Visitkortsdissidenter i Havanna

Ur Kuba nr 3/05


I april lät det som om radiorösten Lars Palmgren bytt stil. Hans kommentarer om Kubas ekonomiska utveckling var positiva. Hans beskrivning av folkets kamp för ett drägligt liv lät normala. Månadens reportage var klart inspirerade av alla de internationella rapporterna om ekonomiska framsteg. Det fanns hopp för både landet och folket. Jag trodde ett tag att LP blivit kär. Borta var de vanliga förklaringarna om kommunistiska demoner som upphov till att folk nös.

Men så gick det några veckor och Martha Beatriz Roque beslöt att samla gamla bekanta med familjer för att visa världen hur betydelsefulla de var. De flesta deltagarna i trädgårdsmötet 20 maj hemma hos Felix Bonne i Rio Verde hade känt varandra i många år. Tillsammans hade de gått på cocktailpartyn hemma hos cheferna för USAs Intressekontor i Havanna och i några fall t.o.m. hjälpt varandra att montera upp hyllorna de förvarade ”US Official Documents” på. De hade hjälpts åt att dela ut husgeråd till folk i sina hemkvarter. För detta behjärtansvärda arbete fick de själva både kastruller och kylskåp av människovännerna på USA:s Intressekontor. Martha var högste ansvarig för fördelningen och undertecknade både dokument och vittnesmål som beskriver det hela i detalj. Några i kompisgänget, inte minst Martha, både gjorde och fick en del annat också men det är ämne för en annan artikel. Somliga bland mötesdeltagarna denna fredag-lördag knöt band med henne då hon kom med paket till dem. Och alla visste vad som krävdes för att få nya paket.

Förra veckan tog han oss, som drömt om en ny Lars Palmgren, brutalt ur våra drömmar. LP:s inledningsreportage om mötet hemma hos Felix Bonne var sensationalistiskt. Hungrigt och lystet levererade han okontrollerade påståenden och uppskruvade siffror om antalet deltagare på kommande ”oppositionsmöte” och vad de representerar. ”De är över 300 deltagare och representerar lika många organisationer med i snitt 10 medlemmar var” basunerade Palmgren ut. ”Här har för första gången Kubas demokratiska opposition samlats på en gård öster om Havanna” hävdade han. Som om han aldrig hade intervjuat någon bland dessa enmannaföreningar förut, som om han själv aldrig reflekterat över ”de oppositionellas” likheter med hjältarna i ”Life of Bryan”. Att ”Kommittéen för Mänskliga Rättigheter”, ”Mänskliga Rättigheter på Kuba” och ”Riktiga rättigheter åt alla” tillsammans bildar ”Centralrådet för Mänskliga Rättigheter” som därmed får exakt tre individer som medlemmar känner han ju väl till. Låt vara att var och en av herrarna Diaz, Gomez eller Leyva och andra på detta viset kan trycka upp sitt eget visitkort som det står ”verkställande ledamot”,”direktör” eller ”ordförande” på. Detta ger dem både aura och tillträde till rapportörer som Herr Palmgren, Reuters och API.

I egenskap av ”verkställande ledamot” och därmed naturligtvis en ledande dissident får man så småningom passerkort till USA:s Intressekontor. Martha Beatriz har själv ett dygnet runt-kort sedan flera år. Hennes gamla tog kubanska polisen hand om häromåret men jag utgår ifrån att hon har fått ett nytt. Dessa märkliga enmannaföreningar med snarlika namn som lever upp och domnar bort allt efter vad en sensationslysten omvärld vill höra måste ju vara välkända för LP som varit i Havanna så många gånger. I varje fall utger han sig för att rapportera från Havanna och både han och P1 lät påskina att han gjorde så denna gång. Men hur var det med din närvaro egentligen Lars Palmgren och hur har du det med kunskaperna om detta kontroversiella ämne som radion gett dig monopol på? Dagen därpå har du tydligen läst samma telegram från AP och API som jag läst inklusive Andrea Rodriguez artikel i Havanna Journal. Kanske har du liksom jag ytterligare källor? I ditt andra reportage på lördagen rapporterar du skamset att de flesta har gått hem och att det bara är 120 delegater kvar. Men de är alla mycket eniga !

Det sorgliga med det hela är att antalet delegater som deltog i besluten var mellan 50-60, tillsammans med sina medhjälpare, familjer, säkerhetspoliser och några journalister blev de omkring 120 personer under lördagen. På fredagen var ytterligare några journalister där, James Cason med delegation från USA:s Intressekontor, ambassadfolk från nederländska, polska och tjeckiska legationerna samt grannar och nyfikna. Tillsammans var de runt 200 personer beroende på hur man räknar in olika nyfikna. Och Lars Palmgren! Rio Verde är ett litet villaområde strax norr om José Marti flygplatsen som ligger knappt 2 mil sydväst om Havanna. Bara en dryg kilometer från terminal 1 och längs vägen in mot Havanna. Husen ligger mellan Avenida Independecia som alltså är huvudväg in till stan och Almendaresfloden som mynnar ut inne i centrum. Varenda gång man åker till och från flygplatsen far man genom Rio Verde. Av din rapport på fredagen att döma så hade du inte en aning om att man skulle vara hemma hos Felix Bonne i Rio Verde. Att inte veta var denna stadsdel ligger är mindre troligt för en återkommande besökare till Havanna än vad det är för en Arlandaresenär att missa Märsta eller Upplands Väsby. Men du reser kanske alltid om natten Palmgren? Var får du din information ifrån egentligen? Och var befinner du dig när du levererar dina autentiska reportage?

Dessa visitkortsdissidenter ger också USA:s myndigheter en möjlighet att visa upp en bredd och styrka bland sina protegéer. Låt vara ytlig och bräcklig men mängden visitkort har imponerat oerhört på vissa journalister och borgerliga politiker runt om i Europa. Och visitkortens behjärtansvärda organisationsnamn har väckt humanitära känslor hos många goda demokrater. Med vår postmoderna tids yuppielegitimationer i högsta hugg ger USA-nätverken sig rätt att kalla på observatörer och larma om ”de utkastade” europeiska politikerna som i de flesta fall utom Birgitta Olsson – som ju inte ens fick något visum och dessutom enligt vår uppfattning är en bra människa – var kända rabiata kommunistätare och hejdukar i Carlos Alberto Montaners europeiska hord av tjänstehjon. Salig Bigitta har inte riktigt koll på i vilket sällskap hon hamnat. Det är därför dom behöver henne!

”Camilo Torres”

Publicerad: 2005-09-21

Köp Kuba
Läs mer om Kuba i katalogen
Fler artiklar knutna till Kuba
Fler tidskrifter i kategori GLOBALT