Tyckt om tidskrifter

Ja, jag gillar nya Gringo. Både skratt och allvar får plats. Gringo skojar också med fördomar, men på ett annat sätt. Jag hittar tankar i huvudet som jag inte visste fanns där. Kanske är de nya.

Fantasins redaktörer försöker hela tiden stjäla tillbaka litteraturen från patriarkat, litteraturvetare och förståsigpåare. Uppdraget är att hitta nya in- och utgångar som gör litteraturen möjlig att vistas i.

Medan filmindustrin kämpar mot fildelare och en allt mer svårflörtad biopublik försöker också filmjournalistiken hitta en ny plats i mediebruset. I dagspressen krymper recensionsutrymmet ständigt, och på SVT har man spolat långköraren Filmkrönikan. Dessutom utmanas de etablerade filmskribenterna av filmbloggare som är mycket bättre på att hitta obskyra releaser på import-dvd, hålla koll på den överväldigande klassikerutgivningen och det explosionsartade YouTube-utbudet. När ska till exempel något i tryck hävda sig mot sajten Weird Sciences insatta nördjournalistik?

Varje år går jag igenom prenumerationer på tidningar och tidskrifter. Syftet är inte att öka utan att om möjligt minska utgifterna. Man måste se till kostnadsbiten, som det heter, eller som det i alla fall hette förr, på det glada 90-talet. Indragningarna 2009 planeras just nu och jag var till exempel helt inne på att göra uppehåll med Grönköpings Veckoblad, som visserligen kan vara svårt rolig men som både är både tunn och dyr. Sommarnumrets skildring av skolavslutningen i Läspeskolan fick mig dock att ändra uppfattning; en lustfylld spark i magen på det svenska tassandet, på svenska kyrkan, på islam och ateism, på landets alla skolstyrelser och dito grundskolerektorer. Väl bekomme!

Sven E Olsson berättar som vanligt mycket kunnigt om rumänsk äldre film och Jan Aghed om det känsliga ämnet kritik och rättvisa inom filmkonsten. Den mest hjärtevärmande artikeln är Margareta Bremertz om filmvärldens oglamourösa hjältar - djuren. Bengt Forslund behandlar en flitig regissör, Rolf Husberg, mannen bakom många barn- och naturfilmer. Köp, läs och lär!

Vilken är vägen tillbaka?
Fru och barn, ett bra jobb och ett socialt liv räckte inte för Bruce. Vändningen kom som en känsla, inte religiös men av att det finns något mer därute.
Städerskan Annagreta Eriksson H tog hjälp av språket, började skriva dikter och avbröt sin sjukskrivning.
En annan kvinna, Pernilla Bergquist, kom tillbaka till jobbet efter 13 års sjukskrivning genom trädgårdsterapi.
En hemlös man, Rolf Nilsson, fick hjälp av en egen lägenhet och av att slippa frivillighjälpen och socialarbetarna.
Pockettidningen R har ett angeläget budskap. Betrakta inte personer i utanförskap i grupp.

I sitt senaste nummer kartlägger Tvärdrag framtidens politiska makthavare och ägnar flera artiklar åt att försöka hitta orsakerna till demokratins kris.

Varför väljer allt färre att engagera sig i ett politiskt parti? Vilka följder får professionaliseringen av politiken? Frågeställningarna är inte nya men tål att upprepas.

Temat är måleri och bildens förhållande till språket. Det undersöks med texter av bland andra Foucault och Norbert Elias om konstnärer som Velázquez, Manet, Picasso och Le Courbusier. Att möta dessa epokgörande gestalter är uppfriskande, precis som Gunnar Hardings dikter.

Håkan Lagher söker i senaste numret av Film&TV svaret på frågan varför det stora Bergmanupproret aldrig blivit av.

I senaste numret av kulturtidskriften Fantasin finns dock ett exempel på en protest mot allt som heter intellektuellt poserande. Elin Alvemark har bjudits in att reflektera kring numrets tema ”parafras”. Tredje meningen i hennes text lyder: ”Jag ska stoppa upp begreppet parafras i röven och skita ut det.” Vilket hon gör.

I dag menar många att hon hörde till fyrtiotalsmodernisternas avantgarde tillsammans med mera framburna manliga generationskamrater som Erik Lindegren och Karl Vennberg. Och i dagarna ägnar ambitiösa Lyrikvännen (4/08) ett temanummer åt Rut Hillarp. Arbetet med numret har varit som "att stiga in i en värld av mytiska personer, mörka landskap och stor ensamhet", skriver en av tidskriftens redaktörer Klara Rasmussen i sin introduktion.

Frågan om utbyggnaden av vattenkraften blev också mot slutet av 1960-talet en mycket komplicerad fråga. Den ägnar sig årets andra och mycket läsvärda nummer av tidskriften Västerbotten åt, när de berättar historien om en outbyggd älv, Vindelälven.

Det kan tyckas som ett ämne för dem på andra sidan länsgränsen, eller ur ett södra-Sverige-perspektiv, vara en Norrlandsfråga. Inget kunde vara mer fel; det här är ett nummer som sträcker sig vida omkring både i år, ämnen och geografi.

Efter naturvetenskaplig linje på Polhemskolan i Lund läste han till civilekonom vid Lunds universitet.
– Jag ville inte ta studielån så jag skrev några artiklar om serier och skickade till Arbetet. De hörde av sig direkt.

Hans texter publicerades regelbundet och namnet Fredrik Strömberg kom att hänga ihop med serier.
– Jag blev utnämnd till expert utan att jag egentligen var det. Så då tänkte jag att nu får jag antingen bli det eller lägga ner.

Det klagas över att nuvarande diktargeneration fjärmar sig från publiken genom sin fallenhet för svårtillgänglig språkmaterialism.

Detta läser jag i tidskriften Horisonts temanummer om ung poesi – och slås av en tanke.

Funcke väljer att bortse från den smala litteraturens och de små tidskrifternas vikt i ett demokratiskt samtal och – inte minst – deras roll på kulturens område. Han ser stödet som ett hot, men snarare är ett slopande av stödet ett betydligt större hot mot en kritisk samhällsdebatt. Vill man ha en debatt med bredd och djup eller levande kultursamtal i vårt land behövs ett rikt utbud av oliktänkande kulturtidskrifter. Flera av dessa behöver ekonomiskt stöd. Utan kulturtidskrifter stängs en vital del av det öppna samhället.

Jag är kluven till ledaren i det senaste numret av Nova science fiction. Å ena sidan säger den saker jag håller med om och tycker att det är viktiga att någon säger då och då. Å andra sidan vet jag att jag ofta blir trött på den politiska diskussionen i svenska kulturtidskrifter om till exempel litteratur — som oftast lutar åt vänster, ibland åt konservatismen — då den ofta tycks mig naiv och tjurig, inte sällan orättfärdig och nästan alltid av sämre kvalitet än resten av innehållet.

På partiets hemsida kan man läsa att partiet är och "har varit Sveriges frihetsmotor – vi har en liberal historia som förpliktigar". Andra menar att liberalismens inträde skett på senare tid. I senaste numret av tidsskriften NEO intervjuas tre centerpartister om sin syn på partiets utveckling. Där menar Mattias Bengtsson att partiet "är inte primärt grundat i en ideologi".

Jonas Holmberg vägrar kategoriskt att kalla Flm för en filmtidskrift. Det är snarare en kulturtidskrift om film, säger han och kastar en blick på cigarettpaketet. Två pinnar kvar.
– Vi vill bredda definitionen på film. Och det tycker jag att vi gör genom ett reportage som Filmbevis, där vi för ett djuplodat resonemang kring betydelsen av en sällan uppmärksammad typ av rörlig bild. I det här fallet handlar det om bevismaterial i rätten, men det kan lika gärna handla om hur kostymmodet påverkar designmodet.

Den text som inspirerar mig allra mest i ALT #1 är en diskussion mellan Anne Swärd och Peter Kihlgård på temat skrivande. Här får långa tankar verkligen det fulla utrymme de kräver. Diskussionen tillåts få luft under vingarna, och Peter Fröberg Idling, som håller i bandspelaren, ska ha en eloge för den kreativa friheten.

Det är ingen pekbok – man får kryssa mellan ord som ”abjektal” och ”dysmorfofobisk”. Texterna är omväxlande på svenska och engelska, det saknas ingångar: ingresser, citat, en utsträckt hand från redaktionen till läsaren. Men den som vill märker att om läsaren tar ett steg mot ”Slut”, så tar ”Slut” två steg mot läsaren.

Nu är jag allmänt efter, för det känns som att “alla” redan har hyllat tidskriften ALT, men fan vad bra den är. Inga bilder eller notiser eller sådant, bara intressanta texter som får ta sin plats och en snygg och luftig layout.

Så kommer Nya Gringo. Federico Rodriguez Moreno är ny chefredaktör. Tidningen kommer ut i Malmö och är sanslöst bra faktiskt. Borta är egentligen allt förutom namnet som är kvar, och det är säkert intelligent av den nye chefredaktören. Namnet är känt. Innehållet behövde bytas ut.