Artiklar från Parnass

Bodil Malmsten #4 2019
Omslag Bodil Malmsten 2019-11-20 Den här gången har vi glädjen att bjuda på en presentation av Bodil Malmsten och hennes författarskap. Jag blev glad när jag såg att Bodil Malmsten fått ett litterärt sällskap. Alltför många spännande och läsvärda författare glöms fort bort efter sin bortgång. Med ett litterärt sällskap hålls minnet vid liv och deras författarskap lever vidare. Bodil Malmsten och hennes författarskap har glatt många läsare under de 46 år hon gav ut böcker och även framträdde själv och läste ur sina verk. Med sitt tonsäkra språk, sin humor, humanism och knivskarpa samhällskritik blev hon en folkkär personlighet som ofta syntes och hördes i medierna, en roll som hon inte gillade men inte heller kunde avstå från... (från de inledande orden Parnass #4 2019)»

Nya numret av Parnass om Flickboken – älskad och förnekad
2019-09-11 Litteraturforskare Birgitta Theander berättar om sin forskning om flickböckerna under 30-talet fram till mitten av 1960. Hennes avhandling Flickboken - älskad och förnekad gav upprättelse åt genren som nedvärderats under några decennier. För ett par år sedan kom en fortsättning om bilden av yrken och yrkesdrömmar i flickboken. Lotta Malmsten från Ester Ringnér-Lundgrensällskapet berättar om Lottaböckerna som skrevs under pseudonym Merri Vik.»

Flickböcker #3 2019
2019-09-11 Nog är det märkligt att vad pojkar tyckte om flickböckerna fick ligga till grund för bedömning i recensionerna. Det är i varje fall vad litteraturforskaren Boel Westin såg var en av orsakerna till varför flickboken blev så förtalad och förlöjligad i början av 1900-talet. Flickboken hade dock en guldålder under 40- och 50-talen men när pojk- och flickböckerna ersattes av den könsneutrala ungdomsboken i mitten av 60-talet började de gamla flickböckerna betraktas som schablonmässiga och förlegade. Men vi som läste dessa flickböcker kan bekräfta att vi blev stärkta och glada av att läsa om alla dessa handlingskraftiga, begåvade och roliga flickor. Bara det att en flicka var huvudperson gjorde boken läsvärd. Beskedet att ett nummer av Parnass skulle handla om flickböcker mottogs med glada tillrop bland min kvinnliga vänner. De började genast med nostalgi i blicken rabbla... (ur de inledande orden Parnass #3 2019)»

Utopier och dystopier #2 2019
2019-08-10 Hur ska det bli i framtiden? Och hur skulle det ideala samhället kunna se ut? Det är frågor som intresserat människor i alla tider. Redan de gamla grekerna … Platon skissade på det ideala samhället redan för nästan 2400 år sedan. Och sedan dess har utopiförfattarna blivit allt fler innan dystopin tog över någon gång i mitten av förra seklet. I varje fall blev begreppet dystopi allt vanligare då. I dag duggar dystopierna tätt i såväl film som litteratur. Mer om detta kan ni läsa i årets andra nummer av Parnass. Där passar vi också på att som motvikt till dystra framtidsskildringar berätta om lyrikern Ebba Lindqvist, vars dikter är flitigt tonsatta. Något att glädja sig åt när det mörka hotar att ta över. Parnass redaktion önskar alla en trevlig sommar!»

Lennart Hellsing #1 2019
Omslag 2019-02-19 Varsågoda, här kommer ett mer bildrikt och färgglatt nummer än vanligt. Det kan inte bli på annat sätt när det handlar om Lennart Hellsing och hans många illustrerade böcker. För honom var bildkvaliteten viktig och illustratörerna många. Versernas språkglädje, fantasi, respektlöshet mot traditioner och förmågan att vända upp och ner på det välkända tolkades på i bild på olika sätt. Att Lennart Hellsing också vara recensent och en tillskyndare till Barnboksinstitutets tillblivelse är kanske mindre känt. Det är en fröjd att läsa och lyssna till hans verskonst. Inte minst för den befriande avsaknaden av pekpinnar. ”All pedagogisk konst är dålig konst, men all god konst är pedagogisk” skrev han i sin bok om barnlitteratur. Den devisen har systrarna Lisen och Emma Adbåge anammat i sitt arbete som författare och illustratörer av barnböcker i Hellsings anda. Så fick de också Lennart Hellsingpriset 2006 för sin allåldersbok Halsen rapar - hjärtat slår. Till hösten kommer deras nya allåldersbok, Folk, också den medverser på rim. Stafettpinnen från Lennart Hellsing är tagen.»

Novellen lever #4 2018
2018-11-22 Novellen är en form som passar alla åldrar. De korta, täta berättelserna - med eller utan knorr, sorgliga, roliga, tänkvärda - erbjuder en speciell läsupplevelse. Som läsare ramlar man oftast rakt in i en händelse, en situation, vars utveckling och slut man får följa på några få sidor. En bra novellförfattare kan fånga allt det som andra behöver en hel roman för att förmedla. Den svenska novellskatten är enorm! I det här numret kan ni läsa inte bara om August Strindberg och Hjalmar Söderberg utan även om Alfhild Agrell, Stella Kleve, Maria Sandel och Karl Östman, som alla skrev utmärkta noveller på sin tid. För att nämna några av alla goda berättare. Det korta formatet är också en fördel i en hektisk tid. Ta en paus och ta er tid att läsa en novell eller två i julstressen som närmar sig! Vi fortsätter också debatten om litterär kanon som började i nummer 2 med inlägg av Anders Olsson och Åsa Morberg. I det här numret ger författaren Björn Larssons sin syn på frågan och Åsa Morberg svara på inlägget. Diskussionen fortsätter ... (ur ledaren Parnass #4 2018)»

Tema: Det litterära reportaget #3 2018
2018-09-17 Med Svetlana Aleksijevitjs Nobelpris 2015 fick reportage och litterär journalistik komma in i finrummet. Under flera år nämndes också den polske författaren och journalisten Ryszard Kapuściński som en tänkbar priskandidat, men så har det sannerligen inte alltid varit. 1933 skrev Ivar Lo-Johansson i Nya Dagligt Allehanda så här: /…/ hos så gott som hela den läsande svenska publiken har det i alla år funnits ett fast inrotat, avvisande förakt för ordet journalistik, så fort litteratur samtidigt kommit att nämnas. Man har inte föraktat tidningen som sådan, men man har föraktat journalistiken som begrepp för en litterär form. /…/ Sveriges skickligaste journalister går i många fall okända här i landet. I Tyskland eller Frankrike - till och med i England - skulle de räknas bland de förnämste pennorna och sättas mycket högt. Ivar Lo-Johansson tänkte förmodligen på sig själv och många andra arbetarförfattare som delvis försörjde sig genom reportage i tidningarnas... (ur Parnass #3 2018)»

Tema: Litteratur om natur #2 2018
Omslag 2018-06-03 ”Nu kommer de nya naturskildrarna”, Folke Dahlberg - författaren från Tiveden och Vättern, Albert Viksten hade tidigt en djup förståelse för naturen, Vitterhetsakademien firade Anna Rydstedt, Staffan Söderblom: ”Den nedsättande attityden mot naturskildringar är förbi”, Tio frågor: Känner du igen författarna?, Anders Olsson: Om litterär kanon och vårt kulturella minne och mycket mer.»

Tema: Poesi #1 2018
2018-02-27 Poeternas jubileumsår: Harriet Löwenhjelm, Elsa Grave och Werner Aspenström blir 100, Teatern ger röst åt författarna, Barbro Hedvall: ”Därför ska du läsa de gamla klassikerna” Vem skrev vad? Testa vad du vet om svensk litteratur, ”Att njuta utan att förstå”... »

Tåg i litteraturen #4 2017
2017-11-27 Det är något med tåg som fascinerar, något med själva resandet. Samtidigt som tåget rusar fram kan man som resenär också röra sig i och mellan vagnarna. Byta vagn eller kupé om man vill det, besöka restaurangvagnen eller ställa sig vid ett fönster och titta ut. På ett flygplan eller buss sitter man där man sitter. Samtidigt är tåget ett slutet rum; det är bara vid stationerna som passagerna kan stiga av - och på. Människor kommer och går under resans gång... (ur de inledande orden Parnass #4 2017)»

Stig Sjödin / Bildning
2017-09-19 Poeten från Jernverket - en av de allra största, Stig Sjödin förnyade arbetardiktningen, »Stig Sjödins ångest lyser upp människors ansikten«, Gluntarnas skapare firar 200-årsjubileum ...»


Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Parnass

Annons:

Senaste nummer:

2020-01-15
Fauna och Flora 4 2019

2020-01-13
Haimdagar 9-10 2019

2020-01-12
Tidig Musik 4 2019

2020-01-09
Aorta 28 2020
Divan 3-4 2019
Medusa 4 2019

2020-01-08
Tiden Magasin 3 2019

2020-01-07
Populär Poesi 43 2019

2020-01-05
Balder 4 2019

2020-01-03
ponton 4 2019

2020-01-02
Nutida Musik 277 2019
Nordens Tidning 4 2019

2019-12-30
Lyrikvännen 5-6 2019

2019-12-27
10TAL 33-34 2019

2019-12-25
Populär Astronomi 4 2019

2019-12-20
Nutida Musik 276 2019

2019-12-18
Amnesty Press 4 2019

2019-12-16
KLASS 4 2019
Världshorisont 4 2019

2019-12-13
Signum 8 2019

2019-12-09
Hjärnstorm 136 2019

2019-12-08
Populär Poesi 3 2019

2019-12-06
Kritiker 52 2019

2019-12-05
Arkitekturtidskriften KRITIK #42/43

2019-11-30
ponton 3 2019

2019-11-27
Arche 68-69 2019

2019-11-26
Lira Musikmagasin 4 2019

2019-11-21
Opera 5 2019
Cirkeln 3 2019

2019-11-20
Parnass 4 2019
Kuba 3 2019
Byggnadskultur 3 2019

2019-11-13
Fjärde Världen 3-4 2019

2019-11-08
Accent 6-7 2019

2019-11-07
Fjärde Världen 2 2019
Utställningskritik 5 2019
Omkonst v 45 2019

2019-11-04
Konstperspektiv 4 2019

2019-11-02
Nio-Fem 2 2019

2019-10-29
10TAL 32 2019

2019-10-25
Signum 7 2019
Tidskriften Folkuniversitetet 3 019

2019-10-24
Akvarellen 3 2109
Fönstret 3 2019

2019-10-22
ponton 2 2019

2019-10-20
SocialPolitik 2 2019

2019-10-18
Amnesty Press 3 2019

2019-10-17
ponton 1 2019

2019-10-16
Nutida Musik 275 2019

2019-10-15
Utställningskritik 4 2019

Äldre resuméer