Tre vise män i intervjusoffan
Gårdagskvällen här på biennalen innehöll ett varierat och spännande program med dans, teater, poesi och ett brandtal av Bengt Pohjanen. Han berättade om de många angrepp han utsatts för under åren och menade att det går att med hot tysta det fria ordet – "hot går hem" – och att Goethe hade rätt när han skrev: "Den som filosoferar är inte överens med sin tids föreställningar."
Men den mest konkret tidskriftligt inriktade delen av kvällens program var
Hjärnstorm återvänder till brottsplatsen, där tre av Hjärnstorms otaliga redaktörer tog plats i soffan på scenen för ett samtal med Peo Rask, Provinsredaktör och biennalarrangör. Hjärnstorm startade i Boden 1978 och har vandrat via Luleå, Umeå och Uppsala till Stockholm där tidskriften nu har sin bas.
Peo Rask inledde med att fråga de båda ursprungliga redaktörerna, Jan-Anders Eriksson och Bertil Sundstedt, vad de ville säga med sin tidskrift och de berättade att det allra första numret egentligen var en katalog till en utställning. Därefter började tidskriften fyllas med skönlitterärt material och konst.
– Vi satte oss ner och började filosofera kring konst, sa Bertil Sundstedt, och så hade vi en ledare i varje nummer där vi angrep allt och alla.
– Då för tiden skulle man ju ha en plattform, sa Jan-Anders Eriksson, helst en maoistisk eller trotskistisk. Men det hade vi inte. Hjärnstorm var en protest mot proggen.
Den dåvarande Hjärnstorm var både lik och olik den som görs nu. Den grafiska formgivningen har förstås blivit annorlunda, beroende på att ny teknik har ersatt 70-talets klippa-och-klistra-metoder. Bo Pettersson, den tredje redaktören i soffan, ansåg att den tidskrift han har tagit över har samma slags halvanarkistiska organisation som när den startade. Det vill säga: Väldigt många redaktörer är inblandade, man har inga hierarkiska strukturer och man gör upp inför varje nummer vilka som ska ta det huvudsakliga redaktörsansvaret.
– Ni är konstnärer alla tre, påpekade Peo Rask. Vilka konsttidskrifter tycker ni är bra?
– Jaha... Vilka skulle det vara? undrade Jan-Anders Eriksson förvånat.
– Paletten, föreslog Peo Rask.
– Nää, den var bättre förr.
– Ska jag tolka det som att det saknas bra konsttidskrifter? frågade Peo Rask och Bertil Sundstedt bekräftade:
– Det saknas tidskrifter som litar på bilden.
– Konstrevyn är ju nedlagd, sa Jan-Anders Eriksson, och Konstperspektiv var bra, men nu har den också snöat in på samtidskonsten.
Bo Pettersson tyckte dock att det finns en och annan konsttidskrift som håller måttet. Han hade ingenting emot vare sig Paletten eller Konstperspektiv.
Peo Rask avslutade det hela med att fråga de tre vise männen i soffan om de hade något råd att ge till yngre redaktörer i branschen.
Jan-Anders Eriksson: – Skit i plattformar.
Bertil Sundstedt: – Ja, jag håller med. Om man redan vet vad som ska hända så blir det inte intressant. Man bildar sig själv hela tiden om man inte har något bestämt att utgå ifrån.
Bo Pettersson: – Det där med plattform eller inte tycker jag inte spelar någon roll. Jag är ju projektledare för tidskriftverkstaden i Stockholm och där jobbar tidskrifterna väldigt olika. Det finns de som skapar sig en tydlig bild av målgrupper och ekonomi redan från början och det finns de som arbetar mer på fanzinesättet och går efter vad som känns roligt för stunden.
Hjärnstorm har i sommar utkommit med nummer 83-84 sedan starten och det har tema Pessimism.
Publicerad: 2004-08-21
Köp Hjärnstorm
Läs mer om Hjärnstorm i katalogen
Fler artiklar knutna till Hjärnstorm
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA
Fler tidskrifter i kategori KONST & DESIGN