Men varje nummer av PS varierar en hel del, från tema och geografi och estetik. Det är också fint. Av en välbehövlig tidskrift, nog den främst svenska vad gäller enkom poesi.
För att få högsta möjliga utbyte av Aorta bör du helst vara över 50, inneha minst kandidatexamen i litteraturvetenskap och filosofi samt ha en ordbok och en encyklopedi tillhands när du koncentrerat läser skriften.
"Våra skribenter motsäger varandra. Och det är så det ska vara", klargör den hårt arbetande chefredaktören Mohamed Omar i en inledare. Och det är väl alltför väl. Minarets öppenhet och nyfikenhet smittar av sig.
VAD HÄNDER MED vår ansvarskänsla i storebrors blickfång? Förra numret av Forskning & Framsteg (nr 4/2007), ett temanummer om övervakning och integritet, funderade bland annat över övervakningens följder på längre sikt. Vetenskapsjournalisten Per Snaprud skriver om ett klassiskt experiment som visat att en människa är mer benägen att ingripa i en nödsituation om hon är det enda vittnet än om andra är närvarande - en reaktion som inom psykologin fått namnet "åskådareffekten".
Hur kameraövervakning påverkar oss mentalt är föga känt men enligt psykologiprofessorn John Darley är det inte omöjligt att den skulle kunna utlösa en liknande effekt.
Finns något nytt att säga? Allt har kanske sagts, om krympande utrymme, kortare texter, den minskade betydelsen, konkurrensen från kolumnister och andra, bristen på en stor, dominerande gestalt.
Litteraturkritiken förefaller helt enkelt färdigdiskuterad.
Möjligen av slump – annat antyds inte – följer den nordiska tidskriften Kritiker med ett sidospår om kritiken upp försommarens tillyxade debatt om poesin och prosan på en rad dagstidningars kultursidor. Det är lägre ton i Kritiker men knappast mer upplysande.
Omistliga Karavan, med devisen ”litterär tidskrift på resa mellan kulturer”, har som bilaga till sitt sommarnummer (2/2007) en liten pocketbok med ny kinesisk dikt: ”En tunga ska växa ut”. I numret presenteras olika riktningar inom nutida kinesisk poesi, de poeter som ofta kallas ”de dunkla”.
De som gått i en skola där historieämnet ännu inte var satt på undantag minns kanske att Themistokles var mannen bakom grekernas avgörande sjöseger över perserna vid Salamis år 480 f Kr. Både Herodotos och Thukydides skildrar hans storhetstid men säger konstigt nog inget om hans tidigare liv. Teg de månne för att inte svärta hans rykte? Vad som i så fall låg honom till last vet vi inte med säkerhet, ty om vilda ungdomsår talar först några senantika författare.
Om deras utsagor berättar Mikael Johansson i det aktuella numret av antiktidskriften Medusa, där idel akademiker bjuder på lagom lättsam lärdom.
Att kristna som ser social rättvisa som en viktig del av evangeliet blir lite mindre av mr Nice Guy och tar strid för sin sak är otroligt befriande. Om detta kan man läsa i senaste numret av Ordfront Magasin (7-8/07), som fångar upp både den svenska och den amerikanska kristenhet som har tröttnat på att se Jesus användas för att sprida intolerans.
För en tid sedan skrev jag några rader om den spekulativa estetiken (del 206). Sven-Olof Wallenstein hade nämnt detta som sitt intresse inom den samtida konstteorin. Men vad menade han egentligen? Svaret har anlänt genom Documentautställningens tidskriftsprojekt. Walles Site är med och han bidrar själv med artikeln In Defense of Speculative Aesthetics.
Att tala om och visa fram diskriminering utan att bli en del av den är en ständig utmaning. Tystnaden är måhända en lockande teoretisk position, men i praktiken måste vi förhålla oss till verbala och andra våldshandlingar genom tal och handling. Här fyller skrifter som Mana – som vill göra en skillnad – en viktig funktion.
Jag undrar varför det är såhär, att när högern ska ge sig på kultur blir det genast avkall på stringens och kunnande. Det är synd, för Neo behövs ju.
Neo svarar på kritiken på sin hemsida och fler har åsikter om Kulturnytts recension: Lilla Torg Liberalerna, Gustafsson i Säffle och Doctor Alazerius
Bangs nyutkomna kroppsnummer är uppbyggt av många vitala organ och hela dess kropp skulle kunna tilldelas diagnosen ”intellektuellt storhetsvansinne”. Redan på första sidan, halsen som jag passerar för att komma ner till innanmätet, står det: ”Härmed efterlyser Bangs redaktörer ett nytt icke-essentiellt och politiskt kroppsperspektiv. Som vågar se kroppen som menings- och skillnadsskapande. Som låter kroppen vara en självklar utgångspunkt för politisk och intellektuell verksamhet.” Det kanske är årets viktigaste och mest högmodiga efterlysning. Det illustrerar också hur Bang samtidigt anlägger både ett analytiskt och utopiskt perspektiv, och därigenom intar en mycket aktivare politisk roll än många andra kulturtidskrifter.
KORT SAGT KOMMER VI ALLA tala som Martin Kellermans Rocky om hundra år och ingen kommer att tycka det är något konstigt med det. Den som tvivlar kan läsa de andra artiklarna på tema framtid i Språkvårds sista nummer. Eller hålla utkik efter efterträdaren Språktidningen en mer populärvetenskaplig och publik inkarnation som väntas komma ut med sitt första nummer till hösten.
"Ett klassiskt magasin för musikintresserade" är mottot - på både gott och ont. Målgruppen är den täta snarare än folkliga. Men rösten är ändå angelägen med agendan att bekräfta och utveckla människors intresse för klassisk musik, granska P2 och alarmera om ensembler i nöd. De avdammande tonsättarporträtten tappar gärna kontakten med musiken, men till behållningarna hör i regel en kulturpolitisk blick, ett modernt snitt (nu med tolvtonssudoku) och ambitiösa tonsättarintervjuer.
När Lyrikvännen vid årsskiftet lämnade Stockholm för Lund proklamerade nya redaktionen stolt att den anrika tidskriften flyttade närmare solen. Och något av skenet har bevisligen träffat sommarnumret, som närmar sig poesin genom ett färgfilter. Ett gult sådant.
Hur stark är böglobbyn? Den här gången är det inte den polska regeringen som oroligt frågar sig det. Utan kanske något mer överraskande den feministiska tidskriften Femkul i nya numret (2/2007) med tema bög. Nya chefredaktörerna Nasim Aghili och Hanna Nyberg ställer ett gäng roliga, provocerande frågor i sin ledare.
Film & TV ger oss i nya numret, 2/2007, en artikel man som tidningsläsare väntat på. En fullödig historia om Mattias Nohrborg och hans betydelse inom svensk film och, framförallt, vad det egentligen var som hände när han tog över Sandrews och bildade Astoria Cinemas.
Uttrycket ”fullmatat” får en speciell innebörd av Värmländsk Kulturs nya nummer.
Tidskriftens dubbelnummer (3-4/2007) har sommarläsning som tema, Birgittorna Leander och Rosén är gästredaktörer, innehållet är härligt spretigt: Det vitt syftande temat tillåter det, möjligheten har verkligen utnyttjats.
En alltmer frekvent borgerlig åsikt är att radikala islamister håller på att besegra de västerländska demokratierna.
Att vi korkade västerlänningar till och med hjälper jihadisterna genom en multikultivurm som gör sharia och rättsstat till jämbördiga storheter.
En sådan röst är Dick Erixon som under versala rubriker som ”DÖDSKAMPEN SOM ISLAMISM VINNER ÖVER LIBERALISM” dagligen bloggar om apokalypsen på erixon.com.
En annan är Daily Mails koleriska krönikör Melanie Phillips. Hon är nu aktuell som fixstjärna inom svensk borgerlighet genom sin artikel i senaste numret av tidskriften Neo, där hon sammanfattar apokalypshögerns credo:
”Det vi genomlever i västvärlden är inget mindre än ett förnekande av upplysningen, ett förnekande av rationaliteten, som ersätts med irrationalitet, av otydlighet, av fanatism och ett religiöst totalitärt välde.”
Nyligen hemkommen efter en välbehövlig semester möts jag av något gult på dörrmattan. Det är lyrikvännen som ägnar hela sitt nummer åt färgen gult. Därutöver en mycket intressant och framförallt regnig utblick mot Tyskland kanske rättare den tyskspråkiga litteraturen, då ju Utblick Tyskland inleds av en resum'e av den ukrainskfödde Manfred Winklers liv och verk.
En bra sångtext ska vara som ett möte med en människa som man träffar klockan halvtre på krogen.
Orden tillhör Rolf Wikström, som kommer väl till tals i senaste numret av musikmagasinet Lira. Det är en spännande längre intervju med landets så kallade okrönte blueskung. Samtalet handlar om Wikströms texter, låtskrivandet, intresset för blues och country, hans egen bakgrund, utanförskapet. Det är öppet och okonstlat, friskt och mycket ärligt.
Den i mitt tycke mest intressanta texten i numret heter ”Den tysta lilla borgarklassen och den högljudda stora medelklassen” och är skriven av Martin Gustavsson, forskare vid Stockholms universitet som tidigare skrivit en avhandling om makt och konstsmak.
Gustavsson tar avstamp i Hammarby Sjöstad i Stockholm för att ringa den konsumtionsglada urbana medelklass som så ofta i debatten, senast i Susanna Popovas Överklassbok, utmålas som en spirande samhällselit, med makten över både ekonomin och medierna. Martin Gustavssons artikel är ett ambitiöst motbevis: den kreativa klassen, som gruppen kallas, må ha tillgång till medierna, men något verkligt maktkapital besitter man inte, enligt honom.
Det är skapande att läsa dessa rader då de fabulösa fyra, Milos Forman, Jean-Claude Carriere, Saul Zaentz och Stellan Skarsgård, är så nära och öppna med de frågor de får, genom sina svar. Fina respektfulla frågor ges och svaren som följer därpå är ofta virvlande runt på livets bana och flera gånger kanske avslutade i en ny fråga, som när Herr Carriere i samtal med Herr Forman i undrande uttrycker att:
Very often I wonder - I never talked to you Milos about it - what would Bunuel have done in the 19th century? He was not a good painter, he didn't like to draw, he didn't like so much to write. How many great filmmakers have lived before the invention of the movies? It's tragic. It is a very strange question.
Vad har den skönlitterära texten för politisk status? Beröringspunkterna mellan estetik och politik har inte diskuterats på allvar sedan 1970-talet, då texten sågs som ett instrument i större politiska sammanhang.Biblioteksbloggar
Filosofen Jacques Rancière vill blåsa liv i diskussionen genom att omdefiniera synen på den litterära textens politiska status. Detta tema hos Rancière är föremål för ett ambitiöst dubbelnummer av TFL.
I senaste numret av BiS (nr2 2007) finns en artikel om biblioteksbloggar, med bra förteckning.
Och det är, som vanligt, kul att läsa Bang – det rör sig i tidningen – allt ifrån strikt teoretiska texter till korta nutidsbetraktelser. Jag tänker på popnörden Viktoria Larssons text om Courtney Love eller hur konkret och tillgänglig Sissela Lindbloms inre brottningsmatch är, hur frisk arkitekten Katarina Bonneviers queertolkning av Selma Lagerlöfs Mårbacka ter sig.
Men kanske har Bang-redaktionen velat för mycket när det försökt klämma in hela kroppen i ett nummer...
UPPDRAGET TYCKS handfast nog: "Skriv ett reportage om poesitidskriften OEI. Var håller de till? Hur görs den? Hur resonerar redaktionen?"
Men det är lite krångligare än så.
Nummer 2 2007 (volym 90, 29nde årgången) hör kanske inte till de allra starkaste, vilket inte nämns för att avskräcka någon från att prenumerera. Där finns i och för sig gamla galagobekanta som Lars Sjunnesson, Gunnar Lundkvist, Simon Gärdenfors och David Liljemark, men inget av deras bidrag hör till det allra bästa av dem jag har läst. Joakim Pirinen med “Pirinens sextontusenfemhundrade dröm” är ett undantag i den kategorin. Liv Strömquists “Historiens mest provocerande pojkvänner!” är inte så dum den heller.
”Aorta” följer en konsekvent linje i sitt krav på diktens relevans bortom vad man ser som modernismens och avantgardets allt tröttare och tommare gestik. Men även den läsare som inte reservationslöst vill svära litteraturpolitisk trohet åt dessa idéer finner mycket att läsa i tidskriften.
2025-11-04
CBA 69 2025
2025-10-23
Tidig Musik 3 2025
2025-10-21
Konstperspektiv 4
2025-10-17
Signum 6
2025-10-09
Hjärnstorm 160 2025
2025-09-27
Medusa 3 2025
2025-09-20
Parnass 3 2025
2025-09-19
Signum 5
2025-09-17
Opera 4 2025
2025-09-04
Konstperspektiv 3
2025-08-25
Glänta 1 2025
2025-08-22
Fjärde Världen 2 2025
2025-08-17
Utställningskritik 3 2025
2025-07-25
Haimdagar 1-2 2025
2025-07-21
Tidig Musik 2 2025
2025-07-20
Opera 3 2025
2025-07-07
Hjärnstorm 158-159 2025
2025-07-02
Medusa 2 2025
2025-06-28
Sydasien Vår 2025
2025-06-23
Signum 4
2025-06-15
Omkonst Vår 2025
2025-06-09
Filmrutan 1 2025
2025-06-03
Parnass 2 2025
2025-05-24
CBA 68 2025
2025-05-14
Utställningskritik 2 2025
2025-05-08
Tidig Musik 1 2025
2025-05-07
OEI 106-107
2025-05-02
Signum 3
2025-04-25
Populär Astronomi 1 2025
2025-04-24
Medusa 1 2025
2025-04-19
Opera 2 2025
2025-04-12
Fjärde Världen 1 2024
2025-04-10
Glänta 3-4 2024
2025-04-09
Amnesty Press 1 2025
2025-03-21
Signum 2
2025-03-08
Hjärnstorm 157 2024
2025-03-04
Utställningskritik 1 2025
2025-03-03
Akvarellen 1 2025
2025-02-18
Opera 1 2025
2025-02-11
Tidig Musik 4 2024
2025-02-10
Sydasien 2024
2025-02-07
Signum 1
Haimdagar 5-6 2024
2025-02-02
Medusa 4 2024
2025-01-25
Utställningskritik 5 2024
2025-01-24
Amnesty Press 4 2024
2025-01-15
Populär Astronomi 4 2024
2025-01-08
20TAL 12 2024
2025-01-07
Akvarellen 4 2024
2024-12-24
CBA 66-67 2024