Politik via statistik

HJÄRNSTORM #75-76

«När man börjar arbeta med medeltal och indexserier, mister man så många hänsyn. Så håller det på att ur den tekniskt orienterade socialpolitiska diskussionen växa fram en ny socialpolitisk ideologi»
–Gunnar Myrdal, 1932

«Den gamla svenska modellen tycks […] ha blivit införlvad med och överförd till det nya politiska landskap som mer präglas av lobbyism och medialisering. […] Såväl lobbyism som opinionsbildning är däremot former för deltagande som även enskilda individer kan nyttja oberoende av andra individers agerande»
Demokratiutredningen

Måns Wrange

Att förändra världen – om statistiska medelvärden, social injengörskonst och politisk lobbying

Föreställningen om en «medelmedborgare» – det vill säga att en fiktiv person statistiskt får representera en större grupp människor – har varit en av de mest inflytelserika idéerna i uppbyggandet av den svenska välfärdsstaten. Genom att inkarnera det moderna projektets dröm att kunna översätta en komplex verklighet till en rationell och lätt överskådlig modell, har statistiska medelvärden utgjort själva basen i den svenska sociala ingenjörskonsten.(1) Medelvärden används som underlag för forskning, samhällsdebatt och myndigheters planering av de flesta offentliga samhällssektorer som påverkar medborgarnas dagliga liv, till exempel bostadsbyggande, infrastruktur, undervisning, sjukvård, barn- och äldreomsorg.(2) Men även andra delar av samhället, som näringsliv, handel, media, reklam och tjänstesektorn anpassar till stor del sina tjänster och produkter efter de genomsnittliga preferenserna hos den kundkrets man fokuserar på.(3)
Principen att en enskild medborgare får representera en större befolkningsgrupp utgör sist men inte minst själva grunden för den representativa demokratin genom att politiker väljs i allmänna val. Men det nuvarande demokratiska systemet står inför en rad allvarliga problem i Sverige (liksom i flertalet andra länder). Röstdeltagandet – som traditionellt sett varit högt i Sverige – minskar, och lågutbildade och resurssvaga grupper röstar i mindre grad än högutbildade och välbeställda. I den av svenska regeringen beställda Demokratiutredningen konstateras att medborgarnas politiska engagemang har minskat och att det intresse för politiska frågor som trots allt finns har flytt den traditionella partipolitiken till förmån för «enfrågeorganisationer». Enligt en undersökning utförd av Studieförbundet näringsliv och samhälles demokratiråd kommer de etablerade partierna att vara utplånade år 2013 om deras medlemstal fortsätter att sjunka i samma takt som idag. Samtidigt har näringslivets och de större intresseorganisationernas politiska påverkan genom professionell opinionsbildning ökat och de politiska partierna har blivit alltmer beroende av media och av effektiv marknadsföring för att överhuvudtaget få någon uppmärksamhet för sina politiska frågor. I samma grad är den enskilda medborgarens möjligheter att föra ut sina åsikter till den breda allmänheten minimal.

Medelmedborgaren Marianne



Medelmedborgaren är ett projekt som syftar till att – i all anspråkslöshet – presentera ett svar på denna demokratiska ödesfråga. Projektet kan ses som ett sociopolitiskt experiment med en alternativ demokratimodell som bygger på en annan typ av representation än den nu rådande demokratin. Eftersom val genomförs med relativt långa mellanrum är opinionsundersökningar och statistisk forskning några av makthavarnas få möjligheter att ta del av väljarnas åsikter. Inte sällan är det just den genomsnittlige väljaren som man anpassar sitt politiska program efter. Statistik och opinionsundersökningar utgör alltså de facto redan en grundläggande och ibland avgörande faktor för politiska beslut.(4) Projektet Medelmedborgaren tar sin utgångspunkt i denna realpolitiska konsekvens och drar den svenska sociala ingenjörskonstens strävan efter vetenskaplig objektivitet till sin logiska slutpunkt. Istället för att medborgarna väljer representanter i allmänna val på grundval av hur man tror att kandidaterna representerar medborgarnas åsikter, utses en person att representera medborgarna genom att rent statistiskt representera hela befolkningen. Detta är en metod som är oberoende av den statistiskt representativa personens politiska kontakter, sociala nätverk, mediala utstrålning och finansiella resurser – faktorer som blir alltmer styrande i den svenska politiken.
Den alternativa demokratimodellen i Medelmed-borgaren är strukturerad på följande sätt: Med hjälp av Statistiska Centralbyrån har en statistisk «medelmedborgarprofil» skapats genom att de av svenska myndigheter mest använda medelvärdena har ställts samman. Därefter har ett headhuntingföretag via media efterlyst en person som motsvarar denna statistiska medelmedborgarprofil: kvinna, 40 år, ensamstående, utan barn, boende i två rum och kök, cirka 248 300 kronor i inkomst etc.(5) En person som stämmer in på denna statistiska profil har anmält sitt intresse att delta i projektet. Hon heter Marianne och kommer i projektet enbart att vara offentlig med sitt förnamn för att undvika exploatering av hennes privatliv. Projektets syfte är istället att fokusera på Mariannes åsikter om hur samhället kan förändras, samt att sprida dessa tankar tillbaka till den svenska befolkningen, som hon rent statistiskt representerar. Detta sker genom att Mari-anne ges tillgång till samma avancerade metoder som politiker, intresseorganisationer och näringsliv använder sig av för att få tillstånd förändringar i samhället: professionell opinionsbildning och lobbying.
I samarbete med Igor Isaksson och projektets arbetsgrupp - bestående av bland annat. en dramaturg, en copywriter och en politisk expertrådgivare på regeringskansliet - har en långsiktig strategi lagts upp för hur medelmedborgaren Mariannes åsikter ska inympas i det svenska samhället och på sikt påverka den allmänna opinionen. Marianne har djupintervjuats om hur samhället kan förändras och dessa åsikter har sedan sammanställts i en åsiktsdatabank. En politisk talskrivare har i samråd med Marianne sammanfattat och formulerat hennes åsikter som korta och slagfärdiga paroller. Ett brett spektrum av Sveriges mest inflytelserika personer från verksamheter med högt opinionsbildande värde - till exempel politik, reklam, kultur, media och populärkultur - har därefter kontaktats av projektgruppen i syfte att förmå dem att samarbeta med Marianne genom att sprida någon av hennes åsikter i något för dem passande sammanhang. Som i all effektiv lobbying och opinionsbildning presenteras Mariannes åsikter indirekt utan att allmänheten är medveten om vem som är avsändaren. Till exempel har en av hennes åsikter stått som utgångspunkt för en ledare i en av de största morgontidningarna, den har framförts i en replik i en folkkär TV-serie, den har citerats av en inflytelserik politiker samt förekommit i en omfattande reklamkampanj. I Medelmedborgaren utnyttjas sålunda den legitimitet som dessa etablerade kanaler ger åsikten, till skillnad från om den hade presenterats i till exempel en insändare.
Under projektets gång genomförs regelbundna opinionsundersökningar före och efter det att en åsikt har introducerats för allmänheten, i syfte att utröna vilken konkret påverkan Mariannes åsikter har haft på den allmänna opinionen. När till exempel en av Mariannes åsikter återgavs i en replik i en av Sveriges populäraste TV-serier sågs den av 28,6 procent av den tittande befolkningen i Sverige. Där-efter konstaterades det i en av projektet beställd opinionsundersökning att just denna åsikt hade övertygat 6,2 procent av den svenska befolkningen. Mariannes åsikt hade med andra ord haft en vetenskapligt belagd förändring på den allmänna opinionen.(6)



Noter
1 Sverige har den längsta sammanhållande historien av statistiska undersökningar och inget annat land är så statistiskt kartlagt. Tabellverket, föregångaren till Statistiska Centralbyrån, grundades redan 1749.
2 Kostnaden för all statlig svensk statistik har uppskattats till 0,2 procent av statsbudgeten.
3 Inom avantgardekultur och filosofi har emellertid genom-snittsmänniskan knappast rönt något större intresse – tvärtom. Tänkare som till exempel Freud, Nietzsche och Foucault har snarare fokuserat på det marginella än det genomsnittliga och avantgardet har traditionellt sett hyst ett förakt för genomsnittsmänniskan – profanum vulgus. Likväl har man varit beroende av den för att kunna definiera sin egen särställning.
4 Till exempel testade Bill Clintons medarbetare Dick Morris alla Clintonadministrationens förslag i opinionsundersökningar innan de presenterades inför kongressen.
5 Trots att Marianne rent statistiskt motsvarar en mängd medelvärden i Sverige och därigenom per definition representerar det «vanliga» så tillhör hon tvärtom som ensamstående medelålders kvinna utan barn en relativt marginaliserad grupp i samhället. Marianne kan istället – paradoxalt nog – betraktas som ett hot mot den traditionella kärnfamiljens värd-ehierarki som i mångt och mycket fortfarande dominerar i Sverige.
6 Projektet dokumenteras kontinuerligt och kommer att redovisas i etapper i form av ett flertal utställningar, en bok, en CD-ROM och en film. Projektets utveckling går också att följa på dess hemsida www.averagecitizen.org där besökaren kan utbyta åsikter med Marianne och genom henne ha möjlighet att påverka den allmänna opinionen. Mariannes framtida politiska betydelse har slutligen manifesterats i form av en bronsbyst av Marianne på torget i en genomsnittlig stad i Sverige.

Texten har tidigare publicerats i We are normal (and we want our freeedom) - a collection of Nordic artists writings, London, Black Dog Publishing, 2001.

Prenumeration 4 nr för 200 kr ( institutioner 225 kr ). Övriga Norden 250 Prenumerationsärenden och beställningar:
Nätek ekonomitjänst
Tel 031 - 743 99 05
Fax 031 - 743 99 06
ekonomitjanst@natverkstan.net

hjaernstorm

Hjärnstorm är producerad på Tidskriftsverkstaden i Stockholm med ekonomiskt stöd från Statens kulturråd.

Publicerad: 2002-06-06