Socialdemokrati

I dagens Europa befinner sig få socialdemokratiska partier i regeringsställning. Den »tredje vägens« politik, förknippad med Tony Blair och New Labour, tycks ha förlorat sin lyskraft. Ett drygt årtionde efter Blairs valseger 1997 är det få som söker en socialdemokratisk förnyelse genom att röra sig ännu mer mot mitten.

Men i finanskrisens spår har efterfrågan på socialdemokratisk politik blivit allt större. För att kunna vinna regeringsmakten tvingas borgerliga partier överge den nyliberala systemskiftesretoriken till förmån för ett åtminstone retoriskt försvar för socialdemokratiska välfärdslösningar. Och i många socialdemokratiska partier förs en självrannsakande debatt i sökandet efter en politik som både kan hantera globaliseringens utmaningar och stärka välfärden, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen.

I Fronesis nr 32–33 diskuteras de senaste decenniernas förändringar av socialdemokratin, både som politisk idéströmning och som ekonomisk-politisk modell. Innebar den tredje vägen bara en ”nyliberalism med mänskligt ansikte”, eller lyckades man tvärtom värna den socialdemokratiska modellen i en tid av tilltagande ekonomisk globalisering? Vilken betydelse har det socialdemokratiska idéarvet för vår tids ökade ojämlikhet, och är socialdemokratin i dag bara en angelägenhet för Västeuropa?

Vi publicerar Labour-parlamentarikern Jon Cruddas och SPD-partisekreteraren Andrea Nahles upprop för en ny socialdemokratisk politik, författat tio år efter Tony Blairs och Gerhards Schröders manifest för den tredje vägen. Den brittiske statsvetaren David Held skisserar en global socialdemokratisk modell som kan stärka regleringen av den globala finansmarknaden och öka det folkliga inflytandet över de allt mäktigare internationella institutionerna. Den brasiliansk-amerikanske rättsvetaren Roberto Mangabeira Unger – som även varit minister i Brasiliens president Lulas socialdemokratiska regering – diskuterar socialdemokratins möjligheter i ett samhälle som allt mindre präglas av industrisamhällets sociala strukturer och alltmer av tjänsteekonomins nya krav.

Statsvetaren Magnus Ryner synar finanskrisens förhållande till den tredje vägens politik som sedan 1990-talet förts av europeiska socialdemokratiska partier. Utifrån exemplet New Labour diskuterar de franska statsvetarna Florence Faucher-King och Patrick Le Galès hur en rad nya politiska styrinstrument för den offentliga sektorn – ofta paketerade som new public management – har skapat ett »utvärderingssamhälle« som både undergräver yrkesetiken och omstöper medborgarna till konsumenter.

De nordamerikanska forskarna Richard Sandbrook, Marc Edelman, Patrick Heller och Judith Teichman diskuterar huruvida den ekonomiska globaliseringen möjliggör en socialdemokratisk politik i Latinamerika, Afrika och Asien. Sociologen Adrienne Sörbom analyserar hur lokalt aktiva socialdemokratiska politiker och fackföreningsföreträdare i Sverige söker strategier för att motverka globaliseringens lokala effekter.

I Fronesis nummer 32–33 medverkar även Sheri Berman, Sten O. Karlsson, Jonas Pontusson, Carl Tham, Samir Amin, Jenny Andersson, Örjan Nyström med flera.

För mer information och för att ladda ned inledningstexten: Klicka här

Johan Lindgren

Publicerad: 2010-04-29

Köp Fronesis
Läs mer om Fronesis i katalogen
Fler artiklar knutna till Fronesis
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK
Fler tidskrifter i kategori FILOSOFI & PSYKOLOGI