tidningssverige tveklöst en tidskrift för "de stora frågorna" som det så försynt kallas. Problemet är att Trots Allt hade en kristen profil som var så nedtonad att det antagligen gick ett par prenumeranter förbi att det ens fanns en sådan. Och även om jag har full respekt för att folk inte vill diskutera livsfrågor i ett religiöst sammanhang, tvärtom, blev det i Trots Allts fall varken eller.
En omslagsbild som pryds av två läsande flickor – från förritiden – och den googliserade rubriken ”Utrotningshootat?”. Efter en höst med högt och lågt i kulturkonservatismens skugga känns nya numret av Axess magasin (nr 9 2008) som en värdig avrundning från högerhållet.
Tidskriftsstödet har debatterats under hösten och jag vet inte vilket som är mest obsolet. Debatten om stödet eller stödet självt. Men med tanke på hur old school det känns med kulturtidskriften med stort K, så får vi nog vara glada över att det blir några projekt överhuvudtaget.
PRENUMERATION. Expo. Tidskrift. …och fortsätta sjunga ut.
Är inte dikten den egentliga naturen, undrade Atterbom. I nya numret av Lyrikvännen undersöker man den saken. Sådan vi kan möta den i björkhagar och i skärgårdslandskap men också längs allfarvägar och i asfaltsdjungeln.
Vi var först lite bekymrade eftersom DN hann först, men bestämde oss för att tänka ja men än sedan då? Den här veckan diskuterar vi därför varför alla skulle ha en egen litteraturtidskrift år 2008 och vilken framtid de kan tänkas ha. Och är det ändå inte på något sätt bloggarnas förtjänst att vi fått ALT, Vi läser och OLM?
Arabiskan har blivit Sveriges tredje största språk och har till och med blivit det största modersmålsspråket (tidigare kallat hemspråk) i svenska skolor med 27 000 elever, berättar tidskriften Språk i ett intressant temanummer om arabiskan, som den talas och skrivs i Nässjö, Dubai och Kairo.
Tomelillas roll i jazzvärlden uppmärksammas i nyaste OJ, Orkesterjournalen.
Signalen: det här är seriöst, allting skriker ta mig på allvar, jag ingår inte i den allmänna förflackningen, fördumningen, litteraturen är viktig och smal och ingen jävla deckarläsning i hängmattan-pryl.
Jag raljerar lite, visst, men tilltalas samtidigt av den här antiingången, och såhär i juletider känner man sig bara extra trött på allt glittrigt, glammigt och julklappigt.
2008 var verkligen litteraturtidskrifternas år. Förutom OLM kom ALT - Atlas Litterära Tillägg och ViL - Vi Läser. Alla tre tidningar som jag gillar skarpt, om än med mycket rätt olika sätt att närma sig litteraturens värld.
Uppenbarligen finns ett utrymme att fylla, utöver bokcirklar och bokbloggar. Årets nykomlingar gör det på olika sätt: ALT blandar svenska deckarförfattare med Hertha Müller och Mircea Cartarescu, OLM intervjuar arbetarpoeten Johan Jönson och Vi Läser har Bodil Malmsten på omslaget. Men några gemensamma nämnare finns. De riktar sig till läsare som läser mycket. De klarar sig utan stöd eftersom ägarna har andra verksamheter. Och de har inga recensioner.
Båda tidningarna har ett smalt område att bevaka, och ofta drabbas sådana publikationer av idétorka. Men inte dessa skrifter! Ständigt finner de nya, intressanta människor och företeelser att bevaka och belysa. Ständigt formas min mun till ett “Åh, fan!” när jag läser. Redaktörerna och skribenterna verkar älska sitt ämnesområde, de grottar in sig i det och håller ändå en fräsch distans. De står på läsarnas sida, trots att de ger ut föreningstidningar.
Olof von Dalin föddes för 300 år sen. Vem bryr sig?
Först och främst Olof von Dalin-sällskapet, ett av landets över hundra litterära samfund.
Dalinvännerna fyller senaste numret av tidskriften Parnass med manande läsning, varvid docenten och arkivmannen Ingemar Carlsson ingalunda är den ringaste bidragsgivaren. Dalin, den svenska prosans fader, var oerhört produktiv men verken är spridda kring svenska parnassen.
Den nya redaktionen på Bang fortsätter att slösa med bra artiklar. Nya numret har tema ”Skamligt kvinnligt” och inleds med ett utdrag ur Susan Faludis förord till den nya upplagan av ”Backlash – kriget mot kvinnorna”.
I Opera, som säger sig vara ”Nordens enda specialtidning om opera och musikal”, har under året flera svenska operachefer intervjuats. Nu har turen kommit till Ole Wiggo Bang, Värmlandsoperans chef. Har är en på många sätt ovanlig person i detta sammanhang.
I tidskriften Axess (9/08) är temat "den nya inskränktheten". I fyra artiklar berörs den offentlighet som internet har skapat. Med bloggar, åsiktsforum och tidningarnas läsarkommentarer demokratiseras nyhetsflödet. Journalisterna tillåts inte längre stå oemotsagda ens i realtid. Felaktigheter kan omedelbart rättas till. Överdrivna vinklingar avslöjas.
Allt detta är gott. Problemet är att "rättelserna" alltför sällan rättas, att de nya vinklarna kanske vinklar uppmärksamheten bort från syftet med den ursprungliga artikeln.
"Efter kapitalismen" står det på framsidan till senaste numret av vänstertidskriften Arena. "Är kapitalismen död nu?" frågar sig rubriksättare på ekonomisidorna. Det finns bara en sak att säga. Nä. Inte nu heller.
Nya litterära tidskrifter har sett dagens ljus, men ingen av dem har recensioner.
Och det är väl just det man kan sakna.
Tidskriften Konstperspektiv blickar norrut i sitt nya nummer. I ett temablock ställs frågan: hur står det till med konstlivet i Norrland? Dess bättre besvaras inte frågan, utan det noteras att Norrland är mer än hälften av Sveriges yta och att alla försök att ringa in "en norrländsk konst"nog bara låter sig göras i sörlänningars geografidimmiga huvuden.
Inkoativa verb är verb med ändelsen na och berättar om något som övergår i något annat. I tidskriften Språk skriver Lindström om hur man lätt kan skapa nya ord som egentligen inte finns men som är helt begripliga ändå. Vem förstår inte orden fulna och tråkna. Han skriver: om orden kan användas, och vi begriper dem, så finns de såklart.
Om jag bara kände den lite bättre skulle jag fälla en tår. För sista numret, det fjortonde, kom idag och det är verkligen briljant. Fin redigering, vackert tryck, skarpa texter, men framförallt fantastiska bilder.
Svenska Kyrkan saknar en samlad mediestrategi. Det är kyrkostyrelsen för Svenska Kyrkans räkning har störst inflytande på Berling Media. Här framstår man som en passiv ägare utan visioneer. Företaget förlorar nu sin styrelseordförande när Mats Svegfors blir vd för Sveriges Radio. Och bolagets vd Thomas Grahl har tidigare i år meddelat att han avgår vid årsskiftet. Nu måste Svenska Kyrkans företrädare i bolagsstyrelsen ta kommandot. Styrelsen har uppenbarligen inte gett företagsledningen nödvändiga instruktioner. Och cheferna i företaget har inte av egen kraft förmått att kraftsamla och nyttja synergierna mellan dotterbolag och olika verksamheter.
Jag har sagt det förr...men jag säger det igen: om man bara ska prenumerera på en tidskrift - välj då Camino. Den är helt enkelt bäst!
Bokhora är aldrig kritisk, aldrig granskande. Därför blir den också intressant för förlagen. Texterna är rena reklamen.
Nu har Kulturrådet i sitt projekt för läsbefrämjande åtgärder tilldelat Bokhororna 100 000 kronor. Därmed måste självfallet kraven på denna form av internetsajter bli andra.
Trots allt har varit den svenska tidskriftsvärldens humla. Den borde verkligen inte kunna flyga, åtminstone inte så högt, men ingen har informerat redaktionen - och eldsjälen till redaktör, Magnus Sundell - om den saken.
Han har istället, år efter år, producerat en tidning som kunnat mäta sig med det absolut bästa i både magasins- och dagspress när det gäller kultur, musik, litteratur, reflektion och samtal om livsfrågor.
En prenumeration på tidskriften Populär Historia är en julklapp som räcker hela året (som det heter). Sedan utmärkelsen ”årets tidskrift” har den snarast ökat än mer i kvalitet och är en kvalificerad röst i den offentliga samtalet om vår historia. Krönikören Jenny Björkman, historiker vid Södertörns Högskola, bör särskilt lyftas fram. Hon har ofta nya perspektiv på det som man trodde var gamla dammiga sanningar.
– Det borde finnas en nättidskrift om deckare. Ett av Jurys problem är att man aldrig har kunnat föra en debatt, när det gått tre månader mellan numren. Och det har mest varit män som jobbat med Jury - det är ju kvinnor som läser mest, så det vore bättre om de också skrev. Vi får väl se om det blir något slags fortsättning. Sista numret blir i alla fall väldigt bra.
Roligast har nog författarna haft. Fast vad gör det? Genomgående handlar det här om riktigt bra satir. Så bra att det ibland spiller över på verkligheten.
2025-11-04
CBA 69 2025
2025-10-23
Tidig Musik 3 2025
2025-10-21
Konstperspektiv 4
2025-10-17
Signum 6
2025-10-09
Hjärnstorm 160 2025
2025-09-27
Medusa 3 2025
2025-09-20
Parnass 3 2025
2025-09-19
Signum 5
2025-09-17
Opera 4 2025
2025-09-04
Konstperspektiv 3
2025-08-25
Glänta 1 2025
2025-08-22
Fjärde Världen 2 2025
2025-08-17
Utställningskritik 3 2025
2025-07-25
Haimdagar 1-2 2025
2025-07-21
Tidig Musik 2 2025
2025-07-20
Opera 3 2025
2025-07-07
Hjärnstorm 158-159 2025
2025-07-02
Medusa 2 2025
2025-06-28
Sydasien Vår 2025
2025-06-23
Signum 4
2025-06-15
Omkonst Vår 2025
2025-06-09
Filmrutan 1 2025
2025-06-03
Parnass 2 2025
2025-05-24
CBA 68 2025
2025-05-14
Utställningskritik 2 2025
2025-05-08
Tidig Musik 1 2025
2025-05-07
OEI 106-107
2025-05-02
Signum 3
2025-04-25
Populär Astronomi 1 2025
2025-04-24
Medusa 1 2025
2025-04-19
Opera 2 2025
2025-04-12
Fjärde Världen 1 2024
2025-04-10
Glänta 3-4 2024
2025-04-09
Amnesty Press 1 2025
2025-03-21
Signum 2
2025-03-08
Hjärnstorm 157 2024
2025-03-04
Utställningskritik 1 2025
2025-03-03
Akvarellen 1 2025
2025-02-18
Opera 1 2025
2025-02-11
Tidig Musik 4 2024
2025-02-10
Sydasien 2024
2025-02-07
Signum 1
Haimdagar 5-6 2024
2025-02-02
Medusa 4 2024
2025-01-25
Utställningskritik 5 2024
2025-01-24
Amnesty Press 4 2024
2025-01-15
Populär Astronomi 4 2024
2025-01-08
20TAL 12 2024
2025-01-07
Akvarellen 4 2024
2024-12-24
CBA 66-67 2024
