Paletten #302-303

Kapitalism och arbete står just nu i centrum för både Berlinbiennalen och Manifesta i Zürich. I Berlin försöker man i värsta post-internet-andan simulera “världens bästa varuhus”. Resultatet? En monstruöst homogen och sönderaccelererad företagsestetik. Och på Manifesta frågar man sig vad vi egentligen underlåter oss att göra för att få pengar, i en utställning om konstens relation till arbetslivet.

Efter att ha besökt dessa megautställningar är det med en viss ambivalens vi ser hur de frågor kring arbete, kapital och konst som vi har behandlat de senaste åren, nu tar plats på de stora biennalerna, något vi kommer ha anledning att återkomma till i kommande nummer.

I detta nummer tar Elke Marhöfer och Patrik Haggren i var sin text nya grepp om den postantropocentriska debatten. Haggren för en kritisk diskussion med utgångspunkt i Moderna museets utställning Livet självt, medan Marhöfer undersöker hur djurens och växternas konst kan tänkas problematisera förhållandet mellan ekonomins och estetikens abstraktioner.

Kajsa Widegren tar oss på en vandring från Fukushimas kontaminerade no-go-zones till Tokyos jagade kråkor, konstkollektiv och gräsrotskonstnärer och låter oss möta den queerpolitiska multikonstnären Pyuupiru, för att landa i en reflektion som förbinder den icke-dualistiska japanska shintoismen, queer och vår tids animism.

Christopher Yggdre skriver om WARM, War Art Research Memory, ett nytt, interaktivt arkiv med huvudsäte i Sarajevo, om historiens och vår tids största krigskonflikter. John Jefferson skriver om litteraturens politiska motståndskraft. Pierre-Alexandre Mateos och Charles Teyssou gör en omskrivning av utställningshistorien med utgångspunkt i Barnums Wunderkammer-liknande American Museum från 1800-talet och vår tids nöjesparksinspirerade utställningar och konstnärspraktiker.

Pär Thörn skriver om den nyligen bortgångna Else Marie Pade, dansk pionjär inom den konkreta musiken. Margareta Wallin Wictorin skriver om vad hon kallar queer(o)synligheten i den afrikanska konsten i relation till Dakarbiennalen. Relationen mellan konst och politik i Dakar är också utgångspunkten för Matilda Sjöbloms och Amanda Rönnbergs bidrag.

Paletten fortsätter också att undersöka konsekvenserna av arbetets förändringar för den estetiska produktionen. Det första bidraget, en översättning av det avslutande kapitlet i Joshua Clovers nya bok Riot.Strike.Riot: The New Era of Uprisings, kan ses som en undersökning av villkoren för att tänka en frigörelse bortom arbete, medan det efterföljande samtalet mellan Paletten och Eric Alliez, Melanie Gilligan och Peter Osborne närmar sig de estetiska spörsmål som aktualiserats i och med förändringarna inom de samhälleliga former som överbestämmer konsten.

Sinziana Ravini tar sig an konstens och terrorismens farliga förbindelser, genom att titta närmare på konstnärer som imiterar terrorister, terrorister som imiterar konstnärer och filosofer som förtjust observerar detta. Hon har också intervjuat den franske ex-jihadisten David Vallat som är aktuell med boken Terreur de Jeunesse.

Frida Sandström skriver om erfarenheten av att medverka i Malin Arnells konstnärliga doktorsavhandling, och fortsätter den diskussion om formen på, och kunskapandet inom, den konstnärliga forskningen, som Paletten tidigare har gett rum för.

Sven-Olov Wallenstein avslutar sin lika beryktade som omfattande essäserie om estetikens nyckeltexter fram till Kant, denna gång genom att binda samman estetiken, den sköna konsten, kritiken och historien, det vill säga de begrepp som tar form under den Europeiska upplysningstiden. Tack Walle, och tack alla läsare för era uppmuntrande utrop!

Läs vidare om Paletten


Publicerad: 2016-08-29

Köp Paletten
Läs mer om Paletten i katalogen
Fler artiklar knutna till Paletten
Fler tidskrifter i kategori KONST & DESIGN