USA hycklar om terrorism

Terrorism, vem främjar och vem bekämpar?
Eva Björklund

Ur Kuba nr 1/02

”Vi känner sorg och smärta med USAs folk”. Det var Fidel Castros ord den 11 september när han – på årsdagen av den CIA-stödda kuppen i Chile – återinvigde Lärarhögskolan Salvador Allende i Havanna. Då hade bilderna från katastroferna i New York och Washington kablats ut till TV-tittarna på Kuba liksom i stora delar av världen. Fidel Castro sade att det nu är dags att skapa en international mot terrorismen, innefattande kamp mot statsterrorism och mot folkmord. Bara ett internationellt samarbete i fredens tecken och för social rättvisa kan rädda världen.
I det officiella regeringsuttalandet fördömde Kuba energiskt attackerna mot World Trade Center och Pentagon, och uttryckte sin djupa medkänsla med USAs folk, och erbjöd sig att ställa sina begränsade resurser till förfogande för mänsklig och medicinsk hjälp till offren.
Fidel Castro påminde också i sitt tal om att Kuba under 40 år utsatts för många hundratals terroristangrepp med ursprung i USA, och därför med desto större kraft och moral fördömer all slags terrorism. Han påminde om att USA är det land som har flest extremistorganisationer, varav hundratals beväpnade, våldsinriktade grupper, vilket i sig gör USA till det land som är mest sårbart för terroristangrepp.

USA använder sig av terrorism
USA-regimen har också under mer än fem årtionden främjat terrorism i världsskala, vilket naturligtvis måste upphöra om USA med någon moral ska kunna bekämpa terrorism. USA måste också, liksom Kuba har gjort, ansluta sig till och tillämpa de 12 FN-konventioner som redan finns mot terrorism och som går ut på att bekämpa och bestraffa flygplanskapningar, gisslantagande, politiska mord, terroristhot mot sjöfarten och mot oljeplattformar, terroristangrepp med sprängämnen, finansiering av terrorism mm. Sådana aktioner har riktats mot Kuba från USAs territorium ända in på 2000-talet utan att USAs myndigheter gör något för att förhindra det eller bestraffa de skyldiga (se Kuba 4.01).
Kuba fördömer terrorism som ett etiskt oförsvarbart fenomen som måste bekämpas, och kommer aldrig att tillåta att terroristaktioner mot något land planeras på Kuba, utan kommer att samarbeta med alla länder för att bekämpa terrorism. Men inte med krig. Kuba har också i ett brev till FNs generalsekreterare förbundit sig att fullt ut samarbeta med FN i kampen mot terrorism och har skärpt den egna lagstiftningen mot all slags terrorism.
Kuba skiljer mellan befrielsekrig mot inhemska eller utländska förtryckare, som är folkens rättighet när inga andra utvägar finns, och terrorism som är aktioner riktade mot oskyldig civilbefolkning. Och menar att terrorism aldrig kan försvaras, inte ens under befrielsekrig.

Hyckleriets toppnotering
Kuba på USAs terroristlista
Många anser att USAs självpåtagna rätt att utpeka andra nationer som terroriststater, och undanta sig själv, är ett hyckleri och en orimlighet utan all like. Inte minst blir detta uppenbart när USA på sin lista över terroriststater införlivar Kuba, som är det land som kanske mer än något annat utsatts för terroristaktioner utgångna från USA, med myndigheternas medverkan eller godkännande.
I USA bedrivs en kampanj, innefattande ledande massmedia, med krav på att Kuba ska bort från terroristlistan. Kampanjen stöds av omfattande och grundlig dokumentation och argumentation bl a från Wayne Smith, f d USA-diplomat stationerad i Havanna under president Carters tid. Han är nu professor i Latinamerikastudier vid John Hopkins Universitet och vid Center for International Policy i Washington (läs hans rapport).
Åtta brittiska parlamentsledamöter krävde av sin regering i en skrivelse i början av oktober att den skulle uppmana USA att inte härbärgera terrorister och i stället frige de fem kubaner som dömts för att de granskat terroristorganisationer i USA och ta bort Kuba från listan på terroriststater. Den brittiska regeringen har också uttalat sitt missnöje med att USA har med Kuba på terroristlistan. Engelska energiministern Brian Wilson som besökte Kuba i oktober sade ”vi håller inte med USA om att Kuba skulle stödja terrorism”, och lovordade samtidigt Kubas reaktioner på 11-septemberattackerna.
Fem politiska fångar i Miami
Två gångger livstid plus 15 år, det var domen för Gerardo Hernandez. Hans brott enligt den starkt partiska rättegången skulle ha varit att ha konspirerat för att spionera på USAs militärbaser och konspirerat för mord. Det senare avseende de fyra exilkubanska terrorister som sköts ner av luftvärnet över kubanskt luftrum våren 1996. Försvarsadvokaternas begäran att flytta rättegången avslogs, trots att det var uppenbart att intensiva påtryckningar och hotelser från Miamis exilkubanska högergrupper skulle omöjliggöra en rättvis rättegång. Domaren, åklagaren och regeringstjänstemän konspirerade öppet för att hindra personer från att vittna för försvaret och för att hindra att viktiga bevis las fram av försvaret.
Det var 1998 som FBI påstod sig ha upptäckt ett kubanskt spionnät i Florida som försökte infiltrera och störa exilkubanska högergrupper som planerade att störta regeringen på Kuba. Fem Miami-kubaner befanns skyldiga i en rättegång i somras, och i december kom domarna.
Inte minst mot bakgrund av terroristattackerna mot USA 11 september och USAs krig mot terrorismen har rättegången och domarna mot de fem Miami-kubanerna väckt starka protester i USA, och världen, eftersom deras uppdrag i Miami var att upptäcka och hindra terroristangrepp mot Kuba från USAs territorium. Den information om de exilkubanska terroristorganisationernas verksamhet i Miami de fick fram delgavs t o m USAs myndigheter. De blundande dock för fakta i stället för att uppfylla sina skyldigheter enligt FN-konventionerna och förhindra och bestraffa terrorism.
En av de terrorister vars verksamheter kubanerna kartlade var f d CIA-agenten Luis Posada Carriles, som finansierad av Kubansk-Amerikanska Stiftelsen, CANF, organiserat terroristattentat mot Kuba under många år och som i november 2000 häktades i Panama för förberedelse för mordförsök på Fidel Castro (se Kuba 1.01). Hans försvar betalas öppet av CANF som samlar in pengar i Miami för ändamålet.
Ramon Labañino fick ett livstidsstraff, René Gonzalez fick 15 år, Fernando Gonzalez fick 19 år och Antonio Guerrero livstid. På Kuba hyllas de fem som hjältar och så också av många i USA som tar kampen mot terrorismen på allvar. I New York talade bl a pastor Lucius Walker, ordförande i Präster för Fred, i en demonstration organiserad av New York City Free the Miami Five Committee. Han undrade varför USA dömer dessa män till fängelse, när de bekämpade terrorism och räddade såväl kubanska som USA-medborgares liv. Han tyckte det var en allvarlig orättvisa att döma dem som bekämpade terrorism till fängelse, i stället för förövarna.
I Los Angeles hölls ett möte till stöd för de fem i Loyola Law School med deltagande av medlemmar i National Lawyers Guild, Internation Action Center som bildat den nationella organisationen ”Frige de fem!” och ett antal solidaritetsorganisationer, och invandrarorganisationer. Talade gjorde bland andra Ramona Ripstone som leder American Civil Liberties Union i Kalifornien.
I själva Miami mötte ett par hundra aktivister upp på ett möte mot domarna den 16 december organiserat av Antonio Maceo Brigaden, Martí-Alliansen, Kubanska Arbetaralliansen, Casa de las Americas, Kubansk-Amerikanska Koalitionen, Kubansk-Amerikanska Försvarsförbundet, Afrokubanska Kulturföreningen, Miamikoalitionen mot USAs blockad, och International Action Center På mötet talade flera av männens mödrar och hyllade sina söners insatser för fosterlandets försvar, mot den exilkubanska maffians terrorkrigföring, och hävdade att de aldrig spionerade på USAs militärbaser och militära planer, vilket heller aldrig kunde bevisas.

Publicerad: 2002-01-14

Köp Kuba
Läs mer om Kuba i katalogen
Fler artiklar knutna till Kuba
Fler tidskrifter i kategori GLOBALT