Marx ekonomikritik

Under 1970-talet fanns en levande svensk utgivning av böcker som på olika sätt anknöt till Karl Marx huvudverk Kapitalet. Ett kvartssekel senare ser situationen annorlunda ut, trots att nyläsningarna av Marx fått ett ordentligt uppsving internationellt: de kommunistiska diktaturernas fall har gynnat en öppnare och mer förutsättningslös debatt om Marx skrifter.

Tidskriften Fronesis, som under tio års tid har gjort en internationell vänsterdebatt tillgänglig på svenska, riktar i nr 28 uppmärksamheten mot Marx ekonomikritik och introducerar en spännande aktuell forskning för en svensk läsekrets. Vi gör det i övertygelsen om att Marx ekonomikritik alltid kommer att vara aktuell i en diskussion om globalisering, klasspolarisering och kapitalismens exploatering.

Den internationella Marxforskningen är delvis ett resultat av att flera tidigare opublicerade manuskript har publicerats. Ett exempel är det så kallade bearbetningsmanuskriptet, som Marx skrev vid årsskiftet 1871/72, där den senare så uppmärksammade teorin om varans fetischkaraktär utarbetas. Delar av detta arbetsmaterial presenteras nu för första gången på svenska.

Ekonomerna Andrew Kliman och Alan Freeman — från skolbildningen TSSI (Temporal Single System Interpretation) — angriper den inom ekonomkåren förgivettagna uppfattningen att Marx värdeteori har bevisats vara logiskt inkonsekvent. Författarna menar i stället att det i dag är möjligt att lyfta fram Marx som den mest radikala ekonomiska kritikern av kapitalismen. Matematikern och statsvetaren Michael Heinrich samt filosofen Chris Arthur — som bägge representerar den tradition som ofta benämns värdeformanalys — påtalar ekonomikritikens hegelianska influenser. Marx teorier innebär ett (ofullbordat) brott med den politiska ekonomins grundläggande kategorier, vilket samtidigt gör ekonomikritiken till ett viktigt redskap för att analysera dagens globala ekonomi.

Idéhistorikern Sven-Eric Liedman skriver om förhållandet mellan Marx och hans kollega Friedrich Engels och menar att skillnaderna dem emellan är större än vi kanske trott. Liedman reser frågan om vi i själva verket inte har att skilja mellan en ”marxism” och en ”engelsism”. Engels betydelse för hur Marx arbeten kommit att tolkas behandlas också av filosofen och ekonomen Rolf Hecker (en av redaktörerna för den tyska utgåvan av Marx och Engels samlade verk).

I Fronesis nummer 28 medverkar även ekonomhistorikern Daniel Ankarloo och sociologen Anders Ramsay med utförliga introduktioner till texterna.

Innehåll i Fronesis nr 28 (195 sidor)

Redaktionen: Läs Kapitalet – igen
Karl Marx: Varans fetischkaraktär och dess hemlighet
Daniel Ankarloo: Ett kvartssekel utan Marx kritik av den politiska ekonomin
Andrew Kliman: Att återerövra Kapitalet
Alan Freeman: Jämviktsmarxismens psykopatologi
Anders Ramsay: Marx? Vilken Marx?
Michael Heinrich: Monetär värdeteori – pengar och kris hos Marx
Sven-Eric Liedman: Engelsismen
Daniel Ankarloo: Tom form och total negativitet
Rolf Hecker: Enkel varuproduktion
Christopher J. Arthur: Värde, arbete och negativitet

Johan Lindgren

Publicerad: 2008-08-22

Köp Fronesis
Läs mer om Fronesis i katalogen
Fler artiklar knutna till Fronesis
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK
Fler tidskrifter i kategori FILOSOFI & PSYKOLOGI