Artiklar från Parnass

Tema Humor #4 2020
2021-02-05 HUMORTEMAT: Vilken bok fick dig att skratta senast? Amanda Lind, kulturminister: - Jag läste om Torgny Lindgrens Hummelhonung i somras. Det finns några extremt dråpliga passager där som alltid fått mig att skratta Ove Haugen, frilansskribent och ståuppkomiker: - Jag skrattar väldigt sällan högt under läsning. Småfniss, javisst, men blir författaren alltför angelägen liknar hen en orutinerad vädjande ståuppkomiker som framkallar medlidande snarare än skratt. Otvunget roliga är dock Magnus Hedlund och hans stillsammare parhäst Claes Hylinger. (En gång träffade jag Hylinger och berättade att jag börjat experimentera med ett slags spoken word-form, varpå han svarade: ”Jaja, bara det inte är stand up.” Vilket det var, men det vågade jag inte säga.) Hedlund är mer brutal. Svärtan och den absurda Beckettska humorn ligger närmare och följaktligen också det ljudliga skrattet. En bok jag därmed har skrattat högt åt är hans Rök utan eld - 20 korta berättelser. Marie Bengts, författare: - Umberto Ecos sammanställning Om fulhet, och närmare bestämt samlingen av samtida experters sågningar av vad vi idag betraktar som mycket framstående litterära verk. Ett par av favoriterna är: ”Det är omöjligt att sälja berättelser om djur i USA”, om Orwells Djurfarmen och att ”Jane Eyre aldrig kommer att bli populär”. - Det är svårt att hitta renodlad humoristisk litteratur. I slutändan återkommer jag till David Sedaris essäsamlingar på engelska, de flesta är inte översatta till svenska - eller till Caitlin Morans samlade krönikor. Vill jag läsa en roman blir det svart humor och någon av Arto Paasilinnas sanslöst roliga skrönor.»

Tema: Jolo #3 2020
2020-12-04 Två litteraturfejder i olika tider • "Fantastiskt att det kan komma något gott av den förbannade coronan" • Nya boken Sverige Läser! guidar till spännande läsning • Vid sidan av händelsernas... »

Tema Maria Sandel #2 2020
2020-06-03 Jag är led vid att halvdöd leva lik en växt i en skuggad skreva. Jag vill vara en solbränd sjöman där gungande vågor gå. I höst är det 100 år sedan Dan Andersson dog. Är det något den här våren har visat är det hur odödlig litteratur kan vara. Hur tid och plats och känsloläge påverkar läsningen. Hur livet plötsligt blir en skuggad skreva. Eller hur kusligt aktuell en efterkrigsroman kan kännas. I Albert Camus Pesten från 1947 sätts staden Oran i karantän på grund av pesten. ”Det fanns inte längre några individuella människoöden, endast en kollektiv historia”, skriver Camus om invånarna som allt mer anpassar sig till sjukdomens framfart. Och till den obarmhärtiga ensamma döden, utan ett sista farväl från nära och kära... (från de inledande orden Parnass #2 2020)»

Tema Bengt Anderberg #1 2020
2020-02-24 Vem är din favoritförfattare? Jag fick frågan häromdagen och hade inget bra svar. Det vore så enkelt att säga: Hjalmar Söderberg förstås, den där Doktor Glas är ju så stilren, så dramaturgiskt perfekt. Samtidigt skulle jag genast ångra mig. Skulle jag sagt Elena Ferrante, Elsie Johansson, Thomas Bernhard eller Agneta Pleijel? Eller Susanna Alakoski, Chimamanda Ngozi Adichie, Jennifer Clement? Birgitta Stenberg, Märta Tikkanen? För vad är en favoritförfattare? Är det den som man läst allt av? Som man bara har gott att säga om? Som Uno Rodin, ordförande för Bengt Anderbergsällskapet, han kan inte säga något negativt om Bengt Anderberg. - Det är det som är det fantastiska, säger han. Även om en del kan bli lite trötta på honom för det. Han har läst, och läst om, allt av författaren. Risken finns ju att det senaste hamnar överst. Då blir favoriterna Matilda Gustavsson och hennes Klubben och Karin Smirnoff där jag knappast är ensam om att vänta ivrigt på tredje boken i ”For”-serien; Sen for jag hem kommer i april ... (från de inledande orden Parnass #1 2020)»

Bodil Malmsten #4 2019
Omslag Bodil Malmsten 2019-11-20 Den här gången har vi glädjen att bjuda på en presentation av Bodil Malmsten och hennes författarskap. Jag blev glad när jag såg att Bodil Malmsten fått ett litterärt sällskap. Alltför många spännande och läsvärda författare glöms fort bort efter sin bortgång. Med ett litterärt sällskap hålls minnet vid liv och deras författarskap lever vidare. Bodil Malmsten och hennes författarskap har glatt många läsare under de 46 år hon gav ut böcker och även framträdde själv och läste ur sina verk. Med sitt tonsäkra språk, sin humor, humanism och knivskarpa samhällskritik blev hon en folkkär personlighet som ofta syntes och hördes i medierna, en roll som hon inte gillade men inte heller kunde avstå från... (från de inledande orden Parnass #4 2019)»

Nya numret av Parnass om Flickboken – älskad och förnekad
2019-09-11 Litteraturforskare Birgitta Theander berättar om sin forskning om flickböckerna under 30-talet fram till mitten av 1960. Hennes avhandling Flickboken - älskad och förnekad gav upprättelse åt genren som nedvärderats under några decennier. För ett par år sedan kom en fortsättning om bilden av yrken och yrkesdrömmar i flickboken. Lotta Malmsten från Ester Ringnér-Lundgrensällskapet berättar om Lottaböckerna som skrevs under pseudonym Merri Vik.»

Flickböcker #3 2019
2019-09-11 Nog är det märkligt att vad pojkar tyckte om flickböckerna fick ligga till grund för bedömning i recensionerna. Det är i varje fall vad litteraturforskaren Boel Westin såg var en av orsakerna till varför flickboken blev så förtalad och förlöjligad i början av 1900-talet. Flickboken hade dock en guldålder under 40- och 50-talen men när pojk- och flickböckerna ersattes av den könsneutrala ungdomsboken i mitten av 60-talet började de gamla flickböckerna betraktas som schablonmässiga och förlegade. Men vi som läste dessa flickböcker kan bekräfta att vi blev stärkta och glada av att läsa om alla dessa handlingskraftiga, begåvade och roliga flickor. Bara det att en flicka var huvudperson gjorde boken läsvärd. Beskedet att ett nummer av Parnass skulle handla om flickböcker mottogs med glada tillrop bland min kvinnliga vänner. De började genast med nostalgi i blicken rabbla... (ur de inledande orden Parnass #3 2019)»

Utopier och dystopier #2 2019
2019-08-10 Hur ska det bli i framtiden? Och hur skulle det ideala samhället kunna se ut? Det är frågor som intresserat människor i alla tider. Redan de gamla grekerna … Platon skissade på det ideala samhället redan för nästan 2400 år sedan. Och sedan dess har utopiförfattarna blivit allt fler innan dystopin tog över någon gång i mitten av förra seklet. I varje fall blev begreppet dystopi allt vanligare då. I dag duggar dystopierna tätt i såväl film som litteratur. Mer om detta kan ni läsa i årets andra nummer av Parnass. Där passar vi också på att som motvikt till dystra framtidsskildringar berätta om lyrikern Ebba Lindqvist, vars dikter är flitigt tonsatta. Något att glädja sig åt när det mörka hotar att ta över. Parnass redaktion önskar alla en trevlig sommar!»

Lennart Hellsing #1 2019
Omslag 2019-02-19 Varsågoda, här kommer ett mer bildrikt och färgglatt nummer än vanligt. Det kan inte bli på annat sätt när det handlar om Lennart Hellsing och hans många illustrerade böcker. För honom var bildkvaliteten viktig och illustratörerna många. Versernas språkglädje, fantasi, respektlöshet mot traditioner och förmågan att vända upp och ner på det välkända tolkades på i bild på olika sätt. Att Lennart Hellsing också vara recensent och en tillskyndare till Barnboksinstitutets tillblivelse är kanske mindre känt. Det är en fröjd att läsa och lyssna till hans verskonst. Inte minst för den befriande avsaknaden av pekpinnar. ”All pedagogisk konst är dålig konst, men all god konst är pedagogisk” skrev han i sin bok om barnlitteratur. Den devisen har systrarna Lisen och Emma Adbåge anammat i sitt arbete som författare och illustratörer av barnböcker i Hellsings anda. Så fick de också Lennart Hellsingpriset 2006 för sin allåldersbok Halsen rapar - hjärtat slår. Till hösten kommer deras nya allåldersbok, Folk, också den medverser på rim. Stafettpinnen från Lennart Hellsing är tagen.»

Novellen lever #4 2018
2018-11-22 Novellen är en form som passar alla åldrar. De korta, täta berättelserna - med eller utan knorr, sorgliga, roliga, tänkvärda - erbjuder en speciell läsupplevelse. Som läsare ramlar man oftast rakt in i en händelse, en situation, vars utveckling och slut man får följa på några få sidor. En bra novellförfattare kan fånga allt det som andra behöver en hel roman för att förmedla. Den svenska novellskatten är enorm! I det här numret kan ni läsa inte bara om August Strindberg och Hjalmar Söderberg utan även om Alfhild Agrell, Stella Kleve, Maria Sandel och Karl Östman, som alla skrev utmärkta noveller på sin tid. För att nämna några av alla goda berättare. Det korta formatet är också en fördel i en hektisk tid. Ta en paus och ta er tid att läsa en novell eller två i julstressen som närmar sig! Vi fortsätter också debatten om litterär kanon som började i nummer 2 med inlägg av Anders Olsson och Åsa Morberg. I det här numret ger författaren Björn Larssons sin syn på frågan och Åsa Morberg svara på inlägget. Diskussionen fortsätter ... (ur ledaren Parnass #4 2018)»

Tema: Det litterära reportaget #3 2018
2018-09-17 Med Svetlana Aleksijevitjs Nobelpris 2015 fick reportage och litterär journalistik komma in i finrummet. Under flera år nämndes också den polske författaren och journalisten Ryszard Kapuściński som en tänkbar priskandidat, men så har det sannerligen inte alltid varit. 1933 skrev Ivar Lo-Johansson i Nya Dagligt Allehanda så här: /…/ hos så gott som hela den läsande svenska publiken har det i alla år funnits ett fast inrotat, avvisande förakt för ordet journalistik, så fort litteratur samtidigt kommit att nämnas. Man har inte föraktat tidningen som sådan, men man har föraktat journalistiken som begrepp för en litterär form. /…/ Sveriges skickligaste journalister går i många fall okända här i landet. I Tyskland eller Frankrike - till och med i England - skulle de räknas bland de förnämste pennorna och sättas mycket högt. Ivar Lo-Johansson tänkte förmodligen på sig själv och många andra arbetarförfattare som delvis försörjde sig genom reportage i tidningarnas... (ur Parnass #3 2018)»


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Parnass

Annons:

Senaste nummer:

2021-04-09
Signum 3
Tiden Magasin 1 2021

2021-04-07
Populär Astronomi 1 2021

2021-04-06
Mimers brunn 1 2021
KLASS 1 2021
Galago 1 2021

2021-04-05
Bild & Bubbla 226 2021

2021-04-04
Mimers brunn 6 2020

2021-04-03
Mimers brunn 3 2020

2021-04-02
Mimers brunn 3 2020
Mimers brunn 4 2020

2021-04-01
Mimers brunn 1 2020
Mimers brunn 2 2020

2021-03-31
Kontrast Magasin 1 2021

2021-03-30
SocialPolitik 1 2021

2021-03-22
Medusa 1 2021

2021-03-21
Amnesty Press 1 2021

2021-03-18
Found Review 10 2020
Teatertidningen 1 2021

2021-03-14
Fjärde Världen 1-2 2021

2021-03-13
Byggnadskultur 1 2021

2021-03-11
Cirkeln 4 2020

2021-03-10
Tidig Musik 1 2021
OEI 90-91 2021

2021-03-09
Sydasien 1 2021
Med andra ord 105 2020

2021-03-08
Tiden Magasin 4 2020

2021-03-05
Populär Poesi 47 2020
Signum 2 2021

2021-03-04
Omkonst v9 2021

2021-03-03
Nordens Tidning 1 2021
Lira Musikmagasin 1 2021

2021-02-28
ponton 4 2020

2021-02-27
Orientaliska Studier 163 2020

2021-02-26
Konstperspektiv 1 2021

2021-02-23
Akvarellen 1 2021

2021-02-22
Opera 1 2021

2021-02-21
Accent 1 2021

2021-02-16
Byggnadskultur 4 2020

2021-02-10
Sydasien 1 2021

2021-02-08
Fronesis 68-69 2020

2021-02-05
Parnass 4 2020

2021-02-04
Tydningen 37-38 2020

2021-02-01
Current Swedish Archaeology 28 2020
Karavan 4 2020

2021-01-31
Karavan 3 2020

2021-01-30
Teatertidningen 5 2020
Balder 4 2020
Respons 6 2020

2021-01-29
Signum 1

Äldre resuméer