Konstnär i egen rätt

Skådespelaren Petra Fransson doktorerar på Teaterhögskolan i Malmö, hennes syfte är bland annat att undersöka skådespelandets radikala potential; hon djupdyker till exempel i arbetsprocessen med pjäsen »«Heterofil«, som hon medverkade i. Hennes essä i detta nummer beskriver hur hon som skådespelare kan ta kontroll över sina uttryck och göra texten till sitt eget verktyg. Hur hon blir konstnär.
En annan skådespelare som också har reflekterar kring sitt yrke är Oskar Thunberg. För redaktör Birgitta Haglund berättar han att han ofta har känt en frustration över att jobbet består av så mycket hantverk, även om han anser att skådespelarteknik är viktig. Men han tycker det känns fattigt att prata om sig själv som skådespelare. Han ser sig hellre som konstnär.
Två av de färskaste frigrupperna i Malmö är Teaterrepubliken och PotatoPotato. Den förstnämnda domineras av unga män, den sistnämnda består av unga kvinnor. Rikard Loman, lektor i teatervetenskap och frilansande teaterkritiker, har sammanfört dem i ett samtal där de vid första anblicken kan tyckas väldigt olika. Men tittar man närmare har de också mycket gemensamt, som att de båda benämner sin teater som politisk.
Någon som definitivt drivs av politiska aspekter i sitt teaterarbete är Ebba Joks. I den nordnorska staden Tana arbetar hon på en kulturskola med samiska barn och ungdomar. I sommar står Tana som värd för Nordiska barnteaterfestivalen, där Ebba Joks uppsättningar kommer framföras. Radioproducenten och journalisten Cecilia Josefson har intervjuat Joks, liksom Samiska teatern i Kiruna. Hon konstaterar att i Sverige är den samiska kampen betydligt mer nedtonad än i grannlandet.
Estniska Teater NO99 är ganska färska men har hunnit göra några spektakulära föreställningar. Under sommaren bygger de upp en sommarteater av höbalar i Tallinn (som är årets kulturhuvudstad tillsammans med Åbo) och skänker efter sista föreställningen höet till en bondgård. Frilansjournalisten och författaren Ingvar von Malmborg har besökt dem.
Vilka röster får egentligen höras på teatern? Frilansande kulturskribenten och teaterkritikern Anna Hedelius har träffat doktoranden Mikael Strömberg som i höst lägger fram sin avhandling »Fenomenet« röst vid Stockholms universitet. Han ser det som en nackdel att dialekter till stor del rensas ut på våra scener och att teaterhögskolornas studenter skolas in i rikssvenskan.
I år är det jubileumsår för dramatikern Tennessee Williams. En av hans främsta uttolkare i Sverige, vad gäller hans kvinnokaraktärer, var Gunnel Broström. Dirk Gindt, filosofie doktor i teatervetenskap, skriver en hyllning till denna starka och målmedvetna skådespelare.
Numrets pjäs är » Hamlet II:exit ghost«, av dramatikern, regissören, konstnärlige ledaren och tillika prefekten Jörgen Dahlqvist. Det är en fri tolkning av Shakespeares pjäs, där Dahlqvist undersöker identiteten som social konstruktion.
Slutliten har Anna Hedelius recenserat boken »Jag är baserad på verkliga personer - ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap«, av Ann-Helén Andersson, medan kulturjournalisten och operarecensenten Ditte Hammar har tagit sig an »Vitsen med opera« av Malin Wahlstedt.

Brigitta Haglund

Publicerad: 2011-05-07

Köp Teatertidningen
Läs mer om Teatertidningen i katalogen
Fler artiklar knutna till Teatertidningen
Fler tidskrifter i kategori DANS, FILM, TEATER & UTSTÄLLNINGAR