Vad hörs från Minaret?

– Minaret är en humanistisk tidskrift med muslimska förtecken, säger Mohamed Omar med lugn och eftertänksam röst.

Våren 2006 tog Mohamed Omar över som chefredaktör för den muslimska kulturtidskriften Minaret. Med djuplodande artiklar om alltifrån Abd Al-Wali, den finske muhammedanen, till initierade debatter om muslimsk mystik eller dikter av Maria Küchen, har Minaret fått relativt stor medial uppmärksamhet och en successivt växande läsekrets.

– Min målsättning är att Minaret ska kunna erbjuda någonting nytt, ett öppet, prövande och undersökande förhållningssätt till muslimsk kultur och historia, säger Mohamed. Jag vill avförfrämliga islam. På det sättet ser jag Minaret som en del i ett större integrationsprojekt.

Mohamed menar att en muslimsk medelklass börjar växa fram i Sverige, och därmed också ett större intresse för kultur ur ett muslimskt perspektiv. Bland dessa människor finns det ett växande behov av en identitet som innefattar både det muslimska och europeiska. Mohamed hoppas att Minaret kan bidra till en sådan diskussion och som exempel nämner han det kommande numret, som har temat judisk-muslimsk-dialog.

– Jag har ett humanistiskt bildningsideal, jag tror på upplysning genom kultur och öppen dialog. Jag tror på en inkluderande identitet. Det är väldigt politiskt korrekt och det står jag för. Jag ser inget självändamål i att provocera, säger han och ler.

– Islam erbjuder ingen ideologisk utopi eller löser all världens ekonomiska problem. Pamflettformen av islam är falsk, den är alltför förenklad och politiserad, precis som alla former av pamflettartade övertygelser.

Mohameds humanistiska bildningsideal och motståndet mot förenklingar märks tydligt i Minaret. Nästan helt utan budget driver han en lågmäld och eftertänksam tidskrift som på ett naturligt och självklart sätt sträcker sig över vitt skilda delar av den europeiska och muslimska idétraditionen. Med enkel layout och svartvita bilder strävar Minaret efter en rik komplexitet och mångfald.

På grund av den ökade mediala uppmärksamheten, vilken har sin grund i både Minaret och Mohameds senaste diktsamling Tregångare, har han synts i alltfler debattprogram, föreläsningar och tv-soffor.

– Ibland förstår jag faktiskt inte varför de bjuder in mig. Om de vill veta något specifikt om muslimsk kultur, språk eller filosofi – varför bjuder de inte in en expert? Jag försöker vara ödmjuk, jag är Mohamed Omar och jag kan bara tala i egen sak.

Trots det får han ofta agera talare för en muslimsk ståndpunkt eller värdering. På ett liknande sätt tilldelas Minaret ofta rollen som representant för en generaliserad syn på muslimsk kultur.

– Jag försöker förtränga det. Jag kan inte svara på allt eller täcka in hela den muslimska världen, såna krav blir bara hämmande. Jag försöker göra Minaret så bra jag kan, djuplodande och förhoppningsvis mer hållfast, säger han.

– Jag tar spjärn mot två poler, åt ena sidan islamofobin och åt den andra muslimsk extremism. De har båda ett isolationistiskt tänkande – genom Minaret söker jag motsatsen. Jag vill förmedla hopp och nyfikenhet, en övertygelse om att vi kan lära oss av varandra.

Vad tänker du om Minaret inför framtiden?

– I ett vidare perspektiv hoppas jag att Minaret kan fungera som en inkörsport för unga muslimska skribenter. Vi behöver fler som skriver om muslimsk kultur i väst, och vi behöver fler som läser. Jag hoppas att Minaret kan bli en kanal för en nödvändig diskussion om religion, identitet och kultur.

Jonas Lennermo

Publicerad: 2007-10-06

Köp Minaret (Nedlagd)
Läs mer om Minaret (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Minaret (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA