Allt är förlåtet

Kom tillbaka du teoretiska ribba och akademiska stil, vill man ropa. Och du överspretiga överlastade prettolitterära. Allt är förlåtet. Bara man slipper detta lagom duktiga, lagom journalistiska, lagom politiska, hela tiden tröstande och aldrig utmanande.

Förhoppningsvis är det fler än jag och Expressens Linna Johansson som frågat oss själva vad Göran Greider alls har att göra i senaste numret av den feministiska tidsskriften Bang. Tyvärr vill nog alltför många feminister fortfarande hemfalla åt en simpel klassanalys av Greidermodell och hittar poänger i den utan att riktigt vilja förstå konsekvensen.

Med sin pampiga Folkets hus-entré, socialdemokratiska trappuppgångar i marmor och den gamla fina biografsalong där programmet av uppläsningar och samtal hålls, i anslutning till caféet men avskilt från den fullpackade mässlokalen som är på våningen ovanför, kan detta vara den ultimata platsen. Trängsel eller avskildhet, klassfest eller helt enkelt en bokfest. Men trots utbudet är kommersen lugn, till skillnad från räliga bokmässan i Göteborg, och folk är här lika mycket för att träffas som för att köpa eller sälja. ”Textmässan är förläggarnas Roskilde”, säger Ola på Alastor Press.

Med tanke på det engagemang för språket som jag märker från Barometerns och Oskarshamns-Tidningens läsare tror jag att Språktidningen kan locka många. De som i likhet med mig arbetar med språket som verktyg gillar att läsa och diskutera språkfrågor. Lärare på skolor och universitet liksom deras elever och studenter som håller på att utveckla sin förmåga att använda språket i tal och skrift kan säkert finna matnyttiga kunskaper i en sådan tidning. Och vi kanske får en ny arena för debatt om språkets utveckling.

Förväntningarna finns. Det är bara att hoppas att Språktidningen också lyckas uppfylla dem.

Fullmatat? Inte direkt. Men Lyrikvännens återkomst som just fullgod lyrikvän ger definitivt mersmak.

Nyligen kom tidskriften Voltaire, som ges ut av elbolaget Kraft & Kultur, med ett helt nummer om nyliberalernas favoritfilosof Ayn Rand.
Bara kombinationen av Voltaire och Rand är bisarr så det räcker och
upplysningsskepticismens banerförare roterar alldeles säkert i sin
grav.

Integrationsminister Nyamko Sabuni vill komma till rätta med den hedersetik som begränsar många unga kvinnors vardag, en etik som i extrema fall leder till våld och död. I skriften ”Flickorna vi sviker” beskriver hon hur invandrarflickor kommer i kläm mellan uråldriga traditioner och moderna värderingar. Liksom Ayaan Hirsi Ali ser Sabuni integrationsproblematik som en konflikt mellan det primitiva och det ”moderna”. Botemedlet är således en civiliseringsprocess av de ociviliserade. Genom att förbjuda religiösa friskolor och slöjor samt införa obligatoriska gynkontroller skall primitiva sedvänjor stävjas.

Frilansskribenten Nisha Besara är i en artikel i senaste numret av Arena (april 2007) kritisk till Sabunis beskrivning av och lösning på hedersproblematiken. Besara menar att Sabunis retorik leder till en olycklig uppdelning i ”vi” och ”dom”, ett utpekande av dem som inte anses höra till den civiliserade svenskheten.

ANDERS R Johansson skriver gärna om sjöfart i sin kulturtidskrift Haimdagar och i senaste numret finns mer än nånsin av den varan. Han har nämligen plöjt igenom tulljournaler från 1600-talet och letat fram vad som lossades i de gotländska hamnarna.

Diskussionen kring Sirwans roll glider över till hur andra medier arbetar. Som Gefle Dagblad.
– Hur många journalister med invandrarbakgrund har ni på tidningen? undrar Seyidxan pillemariskt leende - och vet redan svaret.
– Det är också en orsak till att vi startade Sirwan, säger Ihsan Batte. Att vi inte syns i andra medier.
– Gefle Dagblad borde använda oss, fortsätter Seyidxan. Varför inte en kurdisk sida i er tidning som Sirwan kan göra?

Plötsligt förstår jag också den avgörande orsaken till att jag i mitten av åttiotalet tröttnade på fackföreningen Syndikalisterna och slutade läsa Arbetaren: det var bara en massa gubbar - i alla åldrar - som satt och älte revolutionsromantik med grabbiga förtecken. Säkert krävdes det hårda och bestämda nypor för att åstadkomma en förändring i det klimatet.

I senaste numret av modemagasinet Litkes skriver Göran Greider en dikt om hur mycket han avskyr mode. Den inleds så här:

"Hela mitt liv har jag avskytt kläder. /De är mina motståndare /och de kläder jag faktiskt bär liknar snarare/ ett slags uniform: /jag har tjugo svarta t-tröjor/ som bara jag kan skilja från varandra /och så en vit, liggande lika främmande /som en döende svan på garderobshyllan"

Jag kom att tänka på den grå kostymens betydelse när jag läste ett långt reportage i senaste numret av branschtidskriften Svensk Bokhandel.

Journalisten och författaren Mats Holm letar över sex uppslag efter ”den bildade allmänheten” – mammas köttbullar, den vita valen. Holm låter jakten ta sin början på bokmässan i Göteborg.

De två senaste numren av Jury, tidskrift för deckarvänner, har fokuserat på den senaste svenska deckartrenden - mord på gotländska.

Ett fornhistoriskt populärnummer som är välkommet eftersom arkeologin numera alltför sällan törs eller orkar ta sig samman för att formulera en riktig historieberättelse.

Metoden som presenteras går ut på att arbeta på flera nivåer samtidigt. Den personella – se över personaltillsättning och rekrytering. Den strukturella – se över vem som har inflytande och makt. Den officiella – se till att det som produceras genomsyras av ett tydligt genusperspektiv. För en tidning handlar det bland annat om att söka nya journalistiska lösningar, bygga upp nya kontaktnät och kompetensbanker, vara ständigt uppmärksam och kontinuerligt räkna och redovisa könsrepresentationen.

Att förändringen på Arbetaren blev så drastisk beror naturligtvis på att det är en ganska liten tidning. Ju större strukturer desto svårare att förändra och desto mindre statistisk effekt för varje enskild åtgärd.

Men det förändrar inte det faktum att Arbetaren och boken ”Könsbalans” kan fungera som ett gott exempel. Vilket är precis vad medievärlden behöver i den här frågan. För att medierna är flockdjur. Och för att det man kan lära en enskild liten terrier kan man oftast också lära hela kenneln.

Och att ljudkonst på gott och ont är ett av de mest öppna konstbegreppen konstateras i senaste dubbelnumret av tidskriften Nutida Musik (nr 4:1/2006:07) som helt ägnas åt ljudkonst. Vill man ha någon som pekar med hela handen på en mer teoretisk och avgränsande - men också välbehövlig - diskussion om ljudkonsttraditionen hittar man det i Nutida Musik.

Det blir som det ibland blir med Provins: kartan får att säga bestämma kvaliteten.
Om det kan man ha en och annan åsikt. Litterärt värde är dock en mer bestående norm än vad som för tillfället och för vilken grupp – det norrländska författarsällskapet eller föreningen Karavan – anses väsentligt.
Men just genom att båda finns, provinsen och världen, blir själva samexistensen ett värde i sig; var för sig kan de två tidskrifterna uppfattas som sekteristiska, på motsatta villkor.

En viktigare fråga idag än studiemedlens storlek är dock det faktum att studier ofta inte lönar sig.

Om detta skriver akademikerförbundet Sacos samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg i senaste numret av tidskriften Axess.

Den politiskt inkorrekta tidskriften DSM erinrar i nr 2/2007 om att Mona Sahlins skandaler under 90-talet inte endast handlade om en chokladbit, vilket många vill tro, utan radar upp följande ...

Stundtals stör jag mig på den avantgardistiska tonen i det redaktionella materialet. Sverige är så eftersatt. Här förstår ingen det specifika med ljudkonst. Likväl måste den skyddas från förflackning och kommersialism.

Men samtidigt uppskattar jag tidskriftens glöd. Det finns ett engagemang och ett kunskapsdjup som gör artiklarna mycket läsvärda. Marcia Sá Cavalcante Schubacks betraktelser över gränsen virar in mig i ett fenomenologiskt rum jag gärna återvänder till.

Diskussionen pågår om katolske biskopen Anders Arborelius och pingstledaren Sten-Gunnar Hedins debattartikel i Dagens Nyheter i frågan om de utländska kvinnornas aborter i Sverige. Tidskriften Signum resonerar i en ledare kring var gränserna går mellan kyrka och politiskt liv sett ur ett katolskt perspektiv.

Det är alltså ingen tillfällighet att tidskriften Nutida Musiks senaste nummer handlar om ljudkonst: Rumsliga aspekter. Ett utmärkt nummer, ett av de bättre i modern tid.

När anställningsskyddet försämrades i små företag minskade sjukfrånvaron med 13 procent. Effekten var störst för korttidsfrånvaro.

Det visar en studie som publiceras i tidskriften Ekonomisk Debatt. Studien har gjorts av Martin Olsson som en magisteruppsats.

Sist frågor om solidaritet och klass ställdes på sin spets – när Kommunal för några år sedan tog ut sina medlemmar i strejk – var det tyst från de tongivande, akademiskt skolade feministiska företrädarna. Lågavlönade medsystrar i slitiga yrken var inte det sexigaste att engagera sig för den gången – kanske var det inte radikalt nog? Den svekdebatt som följde har satt sina spår, inte minst i Bang som här uppmanar till feministisk kamp bortom det snävt identitetspolitiska och snårigt teoretiska.

Lyrikvännen har flyttat till Lund, Ordfront ser på de fyra första av Irakkrig och i såväl Socialpolitik, som Arena diskuteras sexuella övergrepp. Det är några av de aktuella tidskrifterna i Peter Viktorssons andra tidskriftsspalt.