Europeiska kulturtidskrifter

Metatidskriften Eurozine med 78 tidskriftspartners i 33 länder arbetar med en rad projekt där man söker deltagande. Ett av dessa handlar om att kartlägga hur många kulturtidskrifter det finns i Europa. I en exel-fil från 2018-08-09 hade projektet identifierat 3981 tidskrifter inom länderna. 2059 av dessa var franska, Finland ligger på andra plats med 186 och Sverige på nionde med 90 kulturtidskrifter. I Sverige finns långt många fler om man tar tidskrift.nu som utgångspunkt. Gäller kanske se till att listan uppdateras!
Listan omfattar 42 länder vilket är fler än de 33 länderna som är partnertidskrifter på Eurozine. Projektet strävar antagligen omfatta hela Europa! 'Europa' ni vet, den här tösabiten som tjuren Zeus enleverar.

Arbetsdefinition på vad som är en kulturtidskrift säger (utgår från universitetet i Groningen, Nederländerna):
The journal is a member of an association that explicitly defines itself as an ‘association for cultural journals’.
and/or
The journal is defined as a ‘cultural journal’ or ‘journal about culture’ by others (e.g. Wikipedia, another website, in an academic report, by other journal editors in the above mentioned-questionnaire).
and/or
The journal defines itself as a ‘cultural journal’ or ‘journal about culture’ (e.g. on its own website, Facebook page, directly in its title).

Svenska Wikipedian säger Kulturtidskrift är en tidskrift som ägnar sig åt kultur i vid bemärkelse. Ämnet kan gälla litteratur, konst, film, teater och/eller musik, men också politik, samhällsfrågor, religion eller vetenskap".

Nationalencyklopedien anger inledningsvis "kulturtidskrift, i snäv bemärkelse tidskrift inom ämnesområdena vetenskap, konst, litteratur och religion.

En annan förklaring angående en så kallad kulturtidskrift anges i "Förordning (2010:1058) om statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande insatser" vilken angående kulturtidskrifter säger:
"Definitioner
4 § I denna förordning avses med
/.../
kulturtidskrift: en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med kulturdebatt i vid mening eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter."

Även om man här skriver "Definitioner" avses nog egentligen bara vilka som kan komma i fråga för statligt stöd.

I Nationalbiblioteket Libris finns genrebeteckningen Kulturtidskrifter saogf, där antagligen sao står för Svenska ämnesord och de två sista bokstäverna för genre/form. Vid en sökning fan jag 1077 titlar på genrebeteckningen och av dessa indikerades att 319 fortfarande ges ut. Vilket jag i och för sig inte alls tror är sant, men strunt i det. Riktigt vad som gör att en tidskrift klassas som en kulturtidskrift eller inte är inte helt lätt att för stå. Låt mig ta några exempel. På tidskrift.nu finns 30-tal musiktidskrifter och alla tänks då tillhöra kulturen! När jag sökte runt i Libris råkade jag se en tidskrift Beatles-nytt som tydligen startade 1973 och som fortfarande ges ut. Man kan tänka sig att tidskriften utgör ett slags klister för den här föreningen och det grundmurade intresset för Liverpoolgrabbarna. Hade ingen aning om att vare sig tidskriften eller föreningen fanns! Men tycker, det här tillhör ändå kulturen, men vi droppar även det.

Av de 30-tal musiktidskrifer som finns på tidskrift.nu var endast Nutida Musik registrerad som en kulturtidskrift på Libris. Nu är detta inte någon strikt analys men när man tillexempel söker på hur många Litteraturtidskrifter som finns och har funnit, är de 510 till antalet och söker man på Musiktidskrifter får man 510 stycken. Och finns det sedan ytterligare över trettiotalet kategorier att laborera med så kan man förstå att det där med 1077 kulturtidskrifter sett utifrån ett mer generellt antropologiskt kulturbegrepp verkar det vara helt åt skogen. Tittar man på 10TAL, litteraturtidskrift eller Paletten, en konsttidskrift är de också registrerade som kulturtidskrifter.

Bland Föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter kan man hitta både Lira, Nutida Musik, Opera, Tidig Musik och Orkesterjournalen. Samtliga har också produktionsstöd från Staten Kulturråd.

Syftet med kommentarerna är endast att visa på hur rörigt kulturbegreppet är och vad det kan tänkas stå för vilket ger sig till känna när man tittar på kulturtidskriftsbegreppet.

På den franska kulturtidskriftsportalen Ent’revues, som är en källa till all de tidskrifter som listats som franska finns dagsdatum 1921 stycken papperstidskrifter och 413 webbtidskrifter. 639 är både webb- & papperstidskrifter. Ett smått svindlande antal men det var inte alla 2059 franska. De mer naturvetenskapligt orienterade tidskrifterna känns inte medverka till fylles.

Jag är övertygad om att innan man ger sig på att definiera vad som är en kulturtidskrift så bör man ägna kulturbegreppet stort fokus.
Fattar mig kort och abstrakt gällande det här förståndet som rör bruk, seder, vanor, etc. Att göra tidskrift är i sig en kulturell handling, något som tillhör kulturen. Glöm gärna med förbehåll det där med svensk kultur. Frågan om något helt annat, långt innan både nationalstater och imperier fanns på tapeten.
En generös hållning till begreppet som tidskrift.nu och den tryckta katalogen historiskt sett tycks dela.
Ett problem med den lista jag såg var att det endast fanns 90 svenska tidskrifter registrerade. tidskrift.nu utgår av tradition sedan 1981 från ett slags förstånd 'kulturtidskrift' och då finns det långt fler än 90 stycken i Sverige.

Nu var samtliga hämtade från hemsidan Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter. tidskrift.nu har genom hela dess historia arbetat med konceptet 'kulturtidskrift', både i fråga om portalen som så och tidigare utgivningen av den tryckta katalogen Kulturtidskriften, vars ursprung vilar på Kulturrådet. En myndighet som till exempel fördelar produktionsstöd till just kulturtidskrifter.

Men hur avgränsar man idén, konceptet kulturtidskrift? Finns nog inte så många tidskrifter som explicit kallar sig Kulturtidskriften X?
Sveriges tidskrifter som antagligen har den största samling medlemstidskrifter. Deanlägger ett betraktelsesätt utifrån vilket tidskrifter tillhör olika företagsbranscher. Tidskriften betraktas i första rummet som näringsidkande. Med antagligen i huvudsak affärsintäkter kan publikationerna upprätthålla både utgivning och en försvarbar inkomstbringande verksamhet. Vidare kan att ett stort antal människor få sin inkomst utifrån verksamheten. På Sveriges tidskrifters hemsida ser man att 'Kultur' är en av branscherna, likväl som dryga ytterligare trettio. Andra branscher kan vara 'Samhälle', 'Kvinna-livsstil', 'Hälso- och sjukvård', 'Kändis' och så vidare.
14 medlemstidskrifter är registrerade under kulturbranchen medan det till exempel finns 25 medlemmar inom 'Samhällsbranchen' och en medlem 'Konst/Design', en 'Miljö/hållbarhet' och en som saknar branchsegment vilket är tidskriften Arbetsvärlden.se vilken ges ut av TCO.
Vänder man blicken mot FSK, en annan medlemsorganisationen rörande tidskrifter har de inte orienterat tidskrifter vare sig efter branscher eller ämnen. Däremot driver de en identitet kulturtidskrifter.se och där finns många ämnesområden inbegripna.

En käpphäst är frågan, vad är kultur? Anledning är att om man nu ger sig in i kapitlet definiera 'kulturtidskrift' är det bra att veta vad som är kultur och inte kultur. Handlar allt om kultur kan de bli svårt att utesluta existenser. Att det i språkbruket handlar om odling står bortom all tvivel. Det i sig kanske inte extrapolerar något. Att det fått sådan omfattande betydelse kanske har att göra med den agrariska handlingen, så. Som i sig är ett offer, antingen bide de ingenting eller så gav det avkastning. Men att skriva kultur=offer kanske inte är vidare bekvämt. Men kultur är i den bemärkelsen en slags framkallningsvätska.

På eurozine sägs:
"The Working Group on Periodicals Research (Arbeitskreis Kulturwissenschaftliche Zeitschriftenforschung) brings together about thirty (as of now mostly German-speaking) scholars working on the history, function and aesthetics of cultural and scientific journals. Participants come from various fields of the humanities and convene once a year (2017 in Berlin, 2018 in Essen, 2019 in Zürich).
The Working Group is co-hosted by the Zentrum für Literatur- und Kulturforschung (ZfL), Berlin and the Institute of Advanced Study in the Humanities (KWI), Essen".

ett som jag tycker intressant klipp från en av alla artiklar är det som sägs av Working Group on Periodicals Research
/.../Despite the historical importance of cultural journals, only recently have they become a clearly defined area of research. Today, intellectual historians, literary scholars and sociologists are asking what it means to write for a journal (as opposed to writing a book, for example), how groups form around journals, how journals shape and are shaped by intellectual history, and what conditions cause them to thrive or struggle. In focusing on their production as well as their reception, we gain insight into the social (mostly collaborative) and economic (often precarious) dimensions of journal-making. It becomes clear that no journal can be understood in isolation. Only by looking at a journal’s relationship to other journals can we learn about its influences and distinctions from other journals/.../

På Master Journal List clarivate.com hittar man vetenskapliga journaler från världens alla hörn.

Artikeln kommer redigeras vidare!

Bo Pettersson

Publicerad: 2018-10-28


Läs mer om Eurozine i katalogen
Fler artiklar knutna till Eurozine
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK