IKONER

Ledare Ikoner nr 3

Det här är en tidskriftsartikel. Den kommer inte att gå till historien. Det är det många artiklar i många tidskrifter som inte gör och än många fler som inte har gjort. I de flesta fall är det kanske lika bra, fast det kan ingen veta eftersom ingen vet. Makulaturgraven väntar och har väntat in det mesta av innehållet i de flesta periodiska skrifter alltsedan sådana kom till.

Samtidigt har man nästan lika länge beklagat sakernas tillstånd. Mest har alla nöjt sig med det även om någon pionjärer och entusiast försökt sträcka sig en liten bit längre. Ytterst har det givetvis haft att göra med mångfalden och ansvarsfrågan. Initiativ har inte saknats men stannat därvid eller strandat efter kort tid.

Georg Scheutz gav ut Register öfwer Stockholms Tidningar. Det var ett ambitiöst projekt med hänvisningar till i stort sett samtliga artiklar och notiser i 8 stockholmska dagstidningar väl sorterade under egentillverkade rubriker. Detta gjorde han i januari 1819 och sedan aldrig mer.

Aksel Josephson utlovade 1891 i Svensk Tidskrift (1891-95) att ”den bibliografiska öfversikt af svensk periodisk litteratur, som härmed börjas, och hvaraf fortsättning kommer att meddelas två gånger årligen, är afsedd att upptaga alla större uppsatser och anmälningar, som förekomma i den svenska periodiska litteraturen”. Han började med innehållet i 25 tidskrifter publicerat i nr 9-10/1891 och slutade med en andra del om 31 titlar i motsvarande häfte 1892. Sedan for han till USA där han 1901 gav ut Bibliograhies of bibliographies.

Genom åren har utredningarna avlöst varann med hela tiden resultatlösa utslag. 1952 inledde BTJ sin nuvarande verksamhet därför att ingen annan gjorde någonting alls, den som 1984 blev ArtikelSök.

Från1990 finns ett förslag som i en enda smäll skulle lösa flera problem. Sammanfoga en splittrad bild, eliminera dubbelarbetandet, fördubbla antalet indexerade objekt. ”Och lades till handlingarna.”

Vem lade vad var?

Departementet? Något sådant har hittills inte blivit tillfrågat. Biblioteken? De väntar och hoppas fortfarande. Forskarna? De vill ha så mycket så väl organiserat som möjligt för att själva välja. Allmänheten? Never. Då återstår bara det självutnämnda etablissemanget.

Det var en ovärdig handling. Okänslig, onödig, oskicklig, okunnig, oansvarig, oseriös, osolidarisk, oekonomisk. I 10 år hade vi kunnat ha en mycket effektivare artikelindexering än den effektiva vi har. Bevars att vi kattrakat under tiden men samhället hade fått den service det förtjänar. Om man inte på sina håll tyckts ha tyckt att det är bättre att ingenting blir utfört än utfört av ”fel” utförare. I alla fall om det finns en skyldighet att tillhandahålla allmänheten de riktigt goda informations- och bibliotekstjänsterna.

Det är inte för sent. Det är emellertid tveksamt om det går att göra så pass billigt och på det eleganta sätt som en gång var tänkt. Vad som ligger närmast till hands är att bredda tillgängligheten och öka åtkomsten av det som redan görs och finns. En samverkan och integrering på motsvarande sätt som med annat innehåll i andra databaser. Det är rätt simpelt, om än måhända bättre än ingenting alls och skulle i alla fall (återigen) möjligöra samsökning i tillgängliga tidnings-, tidskrifts- och årsboksreferenser. Men bara så var ingalunda det ursprungliga uppsåtet.

Tidskriftsartiklar har hittills oftast stått och gått att läsa i tidskrifter. Sådana finns det i horder, och har det funnits i horder. Det är inte lätt att hålla reda dem om ingen håller reda på dem. Och inte att veta något om dem om man inte får veta något om dem.

Det sistnämnda hjälpte oss en gång Bernhard Lundstedt med när han lynnigt och personligt, effektivt och effektfullt beskrev i stort sett varenda periodikatitel från begynnelsen 1645 och fram t.o.m. 1899. Kanske tusentalet tidningar och minst dubbla antalet tidskrifter (totalt 3 230 alster) finns uttömmande redovisade på sammanlagt 1162 sidor i de tre delarna av Sveriges periodiska litteratur utgivna 1895, 1896 och 1902. I tur står slutförandet av en påbörjad digitalisering.

Den fortsättning som skulle följa följde aldrig. Hela 1900-talet har varit ett stort svart hål. Fram till 1995 då Kungl. biblioteket inledde sin framgångsrika beskrivning av titlarna i förra seklets dagspress. Ett projekt som inom kort är avslutat till gagn och gamman för många och som då kommer att omfatta ca 1 600 tidningar, klart och tydligt bibliograferade med god ordning och reda precis som redan påbörjade löpande. Tidnings-Lundstedt är väl värd att både begrunda och beundra. Detta låter sig göra med hjälp av KB:s hemsida. Eller pang på rödbetan:
http://www.kb.se/nl/nlnav.htm!

Glädjande nog har KB beslutat hemställa om medel för att inleda en motsvarande genomgång av 1900-talets tidskriftsbestånd. Detta blir en mångfalt större insats som kräver betydande såväl personella som finansiella resurser. Rörde det sig om litet mer än 1 500 tidningstitlar så hamnar man kanske här i storleksordningen 15 000. Riksbankens Jubileumsfond var den huvudsakliga bidragsgivaren förra gången och ingenting tyder på att intresset därifrån skulle vara mindre den här. Och även om man skulle tvingas differentiera bibliograferingsnivån och inte inom alla kategorier tillämpa den allra mest inträngande, så är det hoppingivande att man i alla fall vill försöka.

Det här var en tidskriftsartikel. Den går inte till historien.

Jan-Eric Malmquist

Publicerad: 2001-07-04

Köp IKONER (Nedlagd)
Läs mer om IKONER (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till IKONER (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA