Artiklar från Arbetarhistoria

Nytt från arbetarhistorikermötet #3-4 2020
2021-01-27 Timbro har gett ut tre essäer om arbete och jämlikhet, en handlar om löner, en om kvinnors rätt till statlig tjänst och en om LO och invandringsfrågan. Syftet är att skildra några av de mindre kända delarna i historien om den svenska arbetsmarknaden. När jag funderar på varför Timbro ger sig in på detta område, där det både finns forskning och prisbelönta avhandlingar vars resultat är kända utanför akademins elfenbenstorn, läser jag i reklambladet, att de vill lyfta fram att ”jämlikhet inte alltid har varit det högsta värdet [inom den svenska arbetarrörelsen, min anmärkning], med drastiska konsekvenser för inte minst kvinnor och invandrare.” Det är klart, det som är nytt för forskaren är inte nödvändigtvis nytt för forskningen. Det gäller också för Timbros forskare... (från Ledaren Arbetshistoria #3-4 2020)»

Arbetarhistoria Nr 169 Tema: Ungern 1956 (2019:1)
Arbetarhistoria 169 2019-06-18 Tema: Ungern 1956»

Arbetarhistoria Nr 167-168 Tema: Hotell- och restaurangarbetare i världen (2018:3-4)
Arbetarhistoria Nr 167-168 2019-06-18 Tema:Hotell- och restaurangarbetare i världen»

Arbetarhistoria Nr 165-166 Tema: Hur forska kring informellt arbete? (2018:1-2)
Arbetarhistoria Nr 165-166 2019-06-18 Tema: Hur forska kring informellt arbete? »

Arbetarhistoria Nr 163-164 Tema: Fritt och ofritt arbete i Norden (2017:3-4)
Arbetarhistoria Nr 163-164 2019-06-18 Tema: Fritt och ofritt arbete i Norden»

Tema: Arbetaridrott #1-2 2017
Arbetarhistoria Nr 161-162 2017-09-18 Alla som följt ett lag i motgång de senaste åren känner igen banderollen »Avgå alla!». Priserna har gått upp, en populär spelare bytts bort, eller så har resultaten på plan varit för dåliga — någon måste hållas ansvarig. Flera texter i det här numret skildrar och diskuterar vad som händer när avståndet mellan ledning och supportrar växer. Tillsammans visar de också tydligt hur idrotten speglar samhället. Dessa speglingar kan vi även se i två av det senaste årets största händelser. Ta till exempel England, med Brexit och supporterprotester i engelsk proffsfotboll... (från ledaren #2-3 2017)»

Arbetarhistoria #159-160 Tema: Lika lön
omslagsbild 2016-11-24 Internationalismen utgör en konstituerande del av arbetarrörelsens identitet, i det Kommunistiska manifestet löd budskapet - proletärer i alla länder förenen er! När det inte har infriats har det fått förödande konsekvenser, men när man enats har betydelsen av arbetarrörelsens samlade styrka bekräftats. Arbetarklassens solidaritet över alla gränser manifesterades på ett lysande sätt under kriget i Spanien 1936-1939. 80-årsminnet av fascismens överfall på den demokratiska spanska republiken sammanfaller med att fascistiska rörelser och auktoritära regimer åter intar den politiska arenan/.../ (ur ledaren Arbetarhistoria #159-160, Folke Olsson)»

Arbetarhistoria #158 Tema: Hyresgäströrelsen – från kamp till intresseorganisation
2016-08-30 I Arbetarhistoria vill vi bjuda er på läsning från vår forskningshorisont. Ibland gör internationella utblickar, ibland presenterar vi nya rön från forskare med svenska perspektiv. Men gemensamt är att artiklarna är stadigt grunade i den bas som utgör Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, ARAB: Arkiv, Biblioteket och Forskningsfrämjande verksamhet. Det nummer du håller i handen speglar verkligen hela institutionens verksamhet. Vi stoltserar gärna med våra samlingar. De återfinns här, förutom i forskningsartiklarna, även i litografiska/.../ (ur ledaren Arbetarhistoria #158 Tema: Hyresgäströrelsen, Malin Nilsson).»

Arbetarhistoria #156-157 Arbetarhistorier från Brasilien under 1900-talet
Omslagsbild 2016-04-28 Det var då, och nu är nu Den svenska versionen av historien om hur idén till den nordiska passunionen föddes är ett paradexempel på den nordiska samhörighetskänslan under efterkrigstiden inom de samhällsskick som hade makten att fatta beslut. Åtminstone om den är sann. I en biografi över Rolf Edberg, tecknar journalisten Kuno Beckholmen ett porträtt av sin gamle chefredaktör på Ny tid. Redaktör Edberg, som 1951 även var socialdemokratisk riksdagsledamot och ordförande i publicistklubben, åt lunch med den norske konsuln i Göteborg, Bjarne Dietz. Över maten diskuterades det krångel som gränsbor mellan Norge och Sverige dagligen var tvungna att stå ut med. Dietz, som var medlem i den norska Foreningen Norden, klagade på den/.../ (ur ledaren Arbetarhistoria #156-157 2016, Jonas Söderqvist) »

Konstnär i klasskampens tjänst
Omslagsbild 2015-12-01 En stor del av arbetarrörelsens diskussioner som förr fördes i studiecirklar, på möten eller i fikarum på arbetsplatser, förs idag i diskussionstrådar på bloggar, eller på plattformar som ägs av företag som Facebook, Instagram, Twitter och YouTube. Företagens arkivering av detta material kommer med alla sannolikhet lämna en hel del att önska. Detta gäller naturligtvis inte enbart arbetarrörelsens organisationer: hela det digitala kulturarvet är extremt kortsiktigt. Att förvara sina familjefoton enbart i mobiltelefonen är inte ovanligt idag, men det håller med alla sannolikhet inte i längden (från ledaren Arbetarhistoria #155 2015).»

Arbetarhistoria nr 153-154 (2015:1-2)
Omslagsbild 2015-04-06 Juni 2014. Jag sitter på ett café i Murmansk, Ryssland - den största staden norr om polcirkeln där solen inte går ned under sommarmånaderna. Och jag tänker på Rickard Sandler. På andra sidan bordet sitter miljöaktivisten och mänskliga rättighetsförkämpen Tatiana Kulbakina. Tatiana är en karismatisk kvinna. Håret i dreadlocks i olika färger och ringen i näsan får hela hennes uppenbarelse att stå ut i ett övrigt grått Murmansk. Hon berättar att hon blivit arresterad flera gånger på grund av hennes engagemang för mänskliga rättigheter i Ryssland. Tatiana, som arbetar för organisationen Natur och Ungdom (Priroda i Molodezh), håller självbildningsidealet högt (från ledaren Arbetarhistoria #153-154 2015).»


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Arbetarhistoria

Annons:

Senaste nummer:

2024-11-27
Opera 5 2024

2024-11-18
Amnesty Press 3 2024

2024-11-09
Omkonst Höst 2024

2024-11-01
Signum 7

2024-10-30
Tidig Musik 3 2024

2024-10-28
Medusa 3 2024

2024-10-26
Haimdagar 3-4

2024-10-16
Konstperspektiv 4

2024-10-13
Akvarellen 3 2024

2024-10-11
Utställningskritik 4 2024

2024-10-03
Opera 4 2024

2024-09-30
SocialPolitik Höst 2024

2024-09-22
Balder 3 2024

2024-09-14
Hjärnstorm 156 2024

2024-09-13
Signum 6

2024-09-10
Medusa 2 2024

2024-09-01
Utställningskritik 3 2024

2024-08-29
Glänta 1 2024

2024-08-21
Konstperspektiv 3

2024-08-20
Karavan 2 2024

2024-08-19
OEI 104-105 2024
Utställningskritik 2 2024

2024-08-14
Parnass 3 2024

2024-08-09
Fjärde Världen 2 2024

2024-07-21
Parnass 2 2024

2024-07-16
Tidig Musik 2 2024

2024-06-29
Balder 2 2024

2024-06-28
Signum 5

2024-06-25
Opera 3 2024

2024-06-23
Omkonst Vår 2024

2024-06-21
Amnesty Press 2 2024

2024-06-09
KLASS 2 2024

2024-06-02
Akvarellen 2 2024

2024-05-31
Signum 4

2024-05-28
SocialPolitik Maj 2024

2024-05-21
20TAL 10-11 2024

2024-05-20
Karavan 1 2024

2024-05-17
Opera 2 2024

2024-05-14
Med andra ord 118 2024

2024-05-13
OEI 102-103 2024

2024-05-10
Haimdagar 1-2 2024

2024-05-02
Fjärde Världen 1 2024
Glänta 3-4 2023
Amnesty Press 1 2024

2024-04-29
Konstperspektiv 2
Tidig Musik 1 2024

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-20
Balder 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

Äldre resuméer