Insida UZI volume 2: Björn Olsson i bohusländskt landskap

Bohuslän vecklar ut sig

Kylan kilar in sig mellan sommaröppna fönster. Det mörknar allt tidigare, vi märker det, vi säger: så fort den gick i år, sommaren. Så släck lamporna, låt det vara mörkt, stäng fönstren.

Istället: den kommer som en dvd-skiva. På omslaget syns ryggen på en man i blå t-shirt, det blåser i hans hår, staden sträcker ut sig under honom. Högst upp till vänster, i den disiga himlen, står det med liten, vit text: UZI volume 2. Strax därunder: Björn Olsson & Marcel Tuores.

UZI är ett dvd-magasin. Första numret gavs ut 2005 och handlade om Tokyo, tonsatt av Lars Carlsson. Nu, tre år senare, öppnar jag fodralet till nummer två. Bohuslän vecklar ut sig. På en klippa ligger musikern Björn Olsson med en gitarr i knäet.

Björn Olsson är en lika medialt lågmäld som hyllad gitarrist, låtsnickrare och producent från Göteborg. Han är framförallt känd som gitarrist i det legendariska rockbandet Union Carbide Productions, och senare The Soundtrack of Our Lives, som han hoppade av när de började slå igenom på allvar.

Efter Soundtrack of Our Lives har Olsson producerat en lång rad framgångsrika svenska artister, som Mando Diao, Bad Cash Quartet och Mattias Alkberg BD. Och, inte minst, Håkan Hellström. Olsson har även gjort ett gäng soloskivor, som exempelvis “Räkan”, “Krabban”, “Kräftan”, och skaldjursseriens avslutande: “Hummer”. De flesta låtarna har tydlig västkustanknytning och bär namn som ”Smögen”, ”Tjörn" och ”Göteborg”, som i Håkan Hellströms tappning förvandlats till ”Den fulaste flickan i världen”.

Björn Olssons musik kännetecknas av en akustiskt avskalad ljudbild, byggd av framförallt gitarr och piano, med nakna melodier som ofta nynnas eller visslas. Det passar perfekt till Marcel Tuores skakiga bilder på UZI vol II.

Marcel Tuores är nära vän till Björn Olsson, och som konstnär och filmskapare har han fångat Olsson på bild under många år. Bildmässigt befinner sig Tuores någonstans mellan Jonathan Caouettes själbiografiska film “Tarnation” och Ruben Östlunds omskrivna debut “Gitarrmongot”. I likhet med musiken stelnar bildspråket aldrig till en estetisk pose, utan känns hela tiden uppriktigt närvarande.

Genom Tuores handkamera och Olssons melodier sträcker sig UZI tio år tillbaks i tiden, och trotsar utan synbara åthävor den aktualitetsstyrda mediefloden. Här är datum och klockslag bara detaljer – ett biobesök på “Eyes Wide Shut” i New York, ett DN-uppslag från den 12 september 2001, ackordgången från Soundtrack of Our Lives låten ”Mantra Slider” från 1997. Den verkligen tiden, vardagstiden, rinner fram. I skiftande hastighet, ibland flackande, ibland tvekande, men ständigt flödande, oupphörlig. UZI vol II är perfekt när hösten tar sina första kvällar i anspråk.

UZI vol II är uppdelad i tre kapitel: “Bohuslän”, “CIRCVM” och “New York City”. Varje kapitel innehåller ett par underrubriker eller scener. Kapitlet om Bohuslän innehåller musikvideon “Fading Reality”, tonsatta bilder av orten Hällekind utanför Strömstad, och dokumentären “Ramsvik”, om utflykter på västkusten och inspelningen av skivan “Kräftan”. “CIRCVM” är latin och betyder ungefär: runtom, omkring. Kapitlet visar en världsomsegling i fyra avsnitt, filmade i klassiskt Super 8-format. Det tredje och avslutande kapitlet, “New York City, Work In Progress” är nio tonsatta bildkollage från staden.

Trots skillnaden mellan de olika kapitlen hänger UZI vol II samman av den suggestiva berättartonen. Dessutom binds delarna ihop av vissa återkommande teman, som exempelvis den ovan nämnda låten ”Smögen”. Den presenteras första gången som en enkelt visslad melodi, får genom olika scener en tydligare instrumentering och dyker till sist upp i den slutgiltiga skivversionen, med visslandet utbyt mot oboe.

UZI kan knappast kallas dokumentär, musikvideo eller genreexperiment. Själva kallar de sig för ett dvd-magasin. Kanske är det en bra beskrivning, jag vet inte. Och just nu är frågan ointressant. För UZI når en känsla i mig och gör den synlig i det undflyende höstljuset. Så stäng sommarfönstren och låt dig omslutas av UZI vol II.

Publicerad: 2008-09-03








Annons:

Senaste nummer:

2017-10-17
Accent 7 2017
Aurora 1-2 2017

2017-10-16
Contra

2017-10-14
Afghanistan-Nytt 3 2017

2017-10-12
Accent 6 2017
Amnesty Press 3 2017

2017-10-11
Tidig Musik 3 2017

2017-10-10
Medusa 3 2017

2017-10-09
Omkonst 41 2017

2017-10-08
Läsliv 3 2017

2017-10-04
Arkitekturtidskriften KRITIK #34

2017-10-03
Glänta 2-3 2017

2017-10-02
Provins 3 2017

2017-10-01
Punctum saliens

2017-09-26
Med andra ord 92 2017

2017-09-25
Kuba 3 2017
Aiolos 57-58 2017

2017-09-19
Parnass 3 2017

2017-09-15
Bildkonstnären 3, 2017
Lira Musikmagasin 4 2017

2017-09-13
Uppdrag Mission 4 2017

2017-09-12
Fjärde Världen 3 2017
KLASS 3 2017

2017-09-11
Opera

2017-09-08
Signum 6

2017-09-01
Punctum saliens

2017-08-25
Ord & Bild 2-3 2017

2017-08-24
Konstperspektiv 3 2017

2017-08-22
Läsliv 2 2017

2017-08-21
Konstnären 2 2017
Läsliv 1 2017

2017-08-20
Avaye Zan 88-89 2017

2017-08-19
Teatertidningen 181-182 2017

2017-08-15
Contra 3 2017

2017-08-12
Byggnadskultur 2 2017

2017-08-11
Balder 2 2017

2017-08-07
Medusa 2 2017

2017-07-30
Provins 2 2017

2017-07-15
Karavan 2 2017
Nutida Musik 265-266 2017

2017-07-13
Divan 1-2 2017
Akvarellen 2 2017
Afghanistan-Nytt 2 2107

2017-07-11
Judisk Krönika 2 2017
Uppdrag Mission 3 2017

2017-07-10
Nutida Musik 264 2017

2017-07-09
Ordfront Magasin 3 2017

2017-07-08
Accent 4-5 2017

2017-07-07
KLASS 2 2017

2017-07-04
Populär Astronomi 2 2017

Äldre resuméer