I 50 års tid har författaren Lars Ardelius givit ut böcker på Norstedts förlag. I senaste numret av tidskriften Svensk Bokhandel (15/2008) redogör han för hur litet det anses vara värt i förlagsledningens ögon. Det är en på samma gång beklämmande och tragikomisk läsning, som också säger något om kulturklimatet av i dag.
KULTURTIDSKRIFTEN som Morshed Chowdhury skriver, layoutar och trycker i Umeå är ett utmärkt exempel på hur det går att skapa nya plattformar för ömsesidigt kulturutbyte. Tidskriften kan också påverka handelsutbytet mellan Bangladesh och Sverige. En artikel handlar exempelvis om mobiltelefonins snabba expansion i Bangladesh. År 2004 fanns det 4 000 mobiltelefoner i detta fattiga land. År 2007 var antalet uppe i 30 miljoner – och år 2012 talas det om 60 miljoner. Fyra av tio bangladeshier ska då ha tillgång till mobil telefoni.
Undra på att denna marknad är intressant för svenska Ericsson.
För bara något år sedan gjorde Bang-redaktionen ett temanummer som hette ”Jag, jag, jag”. Då stod högkonjunkturen – och den nya narcissismen – på höjden av sin bana och skrålade i skeppsbaren, medan skakningen började kännas på nedre däck. En bra kulturtidskrift avläser sin tid på just det sättet. Eller rättare sagt: en bra tidskrift är med och skapar sin tid på just det sättet.
Bortom tv-satsningens tomma tilltal och attityd är en artikel i det senaste, färska numret av Gringo som verkligen lyckas ta politik på allvar. En intervju med Cynthia McKinney, svart kvinna som utmanar både McCain och Obama om de oberoende rösterna i det amerikanska valet.
Det nya numret av Tvärdrag, SSU:s tidskrift, innehåller filosofisk eftertanke i ett ögonblick när politiken är mer än vanligt platt. Hur återupprätta friheten när nyliberalerna lyckats reducera den till valfrihet?
– Det var en glad överraskning att vi fick så många nomineringar redan första året. Samtidigt, när det gäller årets nya tidskrift så hade jag nog tyckt att det varit konstigt om vi inte nominerats.
I ett välkomponerat nummer av tidskriften Kulturella Perspektiv diskuterar några av Sveriges främsta kulturforskare idérikt och tankeväckande humanioras framtid. De reagerar mot att mätande, vägande och rankande alltmer har blivit en del av forskningsområdets villkor.
Den senaste tiden har ETC berättat om de mediemonopol som familjerna onnier och Hjörne bygger. Nu vill vi visa alternativen. På bokmässan i Göteborg träffade vi några av de oberoende förlag och tidningar som försöker göra motstånd.
Ibland skymtar den där ändå, den skarpa och skärskådande blick snett underifrån som i Bangs bästa stunder är dess signum. Den finns i Maria Svelands text om den självklara, goda smaken hos den akademiska medelklassen, om kontaktvägarna som finns där när man behöver dem – och om känslan av att stå utanför ock kika in. Framför allt finns den hos journalisten Anna Hellgren, som snabbare än man hinner säga ”intersektionalitet” påminner om att klass och kön är ofrånkomliga kategorier att lyfta fram i en diskussion om smak, bildningsvägar och möjligheterna att få tillgång till den intellektuella sfären.
Debatten i Sverige rymmer alldeles för många självutnämnda intellektuella som egentligen har mycket litet att bidra med. Något som diskussionen i Bang delvis också speglar.
Därmed inte sagt att innehållet är alldeles ointressant. Tvärtom är det tankeväckande frågor som tidskriften väcker. Vilka är de intellektuella? Vilken är deras uppgift? Frågor som är angelägna att ställa när allt fler människor alltså börjar göra anspråk på att företräda en bildad och initierad röst och därmed ökar risken för att begreppet intellektuell blir urvattnat.
Där finns kul enkäter och ett par intressanta texter om intellektuella, av bland annat Lars Holmberg och Ulrika Knutson. Men som helhet förstår jag inte vad Bang vill. Journalisten Maria Sveland pratar på i tre sidor för att komma fram till följande: det är okej att ha privilegier, bara man medger det. (Sättet att resonera känns igen från hennes bok "Bitterfittan": Det är okej att leva i kärnfamilj, bara man ogillar det.) En annan skribent berättar att hon vill ligga med en så snygg kille som möjligt. Jag tror hon samtidigt vill säga något om samhället men jag fattar faktiskt inte vad. Det hela avslutas med att diverse seriefigurer och tv-figurer utses till "intellektuella hjältar". Utan motivering.
Inga annonser?
– Nej. En tidskrift, eller en bok, är ett föremål som härbärgerar mening. Då kan vi inte trycka fem sidor annonser och låtsas som om de inte är en del av tidningen.
I helgen utsågs Årets kulturtidskrift. Valet föll på OEI, "välkommet och synnerligen välförtjänt" konstaterar Peter Viktorsson, som bevakar just tidskriftsflödet för kultursidan.
Är science fiction en frodande undergroundgenre i det litterära Sverige? Tidningen Kulturen sökte svaret hos en av de mest insatta i ämnet.
- I Sverige har vi knappast haft mer än kanske ett tjugotal författare, som med rimlighet går att kalla för "sf-författare", säger John-Henri Holmberg, redaktör och ansvarig utgivare för tidningen Nova Science Fiction.
Till förra årets Documenta bjöd den kinesiske konstnären Ai Weiwei in 1001 landsmän att tillbringa en månad i Kassel under utställningen. Projektet, kallat Fairytale, är ett av flera exempel som kritikern Dan Jönsson tar upp i senaste numret av konsttidskriften Paletten (2/08), vilket helt ägnas åt konstens funktion i samtiden. Där skärskådar han vad han kallar ”konstens papperslösa”, ett fenomen som verkligen tycks ligga i tiden.
Nya numret av magasinet Re:public Service hör till det mer enastående som hänt svensk tidningsmarknad de senaste åren; ett renodlat fotoreportagenummer utgjort på - broadsheet.
Språkligt lekfullt lattjar Leth med litteraturen. Sport och fritid. Bordtennis, cykel och svettiga strumpor. Och allt i miniatyrformat över ett 30-tal luftiga små sidor.
Kulturjournalistik har ju alltid haft andra ekonomiska förutsättningar och än i dag drivs de kulturtidskrifter som finns i Sverige till stor del på ideell basis. Jag vet inte om man även ska dra paralleller till manligt och kvinnligt . . .
Jag lusläser nya numret 4/08, som innehåller rader av kloka språktexter.
Tilltalet kunde varit mer direkt, layouten också, men det är så pass lättillgängligt att ingen läsare som hittar fram borde avskräckas.
OEI är en intellektuell utmaning (= superpretto).
Men just därför ett ifrågasättandets kraftfält.
Det finns naturligtvis bara en väg att gå: hämta vad du kan använda från föregångarna och stövla sen rakt fram, in i det egna och framtiden. Tidskriften Hemslöjden utgör en idérik reslektyr.
"ponton" utstrålar glädje. "ponton" lyser av kärlek till litteraturen. Det låter kanske jolmigt, menlöst: det är det inte. Det är smart, viktigt och kul att läsa.
Alla har vi väl försökt att kontakta en myndighet per telefon och bara slussats runt till olika personer utan att få svar på det vi ville ta reda på. Nu finns det ett särskilt ord för detta fenomen, nämligen myndighetssafari. Det framgår av en liten genomgång av nya ord i senaste numret av Språktidningen.
Språktidningen har nu funnits i ett år, och det nya numret innehåller en hel del intressant läsning.
- Populär historia har fortsatt öka, trots att vår andra tidning Allt om historia och Världens historia dykt upp. Tidningarna skapar ett större intresse, de drar varandra eftersom konkurrensen gör att de marknadsför sig hårdare, säger Magnus Bergsten, chefredaktör på Populär historia.
Nu är tidskriften Bang något av en gammaldags herrklubb som sitter och applåderar sin egen förträfflighet. Jag sitter ute i provinsen och förstår ingenting. Förmodligen är jag för praktisk av mig.
Hur många av artikelförfattarna som bor på Söder kan jag dock spekulera i.
I mina ögon gör de alla rätt. Det kan aldrig löna sig.
Filter blir bara bättre och bättre, nya numret vimlar av intressanta artiklar. Som till exempel en väldigt lång en om en spermabank med nobelprisvinnare som donatorer.
Sammenligning mellem den svenske pris Nättidskriftspriset og den danske Årets nye Medie efterlader ingen tvivl: Sverige er langt foran Danmark
Varje tecknare har sin egen bildestetik och det breda utbudet av teman och stilar gör att volymen bjuder på något för de flesta smaker, från det vardagsnära och lättsamma till det sagoinspirerade och poetiska. Överlag har alla serier sin poäng och i någon mån ett underhållningsvärde.
Förbi är tiden för de stora berättelserna, kommen är tiden för de små. Individens unika vy mot verkligheten är litteraturens nya svarta. Det konstaterar Lennart Hagerfors, skrivläraren och författaren, som intervjuas i senaste numret av Språktidningen apropå det enorma nyvaknade intresset för det litterära skrivandet.
Temat för senaste Nya Argus är klassiker. Trygve Söderling som efterträder Tom Sandlund som chefredaktör för den klassiska, över hundra år gamla finlandssvenska tidskriften skriver: ”Liksom vampyrer och vissa insekter behöver levande blod för att fortsätta sin existens, behöver klassikerna ett mänskomaterial som anammar deras DNA …”
Första numret av de hemlösas egen tidning Situation Stockholm utkom i augusti 1995. Chefredaktören Ulf Stolt berättar i bokens förord hur försäljarna uppmanades att skriva ned sina egna erfarenheter. Motståndet var till en början stort. Sektionen Gatuplanet skapades för de berättelser, dikter, anteckningar och nekrologer som sedan droppade in.
Raine Gustafsson, försäljare vid Hornstull, började skriva dagbok 1998 och hans texter fungerar som ett fästande kitt genom hela boken. Detaljrikt – och för läsaren upplysande – får vi följa de dagliga vedermödorna med att hålla sig ren, få tidningarna sålda, att hitta sovplats och att skydda sig mot rån och överfall.
I senaste numret av det radikala samhällsmagasinet Arena skrivs historien om en bortglömd katastrof, om ett slags fortsättning på tvångssteriliseringen av omkring 63 000 kvinnor i Sverige.
2025-11-04
CBA 69 2025
2025-10-23
Tidig Musik 3 2025
2025-10-21
Konstperspektiv 4
2025-10-17
Signum 6
2025-10-09
Hjärnstorm 160 2025
2025-09-27
Medusa 3 2025
2025-09-20
Parnass 3 2025
2025-09-19
Signum 5
2025-09-17
Opera 4 2025
2025-09-04
Konstperspektiv 3
2025-08-25
Glänta 1 2025
2025-08-22
Fjärde Världen 2 2025
2025-08-17
Utställningskritik 3 2025
2025-07-25
Haimdagar 1-2 2025
2025-07-21
Tidig Musik 2 2025
2025-07-20
Opera 3 2025
2025-07-07
Hjärnstorm 158-159 2025
2025-07-02
Medusa 2 2025
2025-06-28
Sydasien Vår 2025
2025-06-23
Signum 4
2025-06-15
Omkonst Vår 2025
2025-06-09
Filmrutan 1 2025
2025-06-03
Parnass 2 2025
2025-05-24
CBA 68 2025
2025-05-14
Utställningskritik 2 2025
2025-05-08
Tidig Musik 1 2025
2025-05-07
OEI 106-107
2025-05-02
Signum 3
2025-04-25
Populär Astronomi 1 2025
2025-04-24
Medusa 1 2025
2025-04-19
Opera 2 2025
2025-04-12
Fjärde Världen 1 2024
2025-04-10
Glänta 3-4 2024
2025-04-09
Amnesty Press 1 2025
2025-03-21
Signum 2
2025-03-08
Hjärnstorm 157 2024
2025-03-04
Utställningskritik 1 2025
2025-03-03
Akvarellen 1 2025
2025-02-18
Opera 1 2025
2025-02-11
Tidig Musik 4 2024
2025-02-10
Sydasien 2024
2025-02-07
Signum 1
Haimdagar 5-6 2024
2025-02-02
Medusa 4 2024
2025-01-25
Utställningskritik 5 2024
2025-01-24
Amnesty Press 4 2024
2025-01-15
Populär Astronomi 4 2024
2025-01-08
20TAL 12 2024
2025-01-07
Akvarellen 4 2024
2024-12-24
CBA 66-67 2024