Ambassader igen - efter 54 år!

Men OBS! USAs blockad består och måste hävas!
Och konsten banar väg!

I januari 1961 bröt USA förbindelserna med Kuba inför den invasion CIA skulle genomföra 16 april i Grisbukten. Den misslyckades men följdes av över 50 år av ekonomisk och propagandakrigföring med inslag av biologiska angrepp, terrorism, sabotage och undergrävande verksamhet. Återupprättandet av diplomatiska förbindelser och ambassader är nu första steget på en lång och komplicerad process för att normalisera förbindelserna. För det måste USA häva sin ekonomiska krigföring som orsakat så stora umbäranden för Kubas folk - och återlämna ockuperat område i Guantanamo.

Kontakter har förekommit tidigare, när USA har behövt det
Genom åren har mer eller mindre hemliga kontakter och samtal ägt rum. Under Nixons tid (1969-74) skickade utrikesminister Henry Kissinger brev till Fidel Castro och ville föra samtal. Men för att vinna valet bröt Gerald Ford (1974-77) kontakten. Samma sak hände med Jimmy Carter (1977-81), som ville öppna ambassader. Men det stoppades av Zbigniew Brzezinski, och stannade vid intressekontor. Under Reagans tid (1981-89) ökade fientligheterna kraftigt, men för att förhindra förnedrande nederlag för USA-stödda Sydafrikas armé i Angola tvingades USA till fredsförhandlingar 1986. Och sedan blev det Bill Clintons tur att för att vinna valet 1992 stoppa ett närmande och i stället skriva under Helms-Burton lagens omfattande skärpningar av blockaden.

”De galna förhandlingarna som revolutionerade förhållandet till Kuba”
Efter sitt återval 2004 satte Obama igång att ”dra upp en spelplan för Kuba”. Men först i april 2013 utsågs två förtrogna att hålla i superhemliga förhandlingar med Kuba. Det blev 9 omgångar på olika platser från Kanada till Vatikanen.
Historikerna Peter Kornbluh och William LeoGrande beskriver i sin bok Backchannel to Cuba - Bakvägen till Kuba, om hur det gick till när politiker, pengar och lobbyorganisationer i USA beredde marken för de förändringar i Kubapolitiken som USA behövde för att komma ur sin isolering i världsdelen: Erkänna Kuba, frige de tre kubanska antiterroristerna, och lova att häva blockaden.
Storbolagens lobbygrupper satsade mångmiljonbelopp på reklamkampanjer för att häva blockaden, särskilt i Florida. Höjdare inom politik- och affärsvärlden, diplomater och pensionerade militärer skrev upprop. Och under hösten 2014 lanserade New York Times en serie ledarartiklar ”Kuba: Ny början” som röjde marken för Obamas beslut. Och påven ställde upp som garant för överenskommelsen som sedan tillkännagavs den 17 december kl 12 i Havanna och i Washington.

De 5: Det lyckliga slutet
Det är namnet på en annan bok, av Stephen Kimber, som tidigare skrivit What lies across the water – The real story of the Cuban Five, På andra sidan vattnet – Den sanna historien om De 5 kubanerna. Han skriver nu historien om de långa, komplicerade hemliga förhandlingarna om fångutväxling och de sista rafflande dagarna i december 2014 när kubanerna flyttades från sina fängelser och i gryningen ovetande fördes till ett flygplan som tog dem till Havanna efter 16 år i rättsvidrig fångenskap.

En nations långa kamp för självständighet
Före 1898 var Kuba en koloni i spanska imperiet och kampen för nationellt självbestämmande sammanföll med kampen mot slaveriet. Den levde vidare mot USAs nykoloniala regim på 1900-talet. Men det är först sedan 1959 som Kuba varit en självständig stat - och sedan starten utsatt för angrepp av alla de slag från USA. Försvaret av den nationella självständigheten kom det att sammanfalla med kampen för en ny samhällsordning - socialism.
USAs ekonomiska krigföring har sedan 1961 är USAs äldsta och mest omfattande samling ekonomiska sanktioner mot något land i världen. Syftet var rakt på sak: att kasta in landet i en så allvarlig ekonomisk kris att folket skulle göra uppror och störta regeringen. ”Om de får gå hungriga kommer de att kasta ut Castro” sa president Eisenhower. Men redan då höjdes röster som menade att det skulle motverka syftet. ”Om vi går så långt kan det leda till konflikt mellan Kubas folk och USA istället för mellan dem och Castro.” Och så blev det. President Obama insåg det och gjorde vad han kunde för att lägga om politiken.

USA måste häva blockaden och kompensera Kuba
Kuba kräver kompensation för döda och skadade och förstörda anläggningar på grund av invasionen, sabotagen och terroristangrepp utförda direkt eller indirekt av USA och för vad blockaden kostat landet. En kubansk domstol kom 1999 framtill ett värde på 181 miljarder US$. Den senaste beräkningen av vad blockaden kostar Kuba kommer upp i 833 miljarder US$.
Men USA har också krav på Kuba för nationaliseringar i början av 60-talet. Kuba tillgodosåg de första åren på 60-talet kompensationskraven från Kanada, Frankrike, Italien, Mexiko, Spanien, Schweiz och Storbritannien m fl. Och erbjöd sig samtidigt att kompensera USA men för USA var det politiskt mer gynnsamt att ha kvar kraven, bland annat för att rättfärdiga sin fientliga politik mot Kuba.

De flesta i USA vill häva blockaden – men inte kongressen
Enligt en opinionsundersökning i somras stöder 70 procent i USA att blockaden mot Kuba hävs. Det är en ökning från 66 procent i motsvarande undersökning i januari. Av demokraterna vill 82 procent häva blockaden, liksom 75 procent av de oberoende. Och nu vill även 59 procent av republikanerna häva blockaden, jämfört med bara 40 procent i januari.
Men bara kongressen kan häva blockaden och många reaktionärer vill tvärtom backa och avskaffa de öppningar som president Obama genomfört. Så normaliseringen dröjer.

Men konsten banar väg! Havannas 12e Konstbiennal: Mitt i staden, Mitt i världen
Med 12:e Konstbiennalen 22 maj till 22 juni förvandlades hela Havanna till friluftsgalleri, från Gamla Stans trånga kvarter ut i centrum och förorternas grannskap. Konst och uppträdanden från 44 länder fyllde gator och torg. Besökarnas utflykter runt till alla olika platser fördjupade kontakten med Kuba. Med dem och Havannaborna vimlade konstnärer, volontärer, kuratorer och många utländska samlare och journalister.
Många utländska besökare kom främst för den kubanska konsten. Och på Bellas Artes finns en fantastisk samling sedan 1900-talets början, med världsnamn inom modernismen som Wifredo Lam, senare enastående konstnärer som informationsblockaden utestängt från världen, som René Portocarrero, Amelia Peláez, Antonia Eiriz och en generation som kunnat bryta igenom internationellt på 2000-talet, som Manuel Mendive, Roca, Tomás Sánchez med flera som nått högt på konstens världsmarknad som inte verkar stoppas av blockaden.



Innehåll

Ambassader igen - efter 54 år!

Röster från Kuba och USA: En nations långa kamp för självständighet

Kontakter har förekommit hela tiden

Sluta straffa kubanerna

Ömsesidiga krav

Fidel Castro på födelsedagen: USA måste kompensera Kuba

USA är inte berett att ge upp Latinamerika

”Dissidenter” försvarar kriminella

Havanas 12e Konstbiennal. Mitt i staden - Mitt i världen

Farberstiftelsen för Kubansk konst & kultur

En balett Till Vilma Espín

Wifi i Havanna

De galna förhandlingarna. Bakvägen till Kuba

De 5: Det lyckliga slutet

Tillväxt trots blockad

Sätt värde på skräpet

Res till Kuba med Solidaritetsbrigad!

Kampanj den 17e varje månad: NER MED BLOCKADEN!

Artiklarna finns på Globalarkivet

Publicerad: 2015-10-27

Köp Kuba
Läs mer om Kuba i katalogen
Fler artiklar knutna till Kuba
Fler tidskrifter i kategori GLOBALT