Senaste nummer

Tidskrifterna presenterar innehållet i varje nyutkommet nummer.

Innehåll META - historiskarkeologisk tidskrift 2017
Omslag 2018-04-18 Den finns en klyscha inom musikbranschen som handlar om utgivningen av ”det svåra tredje albumet”. Utifrån en sådan metafor är det glädjande att här presentera det tredje numret av nya META - och det är ett lödigt nummer som omfattar 10 artiklar på sammanlagt över 140 sidor. Årets artiklar har en stor bredd, såväl kronologiskt som innehållsmässigt. De representerar en resa i tid och rum från tidig medeltid i svenska städer till 1900-tal i Arktis - från svenska mynt i Frisland till blodiglar i USA. Det måste betraktas som illustrativt för hur historisk arkeologi idag omfamnar ett brett perspektiv av samhället och gör arkeologin delaktig i en större historieskrivning och inte bara som en metod eller ”hjälpvetenskap”. Hälften av artiklarna i årets nummer behandlar stadsarkeologiskt material ur olika aspekter och perioder. Därtill kommer två artiklar som rör sig i stormaktstiden Sverige och med uttalad koppling till Holland. De två övriga artiklarna utgör helt separata kategorier då de behandlar blodigelodlingen i Sverige under tidigmodern tid respektive tolkningsprocessen och diskussionen kring Andrée-expeditionens öde i ishavet. Numret avslutas med en recension av en essäsamling om samtidsarkeologi. Niklas Eriksson diskuterar stormaktstidens teknologi i form av skeppsbyggeri. Utgångspunkten är det spektakulära fyndet av regalskeppet Svärdet som gick under i ett sjöslag 1676 utanför Öland. Fokus ligger på den svenska flottans förhållande till holländskt skeppsbyggeri och Svärdet som ett av de sista konstruerade enligt holländsk modell. Den följande artikeln av Frank Postma, Christiaan Schrickx och Michiel Bartels diskuterar också relationen mellan Sverige och Holland (Frisland) under stormaktstiden. Artikeln redogör för fynd av svenska mynt på landsbygden i västra Frisland. Myntfynden ligger till grund för teorier om hur den främmande valutan kom till användning av lokala handelsmän och berättar historier om hur vardagliga relationer mellan människor fortgick trots den oroliga perioden och politisk spänning mellan länderna. Georg Haggréns artikel rör sig också i en interregional sfär av samhället men i denna gång i ett tidigmedeltida sammanhang. Haggrén diskuterar implikationerna av de relativt ovanlig fynden av glasringar (smycken) som är vanligt förekommande inom slaviskt bosättningsområde. Dimensionerna på delar av materialet indikerar närvaro av barn (med slavisk härkomst?) i de svenska städerna. Diskussionen om dessa fynd öppnar för intressanta jämförelser med förekomst av t.ex. östersjökeramik i samma städer. I en artikel om Andrées olycksaliga expedition till Arktis granskar Rune Edberg de tolkningar som under åren framförts kring vad som egentligen hände och hur expeditonsmedlemmarna tills slut dog. Edberg lyfter fram betydelsen av att aktivera den materiella kulturens spår för att rekonstruera det faktiska händelseförloppet. Madeleine Bonow och Ingvar Svanberg diskuterar den sällan uppmärksammade hanteringen av blodiglar i medicinalt bruk från tidigmodern och under 18- och 1900-talet. Författarna lyfter fram vikten av att i arkeologiska projekt identifiera och undersöka hur igeldammarna var konstruerade. Detta är ett segment av det tidigmoderna samhället där arkeologin skulle kunna bidra med mycket ny kunskap som inte bara relaterar till medicinalhistoria utan också till den samtida mentalitets- och föreställningsvärlden. De följande tre artiklarna har det gemensamt att de utgår från föredrag presenterade vid ett seminarium på arkeologiska institutionen i Lund. Seminariet var en hyllning tillägnad Hans Andersson på hans 80-årsdag. Det känns extra bra att kunna presentera dessa artiklar i META då arkeologiska institutionen i Lund är medeltidsarkeologiska föreningens ursprung och METAs förra hemvist. Martin Hansson lyfter i sin artikel den viktiga frågan om definitionen av städer. Utgångspunkten är skillnader och framförallt likheter mellan städer som erhöll stadsprivilegier och sådana som inte fick det i det senmedeltida Småland. Hansson diskuterar hur regionala skillnader inom landskapet påverka platsernas identitet och hur ”stadslandskapet” uppfattas olika beroende på var man befinner sig i regionen mer än om den enskilda platsen erhållit stadsprivilegier eller inte. Stefan Larsson reflekterar över ett intressant interdisciplinärt projekt i anslutning till samtida stadsplanering i centrala Kalmar. Larsson diskuterar arkeologins och kulturmiljövårdens roll i den moderna urbaniseringen och var i planprocessen en arkeologisk undersökning kan komma in i processkedjan. I det goda exemplet från Kalmar redogörs för konsekvenserna av arkeologins inträde i planprocessen i ett mycket tidigare skede än vad som är praxis idag. Med utgångspunkt i undersökningarna i Nya Lödöse under de senaste åren diskuterar Christina Rosén implikationer för tolkningsmöjligheterna och förståelsen av en plats där så omfattande ytor som i Nya Lödöse har kunnat undersökas inom ramen för ett arkeologiskt projekt. I det mycket stora materialet framträder stadens sammanhang i en västlig och sydlig kulturell sfär tydligt. Numret avslutas med en recension av Rune Edberg, där han kritiskt diskuterar samtidsarkeologins utifrån ett arkeologiskt perspektiv. Ambitionen är att Historisk arkeologisk förenings medlemmar tillsammans ska utgöra ett aktivt forum för historisk arkeologi där tidskriften bara är en sida av föreningens verksamhet. META:s hemsida (www.histark.se) och Facebooksida är igång, och förhoppningen är att de ska bli än mer ”levande” under 2017. Styrelsen har aktivt arbetat under året för att de gamla META numren ska bli tillgängliga via vår hemsida. Vi är nu mycket glada at kunna meddela att så har blivit fallet! Gå in där på upptäcksfärd och läs för att ta del av den stora kunskapsbank och ämneshistoria som META förvaltar från 1979 fram till idag. Vem vet om du också kanske blir inspirerad att skriva nåt till nästa nummer? I så fall får du göra det i god tid före vårt nya manusstopp som kommer att vara den 1a februari. Tanken är att vi fortsättningsvis kommer att släppa det nya numret lite senare på året - i tid för hängmattan och sommarläsning. Avslutningsvis presenterar artiklarna i 2017 års META en mångfald ämnen, med författare från en rad olika organisationer, myndigheter och universitet. Vi kan därmed med tillfredsställelse konstatera att även denna årgång med råge lever upp till syftet med META: att fungera som en plattform för alla som arbetar med historisk arkeologi inom såväl universitet, museer, myndigheter som inom exploateringsarkeologi. ur Redaktionellt »

Tema: Var går gränsen? #2 2018
Omslag 2018-04-17 De frågor som kommit upp till ytan och luftats genom metoo är komplexa i sig. Kanske inte när det gäller regelrätta fysiska övergrepp och våldtäkter - det är brott som ska polisanmälas och skötas av rättsapparaten. Men allt det andra på den glidande skala vi benämner sexuella trakasserier och sexism. Det låter sig lätt och självklart sägas att ingen/.../ (ur förordet Accent "2 2018)»

Norrsken #1 2018
Omslag 2018-04-17 Norrsken är bland det mest fantastiska som våra natthimlar har att bjuda på. I Populär Astronomi delar en av landets mest uppmärksammade norrskensfotografer med sig av sina bästa tips om hur du själv kan fånga norrskenet. Dessutom: rymdföretagen på börsen, framtidens gruvor i rymden, de nya super-supernovorna - plus snabbguider till mörk materia och underliga planeten Uranus. Och vårens planeter och stjärnhimlar såklart. Fotografera norrsken, rymdföretag på börsen, astrosemester på Kanarieöarna, super-supernovorna, Elon Musks raket, mörk materia, gruvor i rymden»

Alfvéniana 3-4 2017
2018-04-16 Alfvéniana 3-4 2017»

Tema: Tuff uppväxt #1 2018
Omslag 2018-04-13 Christopher växte upp med en missbrukande mamma, i fosterfamilj och på institutioner. I sena tonåren hittade han det som skulle bli hans liv: kockyrket. I höstas vann han silver i kock-VM. Mot alla odds vände han familjens öde. Att han haft människor omkring sig som brytt sig har varit viktigt, säger Christopher. Är Norden bättre än andra? Mastersstudenter i socialt arbete kommer från hela världen till Stavanger för att lära om nordisk välfärd. Men de ser brister i systemet. Nytt från vår webb: Den anonyme filmarbetaren som brukar flimra förbi i sluttexter får ett ansikte i dokumentären The Filmworker. En film om Leon Vitali, en gång Lord Bullingdon i Stanley Kubricks klassiker Barry Lyndon. Vad lyssnar 805 psykiatriker på när de ska fortbilda sig? Ja allt från specialistkunskaper om diagnoser till överväganden för en filmregissör som ska skildra psykisk sjukdom. Läs också om hur det gick när alla skulle välja diagnos med mentometerknappar. »

Signum nr 3
Signum nr 3 2018 2018-04-13 Ledare Kjell Blückert: Vi gillar olika - Vilket slags mångfald kan staten acceptera i skolan? Krönika Johan Hakelius: Vad ska man göra med sitt osunda förhållande till djur? Aktuellt Ulf Jonsson...»

Tid #130-131
Omslag vattentorn 2018-04-13 Välkommen till ett extraordinärt tjockt dubbelnummer. Precis som föregående enkelnummer så är det här en del i vårt fyrtioårsjubileum. Det är en ansenlig ålder för en kulturtidskrift. Vi tror att Hjärnstorms hälsa beror på dess grundkoncept: att låta associationer och ämnen brytas, blandas, omformuleras och rekomponeras. Numrets tema är passande nog tid. Vi tittar på tidens möjligheter och omöjligheter. Vi granskar dess form och genom det hoppas vi väcka frågor kring hur tiden förhåller sig beroende av plats och material. Vilka skiftningar är vi tvungna att genomgå då tiden ändras, fastställs eller vidgas? I Nora Hagdahls essä, Tidens Gestaltning, utforskar hon tidens olika vektorer och vad de har för potential. Texten behandlar därigenom tidsmässiga uppfattningar i relation till material och kontext. Christer Themtander förhåller sig till ämnet via saxen, limflaskan, associationen och bisociationen. Rebecka Pershagens dagboksdiktning och Anders Björssons exposé om brevet kan båda sägas handla om tid, hur den synliggörs eller fångas på papper men också om hur minnen och tankar samlas, också ibland om hur sår aldrig läker utan istället om distansen till kroppen som en gång blev sårad. I numret introducerar även Leena Dixon, Warsan Shire, vars poesi så tydligt bär på erfarenheten av att vara kluven mellan olika tillhörigheter. För att förstå historiens verkan riktar Cristian Quinteros Soto kameran mot marken i Atacamaöknen och tar fotografier som ur landskapet ger ådringar, blödningar, och upprivna rötter. Poesin blir en akt av motstånd då den resonerar och ekar mot en tid där plats och minnen är desorienterade. Red Cow använder sig av poesins och rytmikens grepp när hon skriver om barndomsdrömmarna som upplöses och ger nya riktningar. I Minuterna utforskar Afrang Nordlöf Malekian fotografiets relation till våld, liv och tid. Verket tar delvis avstamp från avrättningar i Iran och kamerans roll vid dokumentering av händelserna. Samtidigt undersöks vad som händer när fotografiet digitaliseras och den politiska agendan i spridningen och användandet av det. I sin tur väcker det frågor kring vad ett redigeringsrum är och kan vara. I Theresa Traore Dahlbergs fotografier förlängs det ibland monumentala fotografiska ögonblicket och fotografierna verkar utanför en bunden tid. Historien och framtiden berättas således delvis genom en brytning i tiden som ger möjlighet för gemensamt fotfäste för betraktarna. Annelie Nilsson och Cecilia Sering skapar nya rörelser kring järnet som utgör den fasta förbindelsen över Öresund i sitt projekt Magnetiska JPG kring Öresundsbron, en reaktion på de id-kontroller som infördes 4 januari 2016 och som i praktiken innebar en stängd gräns för de människor som ville söka asyl i Sverige. Även i Hannah Brännströms bidrag där bilder och lyrisk prosa samspelar, går ihop, är flyktingströmmar och politisk skiftningar centrala ingångspunkter. Vi är alla resenärer i tid, med en historia bakåt som satt ner oss där vi nu befinner oss, i ett ickemöte mellan generationer, som i Lotta Spongs skildring av ett samtal mellan en pappa och tonårsdotter, eller som i Bengt Jahnsson-Wennbergs beskrivning av ett möte som mot alla odds blev ett verkligt möte, löftesrikt, men så rann allt ut i sanden. Staffan Kling som för fyrtio år sedan var med om Hjärnstorms tillblivelse uppe i Boden där den första redaktionen låg, medverkar här med en essä om Intets poesi. I samma existentiella tassemarker vandrar en pojke i Bo Bjelvehammars prosalyriska kortnovell. I ett gränsland intill en strand håller han sig sysselsatt med olika projekt. För dig utgjutet, är en installation av Eva Teorell utförd i ett kyrkorum. I sin text om verket kommer hon in på frågor om transformation och korsets symbolik. Därifrån är det långt till Leonard Franzéns text om zoofili, men sådana språng och urspårningar tillåter redaktionen, likaså ett kliv in på Venedigbiennalen. Niclas Östlind, Jårg Geismar och Prangtip Geismar tog sig för att intervjua några konstnärer vars bidrag attraherade dem och vars verk väckte frågor om hållbarhet i bred mening och balans i livet och i världen. Edvard Derkert tar sig an Georg Christoph Lichtenberg, professor i matematik och experimentalfysik vid universitetet i Göttingen under slutet av sjuttonhundratalet, ett universalgeni som bland annat uppfann den Lichtenbergska kniven, en kniv utan blad där stålet saknas. Uppfinningen kan sägas vara tidlös i så motto att den inte existerar både före och efter sin konception. Redaktionen»

Innehåll #10 2018
Omslag 2018-04-10 Romani buti! Đi keda ka čera amen jekh jekhestar pođande? Avdije but pharo te arakhe duj Romen ki akija dunjaja kola so isi oljen isto razmišljanje, idea, teoria... ko kratko, jekh jekhese te oven piko. O materializmi hem o “superstar selebriti” suno čerela te ulava amen. Soj pošukar? Parni hem šui bori da Ii kalji hem bučarni bori? O Đemailji da Ii o Erđani? O Roma avena kotar India da Ii kotar Egipat? Sar phenela pe "pravilno" avioni da Ii ujradali? O ulavibe, o inati hem i ljubomora čaljačeri o kalo vilo...»

Fjärde Världen #1 2018
2018-04-09 Ute nu! Läs om Whiteclays hundraåriga makt över Lakota-Sioux-reservatet Pine Ridge, Konflikten mellan urfolk och landägare ökar i Chile, Kazaker i Kazakstan, Sverige och världen, med mera! Tryck här för hela innehållet!»

Tema Anonyma #1 2018
Omslag 2018-04-06 Barockdirigenten med bredd, Den tidiga musiken lockar, Mathilda Orozco - Söderländskan i Norden, Barockdansen i fokus, Ut ur anonymiteten: Anna Amelia av Preussen och Anna Bon di Venezia, Festivaler, Ett livsverk i Lövstabruk, Om flöjtisten Atys och om musikalisk interpunktion, Kurskatalog 2018»

KONSTPERSPEKTIV NR 2 2018
2018-04-06 PORTRÄTT: Jean-Michel Basquiat är en av samtidskonstens mest inflytelserika konstnärer, trots sin alltför korta karriär. Han kom att bryta många barriärer på New Yorks konstscen under 1980-talet och banade väg för andra. I år visas två större retrospektiva utställningar med Basquiat. REPORTAGE: Vi tar tempen på den svenska samtidskonsten just nu, vart är den på väg? Vilka frågeställningar är gemensamma för konstnärerna, och vilka särskiljer sig? Konstkritiker Linda Fagerström tar oss med genom samtidskonsten i Sverige. UTBLICK: Vi besöker den stora konstfesten i väst, Art Basel i Miami Beach. Här visas varje år det bästa från gallerier över hela världen och vi rapporterar från mässan. 2017 var den svenska representationen ovanligt stor.  KRÖNIKA: Sara Arrhenius, rektor vid Kungliga Konsthögskolan, är avsändare för numrets krönika. Hon tittar närmare på vilka konsekvenser #metoo-rörelsen har för konstvärlden. Håller det manliga geniet på att monteras ned?  REFLEXION: Maria Johansson reflekterar över årets Beckerstipendiat Petra Hultmans examensarbete - en hyllning till handens arbete.  INBLICK: Iryna Hauska deltar i projektet ”Konsten att mötas” som hjälper utlandsfödda konstnärer in på den svenska konstscenen. »


« Förra sidan | Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Senaste nummer

Annons:

Senaste nummer:

2018-07-14
Bildkonstnären 2 2018

2018-07-12
Arkitekturtidskriften KRITIK #37

2018-07-05
Amnesty Press 2 1018

2018-07-04
Tidskrift för Politisk Filosofi 1 2018

2018-07-01
Kritiker 47 2018

2018-06-30
Populär Astronomi 2 2018
Divan 1-2 2018

2018-06-26
Lira Musikmagasin 3 2018
Galago 131 2018
Bild & Bubbla 215 2018

2018-06-25
Signum 5 2018
Fjärde Världen 2 2018
Nordens Tidning 2 2018

2018-06-24
C´est Bon Anthology 40-41 2018

2018-06-21
Lyrikvännen 4 2018
Accent 4 2018

2018-06-20
Opera 3 2018
Teatertidningen 2-3 2018
Revolution 22 2108

2018-06-12
Bild & Bubbla 214 2018
KLASS 2 2018

2018-06-10
Tidig Musik 2 2018

2018-06-03
Parnass 2 2018

2018-06-01
Tiden Magasin 1 2018

2018-05-30
Nio-Fem 1 2018

2018-05-28
Kuba 2 2018
Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys 9 2018

2018-05-25
Accent 3 2018

2018-05-23
Teatertidningen 1 2018

2018-05-21
Lyrikvännen 2-3 2018
Revolution 21 2018

2018-05-18
Signum 4 2018

2018-05-16
Contra 2 2018

2018-05-09
Arkitekturtidskriften KRITIK #36
ponton 1 2018

2018-05-03
UtställningsEstetiskt Forum 1 2018

2018-05-01
Ottar 4 2017

2018-04-30
Arche 62-63 2018

2018-04-29
É Romani Glinda 6 2017

2018-04-26
Nordens Tidning 1 2018
Fronesis 58-59 2018
Revolution 20 2018

2018-04-24
Bildkonstnären 1, 2018
Opera 2 2018
Balder 1 2018

2018-04-22
C´est Bon Anthology 38-39 2018

2018-04-21
Balder 4 2017

2018-04-20
Lira Musikmagasin 2 2018
Balder 3 2017

2018-04-19
Aiolos 59 2017

Äldre resuméer