Debatterna fortsätter – ja, samma debatter som på 70-talet. Dåligt (att det ska behövas) eller bra (debatten har inte dött ut)?
Sedan 1970-talet har rubrikerna istället stadigt marscherat framåt. Det är i princip bara tidskrifter med ideologi (Bang, Ordfront, Arena, Access) och nyhetsmagasin (Fokus, Time, Newsweek) som använder budskapsomslag: tittar du bara på svenska tidningar och magasin är det definitivt så.
Hos mig har den sedan första numret varit en kärkommen liten bok och ser jag det helt krasst i kronor och ören så har mina 37 kompletta årgångar ökat i värde med minst 100 procent.
Men samtidigt kan jag inte låta bli att reflektera över, att det i en tid när kriminallitteraturgenren är den i särklass mest lästa, så klarar man inte av att ge ut en specialtidskrift i ämnet.
Det var på tiden: en kulturtidskrift som gör ett temanummer om flipper. Det är den oberäkneliga och ojämna Pequod, med hemadress i Malmö, som den här gången definitivt inte har tiltat utan friknackar i sitt ämnesval.
Rumänien var temaland på årets bokmässa, och igen kan vi tacka de små aktörerna på bokmarknaden för möjligheten till en inledande bekantskap med en relativt okänd litteratur. En av dem är Lyrikvännen, som ägnar sitt nya nummer åt rumänsk poesi.
Ingen kommer undan redaktörernas sylvassa kommentarer i slutet av numret, inte ens de intressantaste inslagen som blandar fakta och fiktion i sökandet efter ett alternativt sanningsbegrepp. Tyvärr befinner sig både Geist och Art Monitor långt bort från det offentliga samtalet.
Urval av värmländska visor publiceras ofta. Visorna är en kulturskatt som kräver vård och vidareutveckling. Därför är nummer 5 av Värmländsk Kultur värt att ta del av, som läsning för den som inga noter kan.
Den som dessutom kan utnyttja notskriften har några trevliga timmar framför sig.
Det är välkommet att Axess vill diskutera samtidskonsten. Men artiklarna på temat ”skönhetens tabu” håller tyvärr inte måttet och fastnar i ett bittert, nattståndet gubbgnäll: samtidskonsten är mest en humbug av tomma provokationer och sensationsmakeri där skönhet och hantverk föraktas, figurativ konst är tabu och konstnärerna saknar etisk hållning. I stället pläderar man för ett föreställande måleri med klassiska förtecken.
Men här pratar man i nattmössan. För som danskan Merete Sanderhoff skriver i numrets enda intellektuellt nyanserade artikel så befinner vi oss i dag ”i en historiskt unik situation, där vi har erkänt att alla möjligheter står öppna för konsten.”
Betyder gästabud och festmåltid samma sak? Jag fick anledning att ta ställning till den frågan häromdagen då jag, via en artikel i näst senaste numret av Språktidningen (4/08), hade upptäckt Folkets synonymlexikon.
Jag saknar det lilla extra. Jag är övertygad om att det breda tilltalet går att kombinera med exklusiv exakthet i detaljerna. Ta det i övrigt utmärkta reportaget om Sofie Ribbing: På sidan 49 i tidningen får vi veta att Harry Potter-böckernas olika karaktärer blev figurer som Ribbing kunde använda när hon talade med en skötare på sjukhuset där hon låg. Genom att beskriva en karaktär kunde jag beskriva mina känslor, säger hon. Superspännande. Men vilken karaktär beskrev vad i hennes känsloliv? Nä, det blir vi snuvade på. Just där det blir intressant skyndar Vi Läser vidare.
Visst är det en supertrevlig tidskrift som jag nog kommer att köpa även i fortsättningen.
Kanske är det så att kulturjournalister är mindre uppmärksamma än kollegerna på ekonomiavdelningen. Men fan vad trist det skulle vara.
Som sig bör är katalogen producerad på en av de fyra tidskiftsverkstäderna i landet, den i Stockholm. Snickericentralerna är ett sannskyldigt succeprojekt som katalogen är ett levande bevis för.
Hur ska Bang vara?
– En plats där vi för den feministiska debatten framåt. En tidskrift fylld av klokskap och humor och intressanta texter som kan inspirera läsaren. Och föra samhället framåt.
Tidningen kommer att säljas på nära 2000 ställen i Sverige (Coop bland annat) samt på nätet, så möjligheten är stor att du kommer att ramla över ett exemplar.
Och om du ramlar över det, tycker jag att du ska ta chansen att kolla in det ordentligt. Jag gillar Jenny Morellis text om bilderna som skapas inom oss när vi läser, runda bord-samtalet mellan Elsie Johansson, Peter Kihlgård och Joanna Rubin Dranger och inte minst Bodil Malmsten-porträttet.
Orden är skapade av författare, kritiker, förläggare, forskare och andra språkexperter, och resultatet är både tänkvärt och roligt, lekfullt och, faktiskt, användbart.
Madeleine Grives och Andreas Åbergs debattartikel om tidskriftsstödet i onsdagens Svenska Dagblad går att tolka på två olika sätt (och den ena läsningen behöver inte utesluta den andra).
Den välvilliga läsningen är att de talar för sektorn kulturtidskrifter över huvud taget med argument för att det sammanlagda stödet bör höjas.
Efter ett misslyckat försök med en svensk upplaga för några år sedan gör nu förlaget Ordfront en ny satsning och startar en svensk ”Diplo”, dock med bara fyra nummer per år, tryckta i pocketboksformat. Det är ett gott initiativ. Om det slår väl ut kan man kanske hoppas på månadsutgivning och bättre aktualitet.
I tidningen Vi:s senaste nummer (oktober) intervjuas affärsmannen Percy Barnevik, om projektet Hand in hand som han leder och som erbjuder mikrolån i Indien, det vi säga lån, ibland på bara några hundra dollar, så att de allra fattigaste ska kunna starta företag.
På det första uppslaget möter vi en bild på Percy i storrutig skjorta, chinos och mörka solglasögon. Intill står en medelålders, traditionellt klädd kvinna med nässmycken och en stor korg med stenar balanserande på huvudet. I bakgrunden två indiska män. Den äldre av dem bär turban och ett orangefärgat höftskynke.
Jag kan inte hjälpa att tycka att det är något lätt nykolonialt över bilden. Den västerländske miljardären som kommer de fattiga till undsättning. Snart är lidandet över! Nu ska allt bli bra.
/.../
I tidskriften Arena (4/2008) synar sociologen Catrin Lundström och statsvetaren Sofie Tornhill mikrolånsystemet i sömmarna. Måhända är deras kritik en aning ideologiskt färgad (en retorisk grundregel är ju att ge sina meningsmotståndare i alla fall några poänger), men hellre det än den devota tonen gentemot de som i kraft av sin ställning väl borde tåla att ifrågasättas.
Broadsheetnumret är, lämpligt nog, en bildspecial. En mörk, fantastisk bildsvit av Pieter ten Hoopen, Ett åttasidigt reportage om Bara bröst-aktivisterna. Ett omskakande starkt Rwanda-reportage. Stilistiskt eleganta bilder på unga jägare i USA. och ett fenomenalt reportage av Kalle Melander och Nuri Kino.om assyrierna i Ronna.
Redaktören för Axess, Johan Lundberg, försvarar i gårdagens Dagens Nyheter sina konstskribenter genom att räkna upp deras imponerande cv:n.
Men en dunkel tanke blir inte mindre dunkel för att den tänkts av en professor och i Axess senaste nummer har Lundbergs professorer onekligen målat in sig i ett mycket obskyrt hörn av konstdebatten: Dagens bildkonst är inte ”lojal med skönheten”, skriver de och menar att konsten sviker sina andliga förpliktelser.
Jury läggs alltså ner i och med nr 4 2008 som utkommer i december.
Det är självklart med blandade känslor man läser det här, men jag ser klart tanken bakom beslutet och jag rekommenderar alla som är intresserade att läsa Widerbergs kloka ledare i sin helhet och därefter resten av nr 3, som håller lika höga och läsvärda klass som alltid.
I det senaste numret av tidskriften Arena intervjuas författaren Elise Claeson, som kallar sig själv profet för nyborgerligheten. I Claesons tappning är nykonservatismen en ”motrörelse” mot globalisering, snabba förändringar och individualism, både den klassiskt liberala individualismen och vänsterns ”statsindividualism”. Det handlar om att inse människans beroende av gemenskap och den ”lilla världen” – i form av familjen och kyrkan (!) – istället för att hylla den ”extremindividualistiska marknaden”.
- Men visst känns det lite snopet, att vara nominerade i tre klasser och inte få något. Det är lite som IFK Göteborg när de åker ut i världen och får stryk av något nordirländskt lag och får komma hem igen med svansen mellan benen.
Till min favoritlektyr hör Tidskrift för politisk filosofi. Det är en tidskrift som utkommer med ojämna mellanrum några gånger per åt, som det verkar när redaktionen har något intressant att fylla den med.
För att vara en filosofisk tidskrift är den lättillgänglig. Den undviker det fikonspråk som annars är så vanligt i filosofiska facktexter. Men som all äkta filosofi gör ställer den ibland våra invanda föreställningar på huvudet.
Det senaste numret innehåller en lång artikel av Stefan Olsson som frågar varför vi inte låter alla svenska medborgare rösta i de politiska valen. Den överordnade demokratiska principen är ju att alla ska ha rätt att påverka de beslut som berör dem själva.
Men på ett område bryter vi uppenbart mot principen. Vi låter inte barn rösta, fast de i hög grad, kanske mer än de flesta, berörs av de politiska besluten. Varför denna inkonsekvens?
Tidskriftsspalten tar varje månad upp nya kulturtidskrifter. Resonerar, kritiserar, berömmer. I dagens spalt är framåtblickandet ett tema, både hos Glänta och Ord & Bild. Peter Viktorsson är kultursidans specielle tidskriftsskribent.
Några direkta knep på hur kulturjournalistik ska göras intressantare kommer inte fram i diskussionen. Det är fortsättningsvis så som Jan Arnald säger:
– Kulturtidskrifter köps av de som är intresserade.
Så heter en liten skrift utsänd från Luleå av den ärrade kulturskribenten tillika läraren Bror Kajsajuntti. Det speciella med denna roliga tidskrift, och det jag fäste mig vid första gången den kom, är att alla som skickar in material blir publicerade! Fullständigt unikt.
I senaste numret av kulturtidskriften FLM skriver redaktören och filmexperten Jonas Holmberg om "den nya våren" i svensk film. Den finns inte i filmkonsulternas kölvatten, utan i utkanten av branschen.
I denna pocket finns 21 texter som bara har två saker gemensamt – de har nyligen publicerats i en tidskrift, och de är bra. Här finns allt från Johan Hakelius roliga (men i ärlighetens namn rätt slarvigt genomförda) studie om vilka journalisterna egentligen är, publicerad i Fokus, till Anna Tibergs hudlösa berättelse om Susanna Alakoski i Dagens Arbete.
Yroni: Upplevelsen som uppstår efter tredje gradens ironi, dvs när man är ironisk över att vara ironisk över ironin.
Ja, ni anar väl ungefär tonläget. Väldigt skoj läsning, rekommenderas för alla i hela världen.
Selv om noen av tekstene kan virke tungt tilgjengelige eller nerdete, er dette et bidrag til en mulig vitalisering av venstresidens forståelse av det kapitalistiske systemet. Og da kommer man ikke utenom Marx. Eller som redaksjonen slår fast i sin innledning: «Vänstern har inte råd att sluta läsa ‘Kapitalet’». Den burde i hvert fall ta en titt på Fronesis.
Med ny redaktion fortsätter den feministiska tidskriften Bang sin ovärderliga gärning under temat "De intellektuella". Existerar det alls några intellektuella? Och vilken är i så fall deras funktion?
2025-11-04
CBA 69 2025
2025-10-23
Tidig Musik 3 2025
2025-10-21
Konstperspektiv 4
2025-10-17
Signum 6
2025-10-09
Hjärnstorm 160 2025
2025-09-27
Medusa 3 2025
2025-09-20
Parnass 3 2025
2025-09-19
Signum 5
2025-09-17
Opera 4 2025
2025-09-04
Konstperspektiv 3
2025-08-25
Glänta 1 2025
2025-08-22
Fjärde Världen 2 2025
2025-08-17
Utställningskritik 3 2025
2025-07-25
Haimdagar 1-2 2025
2025-07-21
Tidig Musik 2 2025
2025-07-20
Opera 3 2025
2025-07-07
Hjärnstorm 158-159 2025
2025-07-02
Medusa 2 2025
2025-06-28
Sydasien Vår 2025
2025-06-23
Signum 4
2025-06-15
Omkonst Vår 2025
2025-06-09
Filmrutan 1 2025
2025-06-03
Parnass 2 2025
2025-05-24
CBA 68 2025
2025-05-14
Utställningskritik 2 2025
2025-05-08
Tidig Musik 1 2025
2025-05-07
OEI 106-107
2025-05-02
Signum 3
2025-04-25
Populär Astronomi 1 2025
2025-04-24
Medusa 1 2025
2025-04-19
Opera 2 2025
2025-04-12
Fjärde Världen 1 2024
2025-04-10
Glänta 3-4 2024
2025-04-09
Amnesty Press 1 2025
2025-03-21
Signum 2
2025-03-08
Hjärnstorm 157 2024
2025-03-04
Utställningskritik 1 2025
2025-03-03
Akvarellen 1 2025
2025-02-18
Opera 1 2025
2025-02-11
Tidig Musik 4 2024
2025-02-10
Sydasien 2024
2025-02-07
Signum 1
Haimdagar 5-6 2024
2025-02-02
Medusa 4 2024
2025-01-25
Utställningskritik 5 2024
2025-01-24
Amnesty Press 4 2024
2025-01-15
Populär Astronomi 4 2024
2025-01-08
20TAL 12 2024
2025-01-07
Akvarellen 4 2024
2024-12-24
CBA 66-67 2024