Effekt 1/2015

I början av året publicerades en studie i tidskriften Nature som fick stor uppmärksamhet internationellt. Forskare vid University College i London kunde för första gången visa hur mycket av världens kända fossila reserver som måste bli kvar i marken för att den globala medeltemperaturhöjningen ska hållas under två grader.
Enligt forskarna behöver 33 procent av världens olja, 49 procent av gasen och 82 procent av kolet förbli oanvänt, räknat mellan 2010 och 2050. Då har de utgått från att det är de mest ekonomiskt lönsamma reserverna som utnyttjas först.
Om fossillerna blir kvar i marken återstår förstås att se. Men särskilt lovande verkar det inte eftersom de stora energibolagen just nu reser runt i världen för att leta efter ny olja, gas och kol, påhejade av många länders politiker.
Kanske är det därför inte så konstigt att det talas allt mer om en annan sorts åtgärd på klimatområdet, om att åstadkomma negativa utsläpp.
Negativa utsläpp innebär att mer koldioxid fångas in än vad som släpps ut. Detta kan exempelvis ske genom att koldioxid binds genom storskalig trädplantering. Eller att den koldioxid som släpps ut från förbränning av biomassa fångas in och via CCS-teknik lagras i berggrunden.
I höstas skrev FN:s miljöprogram, Unep, i sin rapport The Emissions Gap Report, att det teoretiskt sett går att åstadkomma negativa utsläpp i stor skala. Men om det är praktiskt möjligt är fortfarande osäkert. Ingen vet nämligen hur mycket det går att skala upp sådana här åtgärder utan att det blir oacceptabla sociala, ekonomiska eller miljömässiga konsekvenser som följd.
I det här numret av Effekt tittar vi på tre varianter av att åstadkomma negativa utsläpp.
I norra Uganda odlas just nu en skog som kommer minska koldioxiden i atmosfären med 25 000 ton om året. Men det är vi här i Sverige som kan räkna hem denna minskning. Sverige har nämligen köpt upp utsläppsminskningen från det norska skogsbolag som ligger bakom projektet. Kritiker menar att det handlar om en ny form av kolonialism.
Det finns mer kol i marken än vad det finns i atmosfären och den ovanjordiska biomassan tillsammans. Jordbruket har varit en utsläppskälla långt innan mänskligheten började bränna fossila bränslen, då markkolet har gått förlorat genom bland annat plöjning och erosion. Men nu finns det en växande grupp jordbrukare som försöker dra kolet ur atmosfären och föra ner det i jorden igen, bland annat genom fleråriga grödor och roterande betesbruk.
CCS-ekniken, som energibolagen för några år sedan lovade skulle göra kolkraftverken CO2-neutrala, har kantats av problem och används i dag främst till att öka oljeutvinningen. Klimatsmarta bioenergianläggningar där koldioxiden pumpas ned och lagras i berggrunden känns minst sagt avlägset.

Ur innehållet:
Barn om klimatet: Hur ser de på framtiden.
Vattenkris i Brasilien: Bildspecial om torkan.
Olja och Honung: Intervju med Bill McKibben.
Bo gratis i stuga: Effekt guidar dig rätt.

Dessutom:
Nytt från krisfronten: David Jonstad håller dig uppdaterad.
Kultur: Cykeln intar staden.
Klimatmat: Så får du barnen att äta rotfrukter.
Banbrytare: Lokalt skyltfönster i Gnesta.

Redaktionen

Publicerad: 2015-03-05

Köp Effekt (Nedlagd)
Läs mer om Effekt (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Effekt (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA