Frivilligt kneg för naturälskande tidning

– ”Ute i naturen – inne i miljödebatten”. Vår slogan är kanske lite fånig, men den sammanfattar väl vad Fältbiologerna gör för något. Vi är en ungdomsorganisation för vem som helst mellan 7 och 25 år med intresse för natur och miljö.
Jag träffar Erik Abel, redaktör på Fältbiologen, över en kopp kaffe med sojamjölk i Fältbiologernas lokaler på Västmannagatan. Erik är 24 år och fältbiolog sedan fem år tillbaka. En klätterkurs blev öppningen till ett aktivt medlemskap, och Erik gjorde ett fanzine för Fältbiologernas nordsvenska distrikt innan han hamnade på tidningen i Stockholm.
Fältbiologen bygger på frivilligt arbete. Eriks projektanställning var en panikåtgärd, då många av de äldre medarbetarna slutade samtidigt och det var svårt att få tidningen att gå vidare. Idag består redaktionen av 7-9 personer som gör tidningen som ett kollektiv. De väljer själva vad som ska vara med och bygger upp tidningen från grunden.
Fältbiologen är främst en medlemstidning, men målet är att göra en tidning som kan spridas även utanför föreningen.
– I höstas ringde Fältbiologernas styrelse runt till skolbibliotek för att höra efter om de ville prenumerera. För oss som frivillig redaktion är det svårt att hinna med det arbetet – högsta prioritet är alltid att få klart tidningen, säger Erik Abel och berättar att tiden innan tryckning alltid är hektisk.

Erik Abel tycker att kombinationen av att få erfarenhet av naturen för att sedan kunna ta hand om miljön är viktig. Fältbiologerna ordnar helgkurser om allt från spindlar och skogsinventering till globalisering och energi, och är också engagerad i miljödebatten.
– Det finns stora möjligheter att agera inom Fältbiologerna, säger Erik Abel och tar frågan om Revinge Hed i Skåne som exempel. Fältbiologerna gick emot Djurskyddsmyndigheten i en fråga om ligghallar åt djuren i Revinge, och beskyllde myndigheten för att inte ta hänsyn till den biologiska mångfalden i området. Det var lokala medlemmar som ville driva frågan och gjorde det i Fältbiologernas namn.
– Saker ska ske på gräsrotsnivå i föreningen, och man har frihet att använda sig av Fältbiologernas namn.
Ett annat projekt Fältbiologerna har drivit är Urskog 2000, där man samlade in pengar och sedan själva köpte skog i norra Värmland, vilken nu blivit naturreservat.

Föreningen Fältbiologerna startades redan på 40-talet. Målet var dels att vara ute i fält och lära sig något, dels att skapa en renodlad ungdomsorganisation, vilket är anledningen till åldersgränsen.
– Fördelarna med åldersgränsen är att man tidigt får lära sig att ta ansvar – det finns inga vuxna att falla tillbaka på. 16-18-åringar ordnar själva kurser och läger, och det är mindre maktstrukturer och mer kompisrelationer i föreningen. Nackdelen är att det blir dålig kontinuitet – ruljansen på folk innebär att man tappar kunskap och gör om samma misstag gång på gång.

Elisabeth Terenius

Publicerad: 2006-03-28

Köp Fältbiologen
Läs mer om Fältbiologen i katalogen
Fler artiklar knutna till Fältbiologen
Fler tidskrifter i kategori NATUR & FORSKNING
Fler tidskrifter i kategori FÖR BARN & UNGDOM