BBL 90 år

En förening och dess tidskrift

Ur Biblioteksbladet nr 6/06


”Vilja vi gagna vår förening, vårt gemensamma arbete och i någon mån oss själva, ja då kunna vi helt enkelt inte undvara ett organ. Genom en tidskrift blir det oss möjligt att arbeta fram vår sammanslutning, vi skapa därmed också en möjlighet för medlemmarna av föreningen att komma i närmare kontakt med varandra. Ett fackorgan för biblioteken bör kunna anlitas även av statens biblioteksbyrå och dess konsulenter och sålunda bli en förbindelselänk mellan dessa och alla de statsunderstödda biblioteken”.

Orden är Fredrik Nilssons, bibliotekarie vid Stockholms arbetarebiblioteksförbunds bibliotek. Året är 1915 och platsen är Akademiska föreningens lilla sal i Lund. Där hölls Sveriges allmänna biblioteksförenings (SAB) första årsmöte som samlade över åttio mötesdeltagare. De flesta var bibliotekarier från olika bibliotekstyper och amanuenser från universitetsbiblioteken. Som kuriosa kan nämnas att en som var med på detta första möte skulle fyra år senare bli invald i Svenska Akademien och ta plats i stol nummer 13. Poeten, författaren och litteraturkritikern Anders Österling var vid tiden för detta SAB:s konstituerande möte amanuens vid Lunds universitetsbibliotek.

Kuriosa ur ett mer föreningstekniskt perspektiv från den här tiden var kutymen att skicka hyllnings- och hälsningstelegram till såväl konungen som prins Eugen samt även till statsrådet och chefen för – som det då hette – ecklesiastikdepartementet. Och samtliga svarade med vändande telegram som högtidligen lästes upp, i regel på årsmötets andra dag. Majestäterna ansåg sig vara du med årsmötet och undertecknade därefter:

Framför mitt hjärtliga tack för det vänliga hälsningstelegrammet.
Gustaf

Min varma tack och hjärtlig hälsning sändes Sveriges biblioteksförening genom Eder
Eugen

Chefen för ecklesiastikdepartementet fann det för gott att underteckna med sitt fullständiga namn och tacka föreningen för ”Edert nitiska arbete att främja vården av kulturens förrådskammare”.

Mycket avhandlades vid detta första årsmöte men en av de saker som med styrka framfördes till den blivande styrelsen var vikten av en egen tidskrift som om möjligt borde startas å det snaraste, gärna redan påföljande år, 1916. Och så blev det. Den 24 april 1916 kunde styrelsen berätta om det kontrakt som slutits med tryckeriet Norstedts & Söner beträffande Biblioteksbladet. Till redaktörer utsågs Fredrik Hjelmqvist (en av grundarna till SAB och farbror till Bengt Hjelmqvist, förgrundsgestalt i den svenska biblioteksvärlden) och Knut Tynell, då kollegor vid universitetsbiblioteket i Lund. Medarbetarna hämtades under de första åren främst från släkt och vänkrets.


Fredrik Hjelmqvist


Knut Tynell

Till en början utkom BBL med fem nummer à 60 sidor per år. Som medlem i föreningen (årsavgift 2 kronor) fick man tidningen som förmån. Prenumeration via posten eller bokhandeln kostade 3 kronor. Redaktionen var belägen på Jakobsgatan 32 vid Tegelbacken i Stockholm. Huset som uppfördes 1783 och blev någon gång under 1800-talet Kronprinsens stall. Kronprinsen var Carl XV och under 1800-talet rymde det bostäder för hovstallmästare och annat hovfolk.
Från 1834 och några år framåt höll också den legendariska serveringen Tysta Mari till i huset, caféet blev bland annat ett stamställe för journalisterna som arbetade på redaktionerna kring Klarakvarteren. Hundra år senare var det Konsums Kafé Cirkeln som tog plats i Kronprinsens stall och som under några årtionden framåt var mötesplats för politiker och tidningsfolk. Under någon period låg delar av krigsarkivet på adressen samt Ecklesiastikdepartementet. Huset kom att bli en del av det s k Tegelbackseländet och revs någon gång i samband med 1950- och 60-talens Citysanering.

BBL blev troligen inte långvarig på Jakobsgatan 32. 1919 fanns man på adress Hantverkargatan.

Tidningen första och egentliga uppgift var att vara ett organ för föreningen och främja dess syften. Vidare skulle här förhandlingar och föredrag vid föreningens årsmöten offentliggöras och man skulle även bereda plats för diskussioner kring föreningsangelägenheter. Olika aspekter på bok- och biblioteksväsendet ville man se belyst i ”korta, populärt hållna uppsatser”.

”I varje häfte skola under rubriken biblioteksnotiser lämnas kortfattade redogörelser för bibliotek och biblioteksverksamhet i in- och utlandet”, meddelade vidare de båda redaktörerna i en programförklaring som publicerades i BBL :s första nummer 1916. Sist men inte minst skulle tidningen rymma en omfattande litteraturavdelning där nyutkomna böcker listades och i korthet recenserades för att ”söka underlätta bokurvalet för bibliotekens styrelser och föreståndare”.

Recensionsavdelningen var en ambition som med tiden kom att ge problem i takt med att bokutgivningen ökade. I slutet av 1960-talet kunde ett nummer av BBL rymma bortåt 150 sidor. Service i all ära men ekonomiskt var det en ohållbar utveckling. Recensionsavdelningen, den som hade ambition att ge en överblick över alla nya böcker, försvann i och med det nummer som utkom som första nummer 1970: ”Av ekonomiska skäl måste denna service upphöra. Den har på senare år sprängt alla rimliga ramar för tidskriftens budget. Dessutom hotat att göra varje häfte till någon slags oformlig månadsbok”, skriver Bertil Palmqvist i sin ledare i BBL nr 1/1970.

Helt försvann inte recensionsavdelningen men den begränsades till att i fortsättning innehålla recensioner och anmälningar av böcker som handlar om olika aspekter på biblioteksväsendet, nationellt som internationellt.

Till utseendet såg Biblioteksbladet i stort sett likadan ut under flera decennier: en liten häftad broschyr med mjuka pärmar, liten text på tunt papper, få bilder. Bara omslagen anpassades och moderniserades efter tidens formspråk. 1956 blev det styva pärmar och omslag i färg, broschyren började så smått förvandlas till tidskrift. 1950- och 60-talens BBL påminner utseendemässigt inte så lite om BLM (Bonniers litterära magasin).

En större formmässig förändring skedde först 1970 då ju också, som tidigare nämnts, den omfattande recensionsavdelningen lyftes ut ur tidningen. Man gick upp i format – inte bara av estetiska skäl (det större formatet ”ger helt andra möjligheter att göra en snygg och tilltalande tidskrift”) utan även av ekonomiska då ”varje trycksida slukar mera text och kan alltså ge mera information”. Tidigare hade man haft ett enhetligt omslag på BBL, nu fick varje nummer en ny omslagsbild och en ny färg. Avdelningarna lyftes fram tydligare i formgivningen, bilderna blev fler och större. Tidningen blev mer ”tidning” i journalistisk bemärkelse, borta var forna tiders uppsatsspäckade broschyr. Redan i mitten av 1960-talet fick BBL en mer journalistisk inriktning och det hängde nog samman med att journalister rekryterades som redaktörer men också att tjänsten blev en heltidsanställning. Fram till 1966 redigerades nämligen tidningen som bisyssla av redaktörer som hade sitt huvudsakliga värv inom biblioteksväsendet och/eller i föreningen. 1966 fick BBL sin första heltidsanställda redaktör i Lennart Fröier, inte bibliotekarie men väl litteraturkritiker och frilansjournalist. Hans period på tidningen blev relativt kort då han gick vidare till posten som SAB:s kanslichef. På BBL ersattes han av Bertil Palmqvist som också han hade sina rötter i journalistikens och litteraturens värld och som under sina år gjorde BBL till en ”aktuell och debattfrisk tidskrift”.

Som framgår av sammanställningen över BBL och dess redaktörer genom åren var posten som redaktör för tidningen länge vikt för män. Väldigt länge. Det skulle dröja 66 år innan den första kvinnan fick förtroendet i samband med att Barbro Blomberg anställdes som redaktör 1982. Sedan dess har å andra sidan kvinnodominansen varit total, både vad gäller tidningens redaktörer och ansvariga utgivare.

Att ge sig på en sammanfattning hur tidningen innehållsmässigt och ideologiskt förändrats genom decennierna (och i förhållande till sin förening) får anstå till 100-årsjubileet. Det bör väl också rimligen göras av någon annan än sittande redaktör och av någon vars perspektiv är längre. En ganska snabb och ytlig genomgång av läggen ger vid handen att det finns mycket som är både intressant och roligt att lyfta fram ur det förflutnas mörker. Några blåsväder skymtar också förbi. Att vara redaktör för tidningen har uppenbarligen mellan varven varit allt annat än en picknick. Det framgår i regel mellan raderna och väcker onekligen nyfikenhet. När t ex Gösta Östling fick ansvar för tidningen 1948 var den i kris eftersom ”utgivningen på grund av olyckliga omständigheter släpat efter under några år”. Det blev Gösta Östlings uppgift att ”söka återvinna förtroendet för Biblioteksbladet hos läsare och kritiker… Men utan entusiasm och tro på tidskriftens betydelse för bibliotekssaken hade kampen om Biblioteksbladet aldrig lyckats”, skriver Gustav V Nilsson, ordförande i styrelsen, i BBL 1958 i samband med att Gösta Östling på egen begäran slutade som redaktör. Blåste gjorde det också kring C-J Charpentier som anställdes 1982. Han hann göra fyra nummer innan han lämnade efter en kontrovers med styrelsen. I BBL nr 6-7/1982 ger han i förordet sin version av varför styrelsen uppmanar honom att lämna in sin avskedsansökan. Styrelsen å sin sida avböjer att polemisera men säger att den inte delar Charpentiers historieskrivning. Numret därpå presenterades Barbro Blomberg som ny redaktör för BBL.
Att BBL:s historia är tätt sammanflätad med föreningens (SAB:s och Svensk Biblioteksförenings) är givet. SAB:s historia finns återgiven i en skrift från 1940: Sveriges Allmänna Biblioteksförening, 1915-1940. Historik utarbetad av Nils Genell. I samband med föreningens 60-årsjubileum 1975 ägnades ett helt nummer av BBL (nr 11/1975) till att sammanfatta föreningens verksamhet under sextio år. Bakom sammanfattningen stod Gösta Ottervik och rubriken löd ”SAB. Glimtar från de gångna första 60 åren.” Tidningens plats i dessa historieskrivningar är ytterst perifer vilket är en smula anmärkningsvärt med tanke på hur man från föreningens sida – och det framgår med tydlig önskvärdhet – i nöd och i lust värnat om sin tidning. BBL:s historia återstår att berättas. Till 90-årsdagen har vi bara skrapat lite på ytan.

Henriette Zorn

BBL – dess redaktörer och ansvariga utgivare:

1916-1926 red: Fredrik Hjelmqvist/Knut Tynell

1926-1933 red: Fredrik Hjelmqvist/Knut Tynell/Hans Küntzel

1933-1937 red: Knut Tynell/Hans Küntzel

1938-1939 red: Knut Tynell

1940-1945 red: Knut Tynell/ Bengt Hjelmqvist

1946-1947 red: Bengt Hjelmqvist

1948-1958 red: Gösta Östling (SAB:s sekreterare och centralbibliotekarie i Borås)

1958-1960 red: Karl Gustav Wirde (stadsbibliotekarie Borås)

1960-1966 red: Bengt Holmström 1:e bibass vid Malmö stadsbibliotek

1966-1968 red: Lennart Fröier (litteraturrecensent och frilansjournalist kultur), ansv utg: 1966: Bengt Holmström, 1967: Erik G Nyström

1968-1976 red: Bertil Palmqvist, ansv utg 1968-1974: Lennart Fröier, 1974: Bengt Holmström, 1974-1988: Lars Tynell

1976-1982 red: Karl Gustav Wirde, ansv utg: Lars Tynell (t o m 1988)

1982 red: C -J Charpentier red

1982-1988 red: Barbro Blomberg journalist

1989-1990 red + ansv utg: Ingrid Domeij

1990-1991 red+ ansv utg: Christina Ekbom

1991-1997 chefred: Ylva Mannerheim (från 1993 även ansv utg), ansv utg 1991-1993: Christina Ekbom, 1993-1997: Ylva Mannerheim

1998-2004 chefred: Marianne Steinsaphir, ansv utg 1998: Tina Lindemalm, 1998-2002: Joneta Belfrage, 2002-2004 Eva Hesselgren Mortensen.

2004 tf chefred Henriette Zorn, ansv utg 2004-2005: Britta Lejon.

2005: chefred/ansv utg: Henriette Zorn


Redaktionens olika adresser under 90 år:

1916- Jakobsgatan 32, Stockholm

1919-1920 Hanverkargatan 3, Stockholm

1921- Vasagatan 23, Stockholm

1929-1932 Hanverkargatan 19, Stockholm

1933- 1947 Hanverkargatan 29, Stockholm

1948-1954 Stadsbiblioteket Borås 5 (Villastaden)

1955 Borås 7 (Döbelnsgatan 21, Nedre Norrmalm)

1956-1958 Lund

1958 Borås 5 (Villastaden)

1959-1960 Örebro

1960-1976 Lund

1976-1981 Örebro

1982-1988 Lund

1989-1993 Stockholm: Drottninggatan 71 B, Stockholm

1993- Saltmätargatan 3 A, Stockholm


Publicerad: 2006-10-04

Köp Biblioteksbladet
Läs mer om Biblioteksbladet i katalogen
Fler artiklar knutna till Biblioteksbladet
Fler tidskrifter i kategori BOK- & BIBLIOTEKSVÄSEN
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK