Arbetarhistoria Nr 147-148 (2013:3-4)

Innehåll

Ledare

03 Vem ska skriva det moderna slaveriets historia?
04 Annette Thörnquist: Mellanhanden på arbetsmarknaden: bemanningsföretag, underleverantörer och arbetsvillkor
06 Michael Quinlan: Underleverantörssystem, sweating och arbetsmiljö inom konfektionsindustrin 1880–1920: Otrygga arbeten i ett historiskt sammanhang
16 Leah F. Vosko: Ett nytt synsätt på reglering av arbete vid bemanningsföretag i Ontario eller tillbaka till framtiden?
27 Magnus Nilsson: Litteraturen och bemanningsföretagen: Litteraturpolitiska strategier hos Günter Wallraff och Kristian Lundberg
32 Jonas Söderqvist: Bemanningsföretag – en historisk översikt
37 Annette Thörnquist: Falskt egenföretagande – ett fenomen i arbetsmarknadens gråzon
43 Anders Reichenberg: Alliansfriheten, individen och staten – Anna Lindh i utrikesdebatten
Ny litteratur

47 Arne Högström: Krigsförbrytare som yrkesmän – Sönke Neitzel, Harald Welzer: Soldater: om kamp, dödande och död
49 Lästips
50 Bildkällor Arbetarhistoria 2013:3–4
Dokument

51 Barry Jansson: John Takman och »Zigenarundersökningen»
52 Mohammad Ali från Pakistan gjorde Sveriges första maj-affischer


Ledare
Vem ska skriva det moderna slaveriets historia?

Bärplockarna som i somras jobbade för ett thailändskt bemanningsföretag, som i sin tur hyrde ut arbetskraften till ett svenskt företag, har rest hem utan lön. En av bärplockarna avled i sviterna efter ett själmordsförsök på sjukhuset i Umeå. I januari rapporterade programmet Uppdrag granskning om skogsarbetarna från Kamerun som kom till Sverige för att plantera skog. De hade fått betydligt lägre lön än vad de hade fått löfte om från första början, sedan var de strandsatta
i Sverige utan bostad, arbete eller pengar. Med hjälp av en insamling kunde de till slut resa hem.

Gemensamt för dessa två fall, liksom för många andra är, att arbetare lockades till Sverige av utsikten över att få en bra lön. De lånade pengar till resan som de skulle betala tillbaka med de intjänade pengarna och hamnade i en skuldfälla som de inte kunde ta sig ur på egen hand. Detta betecknas enligt ILO som debt bondage eller skuldslaveri. Med tvångsarbete avses enligt ILO:s definition en situation där de inblandade personerna – vuxna som barn – tvingas arbeta mot sin fria vilja av de som har rekryterat eller anställt dem. Detta sker till exempel genom våld, hot om våld, eller genom mera subtila former som att behålla arbetarnas ID-handlingar eller genom hot om att anmäla papperslösa hos migrationsmyndigheten. Tvångsarbete kan också leda till trafficking och slaveriliknande situationer och är enligt internationell lagstiftning rättsvidrigt och ska bestraffas.

Vi vet idag inte hur många papperslösa som finns i Sverige, siffrorna varierar mellan 30000 och 70000 personer. Man kan tycka att det är ett marginellt problem på den svenska arbetsmarknaden. Det är också mer framträdande i vissa branscher: till exempel fanns det enligt Fastighets år 2010 omkring 4000 papperlösa verksamma inom städbranschen, varav hälften i Stockholm samtidigt som Fastighets i Stockholm hade 6000 medlemmar.

Olika initiativ har tagits för att stödja denna särskilt utsatta grupp: LO har inrättat ett särskilt center och vissa fackliga organisationer som Hotell- och restaurang och SAC organiserar papperslösa. Hur många som arbetar under tvång enligt ILO:s definition vet vi inte: de är utsatta just för att de är papperslösa och just därför kan de heller inte berätta om sin situation. Och efter vårens jakt på papperslösa, också kallad Reva som står för rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete, har det inte blivit enklare.

När denna historia skall berättas kommer vi inte se mer än några enskilda tidningsartiklar eftersom papperslösa just inte lämnar några pappersspår. Därmed kommer ett dystert kapitel arbetarhistoria att saknas i arkiven.

Jonas Hassen Khemiri har nyligen öppnat skrivarverkstan för papperslösa för att de ska kunna berätta om sina liv. Vi borde öppna arkivporten för vittnesmål från papperslösa och dokumentera deras situation. Om vi inte gör det kommer vi aldrig få veta hur vanligt det moderna skuldslaveriet har varit för illegala migranter i Sverige och vi kommer aldrig kunna skriva en arbetarhistoria som inkluderar dessa arbetare

Publicerad: 2014-01-22

Köp Arbetarhistoria
Läs mer om Arbetarhistoria i katalogen
Fler artiklar knutna till Arbetarhistoria
Fler tidskrifter i kategori HISTORIA
Fler tidskrifter i kategori ARBETS- & NÄRINGSLIV


Annons:

Senaste nummer:

2022-09-16
Fjärde Världen 3 2022

2022-09-14
Opera 4 2022

2022-08-24
Karavan 2 2022

2022-08-23
Divan 1-2 2022

2022-08-22
Konstperspektiv 3
Hjärnstorm 148-149 2022

2022-08-10
Lyrikvännen 3 2022

2022-08-01
Lyrikvännen 2 2022

2022-07-06
Hjärnstorm 146-147

2022-07-04
Kritiker 62 2022

2022-07-02
Världshorisont 2 2022

2022-06-24
Signum 5

2022-06-21
Opera 3 2022

2022-06-18
Nordens Tidning 2 2022

2022-06-16
Balder 2 2022

2022-06-15
Sydasien 2 2022

2022-06-14
Akvarellen 2 2022

2022-06-11
20TAL 6 2022
Tidig Musik 2 2022

2022-06-07
KLASS 2 2022

2022-06-05
Lira Musikmagasin 2 2022

2022-05-16
Parnass 2 2022

2022-05-13
Signum 4

2022-05-12
Populär Astronomi 1 2022

2022-05-06
Nio-Fem 1 2022

2022-05-05
SocialPolitik vinter vår 2022

2022-05-04
Karavan 1 2022

2022-04-29
Opera 2 2022

2022-04-20
Världshorisont 1 2022
Nordens Tidning 1 2022

2022-04-19
Teatertidningen 1 2022

2022-04-18
Haimdagar 1-2 2022
Glänta 4 2021
Balder 1 2022

2022-04-08
Signum 3

2022-04-03
Akvarellen 1 2022
Lyrikvännen 1 2022

2022-04-01
Tidig Musik 1 2022
Fjärde Världen 1-2 2022

2022-03-31
Medusa 1 2022

2022-03-30
OEI 94-95

2022-03-20
Amnesty Press 1 2022

2022-03-18
Byggnadskultur 4 2021

2022-03-09
Lira Musikmagasin 1 2022

2022-03-05
20TAL 4-5 2021

2022-03-04
Signum 2
KLASS 1 2022

2022-03-03
Sydasien 1 2022

2022-02-25
Lyrikvännen 5-6 2022

2022-02-23
Opera 1 2022

Äldre resuméer