Tidskrift.nu: Artiklar från Hellenika

Artiklar från Hellenika

Hellenika nr 1 2013

2013-02-26 Antiken på film - en miljardindustri - Lars Nordgren 3 Språket som röjer tankarnas växt - Kristiina Savin 4 Att läsa Homeros är inte självklart. Om en lång grekisk tradition - Ingela Nilsson 5 Grekiska handskrifter i Sverige - Eva Nyström och Patrik Granholm 8 Forskning i ämnet grekiska vid svenska universitet - Terése Nilsson 9 Vi vill skapa intresse för svenska idéer och lösningar. Intervju med Håkan Malmqvist - Bertil Jobéus 10 Grekland har genomgått enorma förändringar på kort tid. Intervju med Aliki Hadji - Bertil Jobéus 11 Konstantin P. Kavafis levnadslopp - Edmund Keely och Philip Sherrard 13 När platsen flyttar in - Selene Hellström 15»

Hellenika nr 4 2012

2012-12-16 Bodil Nordström-Karydaki - Athenvännernas pris 2012 - Christina von Arbin 3 Taximi - 2012 års mottagare av Sture Linnérs pris 4 Rapport från årsmötet 2012 - Ingelise Grunewald 5 Nytt från Hellenikas redaktion - Ebba Engström 6 Kalaureiaprojektet är över - Arto Penttinen 7 Kalaureia 1894 - den första utgrävningen i Grekland - Ingrid Berg 10 Krishantering med hjälp av ormar och hundar? - Petra Pakkanen 12 Grekisk mytologi och ledarskapsutveckling - Bertil Jobeus 15»

Hellenika nr 3 2012

2012-09-04 Sommaren har i mycket präglats av OS i London. De olympiska spelen är idag till glädje och nytta för en globaliserad värld - som så mycket annat med ursprung i grekisk antik. Det är alltför lätt att glömma bort hur mycket, och på hur många områden, Grekland betytt för europeisk kultur när man idag söker syndabockar för den finansiella kris som sedan en tid brer ut sig i Europa Under rubriken »Grekland i våra hjärtan« riktade därför en grupp Greklandsvänner nyligen en appell till en rad av våra mest prominenta kulturinstitutioner, vari föreslogs att dessa, vart och ett inom sitt område, under planeringen av höstens och den kommande vårens aktiviteter sökte lägga in ett programinslag till belysning av vad arvet efter den grekiska antiken betytt och betyder för oss. Artiklarna i denna Hellenika reflekterar Atheninstitutets intresseområden väl, arkeologiskt, litterärt, historiskt och kulturellt. Initiativet till Strindbergsdagarna bekräftar Institutets glädjande strävan mot större kulturell bredd. Ett huvudtema är den ortodoxa kyrkan där jag särskilt gläds över Thomas Stoors skildring av det heliga berget Athos, en välbevarad och därmed fascinerande religiös anakronism, en självständig, uttalat ojämlik munkstat, isolerad på den östra halvön i det grekiska Makedonien, med ett inte helt obetydligt inflytande i det grekiska samhället. Tillsammans med Kavallahusets Thomas Thomell, Hans Colliander och vår förträfflige Pireuskonsul Nicos Theodorides, gjorde jag på 90-talet en oförglömlig pilgrimsfärd på berget; varje kväll sov vi i nya kloster, rökelse och böljande bönesånger i tidig gryning. Vad så verksamheten inom vänföreningen beträffar oroas jag över ett fortsatt sjunkande medlemsantal. Särskilt nu i för Grekland hårt pressade tider, är det viktigt att medlemmarna så långt möjligt stödjer föreningen och dess olika arrangemang. I år fick vår vänresa inställas. Våra möjligheter att ge bidrag och stipendier till unga forskare måste behållas, våra stipendiefonder riskerar nu successivt att tömmas. Varje bidrag är välkommet. Hör av er med synpunkter, gärna i tid för diskussion på vårt årsmöte nu den 13 september på Medelhavsmuseet! Krister Kumlin, ordförande Stockholm i augusti 2012»

Hellenika nr 2 2012

2012-05-24 I finanskrisens kölvatten har nyheterna från Grekland på senare tid alltmer kommit att vridas i negativ riktning. Det gäller att balansera perspektivet. »I våra dagar, då Grekland genomlider en tung och svår tid, känns det angeläget att erinra om vad landet betytt för världens andliga och kulturella utveckling under gångna årtusenden« skriver veteranen Gottfried Grunewald i en inledande artikel. Vi är många som håller med. En grupp Greklandsvänner kommer därför inom kort att under parollen »Grekland i våra Hjärtan« rikta ett upprop till alla intresserade institutioner, organisationer, föreningar - offentliga eller privata - med uppmaningen att var och en inom sitt eget område genomför ett evenemang till belysning av Greklands kulturella vikt och betydelse. Det kan röra sig om en konsert, en utställning, en filmvecka eller teaterföreställning. Om en föreläsning eller en poesiafton, en artikel eller ett radioprogram. Mot slutet av oktober planerar vi ett större kollektivt evenemang i Konserthuset med deltagande av svenska och grekiska artister, men i övrigt tänks de olika initiativen vara individuella och i tiden sträcka sig över 2012 och en bit in i 2013. Jag hoppas förstås på största möjliga uppslutning också av föreningens medlemmar. Sol, hav och ofullgångna banker, situationen i Grekland illustreras väl av omslaget. Vad innehållet beträffar, återspeglas i detta nummer på ett utmärkt sätt verksamheten kring själva institutet. Inte minst Monica Nilssons skildring av den stora arkeologiska kursens utformning och Agneta Lundströms av gymnasistipendiernas inspirerande betydelse, får mig att längta häftigt och intensivt om något som jag själv dessvärre aldrig får vara med om. Däremot fick jag på min tid vara med om invigningen av Nordiska Biblioteket i Athen, nu enligt dess chef Evi Charitoudi, både en knutpunkt och en symbol för gott nordiskt samarbete i Athen. Vad till sist Grekland som oöverträffat turistland beträffar, vill jag uprepa vad jag tidigare skrivit i denna kolumn: låt inte landets finansiella svårigheter dölja vidden och värmen i de oändliga upptäckter som Grekland bjuder sina besökare. Res, och res ofta, till Grekland! Krister Kumlin, Stockholm i maj 2012»

Hellenika nr 1 2012

2012-03-03 Den grekiska krisen förvärras.</strong> Den enkelriktade bilden av Grekland som landet som får skylla sig själv, landet som finansiellt svekfullt fört sina EU-syskon bakom ljuset och länge lättvindigt levt över sina tillgångar, kompletteras nu med skildringar av den nöd som följer i krisens spår. Medan politikernas försummelser är abstrakta missdåd i det förflutna, drabbas medborgarna på Athens gator högst konkret i nuet. Spannet mellan rika och fattiga syns tydligare. »

Hellenika nr 3 2011

2011-08-19 Greklands ekonomiska svårigheter har under året skakat euron i sina grundvalar, och därmed också inlett en period av omfattande global finansiell osäkerhet. Problemen är i grunden strukturella: all bister åtstramning till trots, tar det generationer att bryta invanda mönster. I detta nummer ges perspektiv från antikens ekonomi, en tid då grekiska handelsmän dominerade Medelhavet och då skatteflykt tycks ha varit lika vanlig som idag. Grekland, med världens dominerande handelsflotta, är i grunden ett rikt land. På ett mera modest plan noteras att även vänföreningens ekonomi är under tryck: ett varmt tack till alla er som hörsammat vår vädjan om frivilliga bidrag. Föreningen har årsmöte den 13 september, se särskild inbjudan. Athenvännernas stora pris delas då ut till konstnären och greklandsveteranen Bertil Kumlien, vars illustrerade skildringar under åren glatt oss så ymnigt. Jag vill också gratulera Aris Fioretos, som i år tilldelas Sture Linnérs pris. Han har i sitt författarskap föredömligt främjat intresset för det europeiska kulturarvets roll i dagens samhälle och för studiet av grekisk kultur genom tiderna, i alla avseenden helt i Stures anda Vad hösten i övrigt beträffar, noteras den Svenska Parthenon-kommitténs årsmöte på Nationalmuseum den 24 september, med rubriken ”Parthenon, Mysteries and Myths”. Grekiska experter skall då förhoppningsvis kunna ge svar på om de marmorhuvuden, som finns i museets samlingar, enligt vad dokumentationen hävdar, verkligen härstammar från Parthenon eller inte. Tiden flyr: Odysseas Elytis tilldelades 1979 Nobelpriset i litteratur. Hellenika uppmärksammar hundraårsdagen av hans födelse. Krister Kumlin, ordförande Athenvännerna Stjärnhov i augusti 2011 »

Hellenika nr 136 JUNI 2 2011

2011-06-13 En moraliskt indignerad och juridiskt upprörd Uppsalaprofessor uppmanade nyligen SVD:s läsekrets att bojkotta Grekland som turistland. Vilket nonsens! Till alla de som inte redan varit där vill jag säga: Res till Grekland! Genast! Alla ni andra, res dit igen. Länge och ofta. Härligt land att älska och att älska i. Det gäller alla åldrar, det gäller män och kvinnor oberoende av kön och fallenhet, res för antikens eller för nuets skull. Res till Delphi eller till Athen, till Olympia, till solens Kos eller till Kreta. Gärna med Sapfos kärleksdikter, någon av Sture Linnérs böcker om antiken eller Alf Henriksson Antikens historier i bagaget. Res! Och lämna Uppsala för en stund. Grekland behöver besökare. Landets ekonomi har blivit ett europeiskt sorgebarn, och därmed också skakat om de politiska prioriteringarna. Världens kanske mest kända arkeologiska tvist, frågan om Parthenonskulpturernas återförande från London till Athen, har tvingats långt ned på listan. Många hade trott att det nya Akropolismuseet, invigt 2009 för att ta hand om de återförenade skulpturerna, skulle ge frågan nytt liv. Så har det inte blivit. Ståtlig granne till Atheninstitutet, arkitektoniskt spännande och skickligt uppbyggt, ger det nya Museet en bra bild av hur magnifik frisen en gång kan ha tett sig. Att hälften av skulpturerna i original fortfarande finns i London kanske för besökaren spelar mindre rol. Så länge ingen likt en gång Melina Mercouri förmår skapa nytt engagemang i denna tidigare grekiska hjärtefråga kanske den rent av riskerar bero. Till sist: vi måste slå vakt om Nämnden för kulturellt utbyte mellan Sverige och Grekland. Den behövs! Krister Kumlin, ordförande»

Hellenika nr 135 MARS 1 2011

2011-03-15 Antikens teater utgör ett huvudtema för detta nummer av Hellenika, ämnet behåller sin aktualitet. Det litterära arvet dröjer sig genom historiens akustik kvar på nutidens scener och i dagens tankebruk, och själva teatrarna ligger fortfarande naturskönt utspridda över den klassiska världen, somliga i ruiner, andra fortfarande intakta och i bruk. I själva Athen är en föreställning en sommarkväll i Herodes Atticus-teatern vid sluttningen framför Akropolisklippan en upplevelse. Från romersk tid, javisst, men strax intill ligger den klassiska Dionysos-teatern. Där brukade jag under tidiga morgontimmar före jobbet ligga och läsa under ett träd i gräset ovanför den sista åskådarraden, ett sällsynt välbehag, mitt i det brusande Athen men ändå skönt och fridsamt tidlöst, ett stenkast från Atheninstitutet dessutom. Athenvännerna går nu in i ett nytt år. Medlemsantalet ligger på litet drygt 1200. Det har stabiliserats något, men vi måste alla hjälpas åt så att nya medlemmar kommer till. Föreningens ekonomi är fortsatt hyfsad. De fonder som genom donationer under åren har byggts upp, och ur vilka vi har delat ut stipendier och priser, har dock stadigt sinat. Ja förra året beslöt styrelsen att slopa Athenvännernas pris för att ge utrymme för stipendier till unga forskare. Fonderna behöver påfyllning. Läs uppropet i detta nummer! Till sist: vi har nåtts av budet om Eva Marlings bortgång. En sann Greklandsvän. Hon var länge medlem av Hellenikas redaktion. Jag vill här å medlemmarnas vägnar varmt tacka henne för hennes starka och aktiva engagemang för föreningens intressen. Ingegerd Ekstam och Per Eric Mattsson skriver i denna Hellenika några minnesrader om journalisten, författaren och vännen Eva. Krister Kumlin (Athenvännernas ordförande)»

Hellenika nr 134 december 4 2010

2010-12-20 Påklädda gudar De flesta av oss har länge känt till att den grekiska skulpturvärlden varit bemålad, att den oskuldsfullt rena marmorn en gång prunkat av färger som tiden frätt bort. Men vetskapen har varit mera teoretisk, man har inte riktigt velat rubbas ur en positivt invävd föreställning om hur det måste ha varit. På senare tid har museivärlden velat visualisera den estetik som var antikens. På Medelhavsmuseet visas nu utställningen »Vita lögner« , en för mig spännande upplevelse, som nu recenseras av Barbro Santillo Frizell. Läs artikeln, se utställningen! Men det är inte bara gudarna som nu kläs på, detta nummer av Hellenika ägnar särskild uppmärksamhet åt grekiskt mode, här belyst ur både moderna och historiska perspektiv. Vänföreningar har i mycket gemensamma problem, ofta sviktande ekonomi och medlemsbas. För Medelhavsinstitutens vänföreningar finns mycket att vinna genom utökat samarbete. Det gäller kanske främst de tre forskningsinstituten i Rom, Athen och Istanbul, men även Kavallas och San Micheles vänner finns med i båten. Vi kommer att göra vad vi kan för att i våra medlemmars intresse förstärka det praktiska samarbetet oss emellan. Medelhavsmuseet är också för vänföreningarna en sedan länge oumbärlig samarbetspartner. Vi gläder oss även åt att kunna använda Medelhavsinstitutens gemensamma kansli på Skeppargatan som plats för våra styrelsesammanträden. Som vänföreningar har vi också här sammanfallande intressen av att utnyttja de möjligheter som finns till ett närmare samarbete. Stockholm i november 2010 Krister Kumlin»

Hellenika nr 133 september 3 2010

2010-08-21 Grekland skakas just nu av en omfattande ekonomisk kris. Inom kulturministeriet hotar omfattande nedskärningar. Man kan bara hoppas att effekterna på det arkeologiska området inte blir alltför kännbara. Tidningarnas täckning av händelserna i Athen har dessvärre fått många att avstå från planerade Greklandsbesök, ett allvarligt misstag både ur personlig och statsfinansiell synpunkt. Vi behöver Grekland lika mycket som alltid och Grekland behöver turistintäkter mer än någonsin. Vänföreningen håller sitt årsmöte den 22 september på Medelhavsmuseet, se kallelse och program i detta nummer. Styrelsen har funnit att de medel som står till föreningens förfogande i första hand bör användas för de traditionella forskningstipendierna, och att Athenvännernas pris därför inte kommer att kunna delas ut i år. Jag hoppas att vid nästa årsmöte 2011 kunna rapportera att föreningens sinande fonder åter fyllts på. Samtidigt vill jag rikta ett varmt tack till alla de, som med anledning av Sture Linnérs bortgång lämnat bidrag till den stipendiefond, som upprättats i hans namn. Generositeten har varit stor, de medel som flutit in räcker ett bra tag framåt. Sture hade tidigt antytt vem han helst skulle vilja se som årets pristagare: det kommer därför att bli en alldeles särskild glädje att på årsmötet se Alexandra Pascalidou ta emot hans pris. Detta nummer har grekisk film som ett huvudtema. Artikeln om Melina Mercouri väcker minnet av mitt första möte med denna magnifika person: jag hade av UD instruerats att be om Greklands stöd för Stockholms kandidatur till Europas kulturhuvudstad, och kulturminister Melina tog emot på tjänsterummet i blåjeans med fötterna skönt utsträckta över bordet och med de leende orden »Do you want an Ouzo, Mr ambassador?« Det ville jag, vi drack ouzo och åt meze, Stockholm fick hennes stöd som kulturhuvudstad och jag gick därifrån helt såld på vad hon då sade vara sin viktigaste uppgift: att förmå British Museum att återlämna Parthenonskulpturerna till Athen. Stockholm i augusti 2010 Krister Kumlin»

Hellenika nr 132 juni 2010

2010-05-26 Sture Linnér var en av vår tids stora svenska intellektuella. Historiker, humanist, författare och internationalist med ursvenska rötter, men samtidigt djupt förankrad i Grekland och den grekiska antiken, vars inflytande och roll för Europas kulturella utveckling han oförtröttligt och kärleksfullt utforskade och belyste. Hellenika ägnar honom särskilt utrymme i detta nummer. »

« Förra sidan | Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Hellenika

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-10-27
Signum 7

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

2023-08-05
Lira Musikmagasin 2 2023

2023-08-04
Iconographisk Post 3-4 2022

2023-08-01
Glänta 1 2023

2023-07-16
KLASS 2 2023

2023-07-12
20TAL 8 2023

2023-07-10
FLM 2 2023

2023-07-01
Utställningskritik 2 2023

2023-06-30
Lyrikvännen 2 2023

2023-06-29
Medusa 2 2023
Tidig Musik 2 2023

2023-06-28
Nio-Fem 1 2023

2023-06-26
Kritiker 67 2023

2023-06-23
Opera 3 2023

2023-06-22
Signum 5

2023-06-19
Världshorisont 2 2023

2023-06-15
Släkthistoriskt Forum 3 2023
Världshorisont 2 2023

2023-06-12
Amnesty Press 2 2023

2023-06-07
Akvarellen 2 2023

2023-06-01
Glänta 2-3 2022

2023-05-25
Parnass 2 2023
Släkthistoriskt Forum 2 2023

2023-05-12
Signum 4

2023-05-08
Hjärnstorm 151 2023

2023-05-02
Haimdagar 1-2 2023

2023-05-01
Lira Musikmagasin 1 2023

2023-04-30
Fjärde Världen 1-2 2023

2023-04-28
Balder 1 2023

Äldre resuméer