Greppet känns igen från tidigare: uppkäftig och många gånger rolig journalistik med åtminstone ett ben stående stadigt i förortslivet. Första numret är värt att läsa bara för intervjun med Staffan Heimersson om hans rapporter från upploppen i Paris.
Bra köp, vi lovar.
Han ser redaktörskapet som något priviligierat. Det går runt, säger han, men en tidskrift är inget man blir fet på, "lite mer än studiestödet", och kan inte låta bli att ifrågasätta kulturrådets syn på "kvalitet":
– Vi får ju pengar därifrån, men de stora summorna går till de som är stöpta i samma form, fina, akademiska tidskrifter. Det är inget fel på dem, men de vänder sig till en liten grupp som säkert kan betala för sig. Vi vänder oss till en grupp utan talan, ungdomarna.
Seriöst formintresserade har inte mycket att hämta i pressens vanligtvis lättsinniga och konsumtionsinriktade designskrivande och tidskriften Form riktar sig oftast mer till formgivarna själva.
Men aprilnumret bjuder på ett par texter av intresse även för icke specialister.
Men alla är vi barn i början och så vidare. Nu önskar man sig inte bara att kvaliteten slipas till. Frågan är om det är en lokal vänsterröst i Stockholms tv-utbud som Ordfront TV ska vara, känns det inte naturligare att den vore vitt utblickande liksom magasinet? Se premiäravsnittet på wwww.oppnakanalen.se.
I går kom första numret av Nya Gringo som delas ut gratis runt om i landet. Stöddigheten är kvar. ”Starkare än någonsin”, står det på omslaget. Vilket är märkligt eftersom tidningen bantats ner till halva formatet.
Tidningen vill vända upp och ner på begreppen, ruska om våra fördomar, utmana och reta, få oss att tänka efter. Och att skratta - inte minst åt oss själva.
En härlig och svårbemästrad ambition. I Stockholm lyckades de över förväntan. Grundaren och dåvarande chefredaktören Zanyar Adami fick Stora Journalistpriset "för att ha placerat förorten i centrum och gett en röst åt det multikulturella Sverige".
Det låter fint, lämpligt och välbehövligt också i Malmö, Lund, Landskrona och resten av Skåne.
– Det har stormat. Fast inte runt mig, konstaterar Kennet Johansson efter hundra dagar på nya jobbet.
Men hur kommer det att gå för Filter? I Atlas fall blev hyllningarna till en björnkram, något andra nummer kom aldrig och Atlas blev journalistikens svar på Jakob Hellman. Med erfarna journalister och en stadigare grund att stå på har Filter större chans att överleva.
Tidskriften Axess tillhör sannolikt den svenska borgerlighetens främsta idétidskrifter. Detta märks, på både gott och ont.
Till en början lät det som ett navelskådande internprojekt men presseleasen för första numret visar på stor förslagenhet och pr-näsa från redaktionen.
När jag läser Nathalie Quintanes fina prosalyriska bidrag formuleras en tydlig slutsats. Först när man befinner sig utanför kan man se och skapa något som inte enbart är en förstärkning av redan befintliga föreställningar. Det vill säga. Också denna recension lider av svårartat flanerande, tur då att så många av Pequodbidragen på allvar sätter krokben.
”Partierna är vårt sista riktiga socialfall”, skriver statsvetaren och samhällsdebattören (s) Stig-Björn Ljunggren i tidskriften Liberal Debatt (Nr 2, 2008) om det offentliga partistödet, som uppgår till cirka en miljard kronor om året. Pengarna kommer från stat, landsting och kommuner. Skattebetalarna, alltså.
Ljunggren har tveklöst en poäng.
I dag är 99 av 100 tidningar affärsprojekt. Galet målgruppsanpassade medier fyller tidningshyllorna. Till slut har vi börjat tro att det är så här det måste vara.
Så slog det mig plötsligt: vi kan ju inte diskutera sådana här saker längre. Vi verkar ha tappat orden, tankarna, språket.
– God reportagejournalistik bygger på närhet och intimitet, och då letar man berättelser där man står, där man finns och verkar. Och då blir det i Sverige. Det är mycket svårare att komma så nära utländska fenomen, säger Ika Johannesson, en av tidningens redaktörer.
Denna Pequodutgåva är så rik på läsvärda och underhållande texter att man lätt blir sittande.
Nu väntar jag med spänning på att se vilka som får jobben, och hurdan Bang de gör. Det lär dröja ett par månader innan de får ut ett nummer, men tills dess kan man läsa 1/08, med temat Jag, jag, jag. Och hoppas att många av skribenterna fortsätter att medverka i nya Bang.
Är det jobbavdraget som minskat utanförskapet, eller är det bara konjunkturen som bidragit till att fler kommit i arbete?
Svaret är omöjligt att utläsa ur den politiska debatten. Därför är Växjöforskarna Lina Anderssons och Mats Hammarstedts studie om hur skattelättnaden påverkar invandrare, och då främst ensamstående kvinnor i denna grupp, intressant att ta del av. Den finns publicerad i det senaste numret av tidskriften Ekonomisk debatt.
Åh, vilket härligt nummer av Fronesis! Tema är ”Feminismen och vänstern”, och denna 250 sidor tjocka tidskrift tar verkligen sin uppgift på allvar – att ”ge ett bidrag till fortsatta konfrontationer mellan de visioner och övertygelser som provisoriskt kan betecknas som ”feministiska” eller ”vänster” (eller både och – och mer därtill)”.
Tidskriften Karavan är inte bara en utblick i den litterära världen, rent geografiskt, den låter sig också vara en blick som vill bli prövad.
"Vad hände egentligen med Ulrika Schenström?" Den frågan besvarar serietecknaren Henrik Bromander med fem hypoteser i det senaste numret av tidskriften. Det ska vara roligt men ger i stället en obehaglig inblick i Ordfronts världsbild.
I senaste numret av Populär Historia finner den intresserade en berättelse om kärlekens kontrakt. Den löper från det fornnordiska brudlaup – med friarfärd, trolovning och bindande ekonomiska avtal – till dagens bröllopspornografi på Pressbyrån.
Karavan heter tidskriften som jag igår lånade hem från mitt stora bibliotek. Villkorslös kärlek uppstod.
Mer om sådant [tolkningar] kan man läsa i senaste numret av tidskriften Nutida Musik nr 4/07, som under Andreas Engströms kritiska blick alltid är bäst när den dyker ner i teman där traditioner omvärderas, som nu om tolkning. Här ligger analysen vid hela den hermeneutiska cirkeln av förförståelse, slutsatser och nya förståelser, och betydelsen av tät kontakt mellan tonsättare, musiker och lyssnare. Och Stefan Östersjö, gitarristen med den vassa pennan, skriver en helt lysande text om musikerns praktik; hur tolkningen alltid är dubbel och hur denna informationsväv så småningom leder fram till ett "verk".
I det aktuella numret är temat tolkning, ett begrepp som förpliktigar till så mycket mer än att bara dra igenom ett partitur rakt upp och ned. Nutida Musik framhärdar i sin nisch, vågar vara anorektiskt smal – även i jämförelse med den övriga konstmusikaliska musiksfären.
2025-11-04
CBA 69 2025
2025-10-23
Tidig Musik 3 2025
2025-10-21
Konstperspektiv 4
2025-10-17
Signum 6
2025-10-09
Hjärnstorm 160 2025
2025-09-27
Medusa 3 2025
2025-09-20
Parnass 3 2025
2025-09-19
Signum 5
2025-09-17
Opera 4 2025
2025-09-04
Konstperspektiv 3
2025-08-25
Glänta 1 2025
2025-08-22
Fjärde Världen 2 2025
2025-08-17
Utställningskritik 3 2025
2025-07-25
Haimdagar 1-2 2025
2025-07-21
Tidig Musik 2 2025
2025-07-20
Opera 3 2025
2025-07-07
Hjärnstorm 158-159 2025
2025-07-02
Medusa 2 2025
2025-06-28
Sydasien Vår 2025
2025-06-23
Signum 4
2025-06-15
Omkonst Vår 2025
2025-06-09
Filmrutan 1 2025
2025-06-03
Parnass 2 2025
2025-05-24
CBA 68 2025
2025-05-14
Utställningskritik 2 2025
2025-05-08
Tidig Musik 1 2025
2025-05-07
OEI 106-107
2025-05-02
Signum 3
2025-04-25
Populär Astronomi 1 2025
2025-04-24
Medusa 1 2025
2025-04-19
Opera 2 2025
2025-04-12
Fjärde Världen 1 2024
2025-04-10
Glänta 3-4 2024
2025-04-09
Amnesty Press 1 2025
2025-03-21
Signum 2
2025-03-08
Hjärnstorm 157 2024
2025-03-04
Utställningskritik 1 2025
2025-03-03
Akvarellen 1 2025
2025-02-18
Opera 1 2025
2025-02-11
Tidig Musik 4 2024
2025-02-10
Sydasien 2024
2025-02-07
Signum 1
Haimdagar 5-6 2024
2025-02-02
Medusa 4 2024
2025-01-25
Utställningskritik 5 2024
2025-01-24
Amnesty Press 4 2024
2025-01-15
Populär Astronomi 4 2024
2025-01-08
20TAL 12 2024
2025-01-07
Akvarellen 4 2024
2024-12-24
CBA 66-67 2024