Artes nr 2/01

1800

Är det egentligen något speciellt med år 1800? Alessandro Volta uppfinner det galvaniska elementet och bereder därmed väg för en alltmer elektrifierad verklighet. I USA börjar man för första gången serieproducera skjutvapen. Tilltalen »monsieur« och »madame« återinförs och ersätter franska revolutionens jämlikhetstitlar »medborgare« och »medborgarinna«. Napoleon tar tillbaka Italien från habsburgarna. Storbritannien tvångsansluter Irland till konungariket. I Sverige hålls kröningsriksdagen i Norrköping, då hemmatyrannen Gustav IV Adolf kröns, revolutionsanstrukna adelsmän avsäger sig sitt adelskap och en mindre syfilisepidemi bryter ut p.g.a. festligheternas stora antal prostituerade. Det är upphovet till det välkända begreppet »Norrköpingsnäsa«.

Så kan man hålla på. Varje års sedvanliga mix av väsentligheter och oväsentligheter. Ändå kan man inte frigöra sig från känslan av att det är något speciellt med just år 1800. Det är bara det att det inte syns. Västerlandets tänkande är på väg att ändra karaktär. Det syns inte lika bra som ett bloddrypande slagfält. Men det är mycket viktigare.

Den visionäre franske arkitekten Boullée dör år 1799. Den andra april år 1800 ger Beethoven sin första offentliga konsert. 1798 skriver Wordsworth förordet till den epokgörande diktsamlingen Lyrical Ballads. Samma år börjar bröderna Schlegel ge ut tidskriften Athenäum i den tyska staden Jena. År 1800 går tidskriften i graven, och den fjortonde juni samma år har Schillers Maria Stuart urpremiär på Goethes teater i Weimar, den lilla staden som under några år var Europas kulturella centrum. Den forne revolutionskonstnären David målar sitt märkliga porträtt av salongsvärdinnan madame Récamier, och Goya har just producerat den hallucinatoriska serien Los Caprichos. På hemmaplan slits Piper mellan franska och engelska parker, och Höijer tvingas i exil till ett avdomnat postrevolutionärt Frankrike. Året därpå, strax innan vansinnet bryter ut, firar Hölderlin freden i en av de vackraste hymner som skrivits.

Allt detta ryms inom ramarna för det här numret av Artes. Kanske är det ändå något speciellt med år 1800...



Innehåll

anna brodow - Arkitekturens poesi: Om Étienne-Louis Boullées arkitekturbegrepp
étienne-louis boullée - Arkitektur: Essä om konsten
magnus haglund - Den dialogiske Beethoven
roland barthes - Musica practica
johan jeverud - Barthes, Beethoven och Diabellivariationerna
jan holmgaard - Ett entusiastiskt program? William Wordsworth och hans poetik
friedrich schlegel - Tal om mytologin
jan arnald & ingemar haag - Poesins innersta verkstäder: Friedrich Schlegels nya mytologi
johan redin & gabor bora - »Det förgångna ur det framtida«: Det divinatoriska tänkandet runt 1800
leif zern - Schiller, Bergman och friheten
margareta tillberg - Grå är all teori, men livets gyllne träd är grönt
sabrina norlander - Den betrakta(n)de: Om alienation och närvaro i Jacques-Louis Davids porträtt av Juliette Récamier
karin sidén - Goya, Los Caprichos och frågorna
magnus olausson - Fredrik Magnus Piper och 1800
crister enander - Benjamin Höijer och Juntan
benjamin höijer - Brev till Henrietta von Rosenstein
friedrich hölderlin Fredsfirande
ola julén 400: Kärleksdikter

Numret illustreras genomgående av eva löfdahl

Artes

Publicerad: 2001-06-06

Köp Artes (Nedlagd)
Läs mer om Artes (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Artes (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA