Röda rummet 3-07: Politiskt klimat

Denna gång tar vi bland annat ett ordentligt grepp om klimatkrisen. Att den är jordens överlevnadsfråga nummer ettär det väl få som ifrågasätter. Som Daniel Brandell visar i sin artikel i detta nummer är det en utmaning av gigantiska mått för en aktiv arbetarrörelse och radikala miljö- och folkrörelser att hitta strategier för hur växthusgasutsläppen ska bekämpas.

Vad mera är, vilket gör utmaningen än större, som en hotfull underström i klimatdebatten lyfts från allt fler håll kärnkraften fram som en viktig del av det som ska hålla nere koldioxidutsläppen. Kärnkraftsindustrin gnuggar säkerligen just nu händerna i skuggan av rapporter från FN:s klimatpanel med flera forskare. Klimatpanelen gör till och med beräkningar påhur kärnkraften ska kunna bidra till att minska utsläppen.En av de svenska forskare som deltar i FN:s klimatpanel, Erland Källén, vilken ofta framträder i svenska medier, missar sällan ett tillfälle att benämna kärnkraften i positiva ordalag. Världen över sker just nu också en kraftig projektering och utbyggnad av reaktorer.

I kraft av klimatförändringarnas allvar sätts en enorm press på den miljöengagerade opinionen att ompröva motståndet mot kärnkraft, eller åtminstone hålla tyst i frågan.De styrande även här i landet förbereder nu, utan något verkligt motstånd, en omsvängning till fortsatt utbyggnad.

Men kärnkraften är inget alternativ för att säkra de framtida energibehoven på planeten, och detta inte bara för att uran är en ändlig råvara. Kärnenergin är fortfarande en livsfarlig teknik. I hela kedjan, från uranbrytning till avfallshantering finns stora risker för spridning av radioaktivitet till människor och miljö. Ingen kan garantera att det inte inträffar ett stort haveri, som leder till härdsmälta med oöverskådliga konsekvenser. Världen har vid två tillfällen sett reaktorer haverera, i Harrisburg och i Tjernobyl. Frågan om avfallshantering, där det radioaktiva avfallet måste hållas åtskilt från biologiskt liv i tiotusentals år, är inte löst.

Kärnkraften måste därför stoppas. Den stora utmaningen blir att driva igenom omläggning av energisystem till förnybara energikällor samt effektiv energihushållning. Målet blir att hitta hållbara lösningar utan kärnkraft och samtidigt uppnå de drastiska koldioxidminskningar som klimathotet kräver. Det kommer att kräva dramatiska omvandlingar av samhällets produktion och infrastruktur som måste våga ifrågasätta själva grundbulten, den kapitalistiska drivkraften i ekonomin.

På 70-talet, när antikärnkraftsrörelsen här i landet växte fram och blev en verklig aktör att räkna med i samhället, utarbetade radikala forskargrupper rapporter om hur ett lågenergisamhälle skulle kunna organiseras, och miljörörelsen gjorde egna, självständiga alternativa energiplaner, som innehöll beräkningar för en möjlig kärnkraftsavveckling utan att för den skull hamna i fossilsamhället. Rörelsens huvudparoller, förutom kärnkraftsstopp, var ”Nej till energislöseriet” och ”För ett resursbevarande samhälle”

Kanske är det lite av lärdomarna från den tidens kamp som nu behövs för att ge argument och råg i ryggen för den gigantiska massmiljörörelse som nu behövs mot klimatförändringarna. Och för att undvika att under trycket huka i kärnkraftsfrågan.


INNEHÅLL:

DEN BLINDA FLÄCKEN
Bortom de västerländska mediaföretagens horisont växer miljörörelsen i tredje världen till en inflytelserik politisk kraft. Den filippinske miljöaktivisten Walden Bello beskriver utvecklingen av de brokiga sociala rörelserna i de olika länderna och ger perspektiv för deras roll i en global massrörelse mot klimathotet.

KLIMATHOTET: HUR SKA VI HINNA RÄDDA KLOTET?
Kanske är klimathotet ännu värre än vad vi trott. Hur ska man egentligen tolka forskarnas rap-porter? Daniel Brandell har läst Andreas Malms nyligen utkomna bok "Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu kommer det att vara för sent", och resonerar kring dess alarmerande budskap. Behovet av strategiska lösningar är akut, menar Brandell och utmanar till debatt om detta när han ger sin syn på nödvändiga åtgärder.

VÄSTLÄNDERNAS TÖRST EFTER BIOBRÄNSLE ORSAKAR SVÄLT I DEN FATTIGA VÄRLDEN
Politisk egoism tvingar utvecklingsländer att odla etanolgrödor istället för mat, skriver den engelske journalisten, George Monbiot.

KRONIKA: BARA EN FOLKRÖRELSE KAN RÄDDA KLIMATET
”A-ekonomi ger ofta en känsla av att titta på gamla Monty Python-program…”
Lars Henriksson

VENEZUELA - MÖJLIGHETER oCH HINDER
01:00 venezolansk tid, natten till den tredje december erkände sig Hugo Chavez besegrad i folkomröstningen om ny grundlag i Venezuela. Efter att ha vunnit en räcka av val och folkomröstningar sedan han kom till makten 1998 fick även Chavez och den bolivarianska revolutionen vidkännas ett nederlag. Men varför förlorade Chavez på vågkammen av ett skyhögt oljepris och mitt i uppbygget av ett socialt välfärdsprojekt? Rolf Bergkvist tecknar en bakgrund till den sensationella utgången

JUGOSLAVIENS SÖNDERFALL IDAG
När den jugoslaviska statsbildningen bröts sönder i en rad inbördeskrig i början på 1990-talet stod också vänstern splittrad i ställningstagandet till händelseförloppet och till västmakternas interven-tioner. Mer än ett decennium har gått men krutröken skymmer ännu sikten för en balanserad historieskrivning konstaterar Samuel Edquist.

SAFFRANREVOLUTIONENS GEOPOLITISKA BAKGRUND
Vi lever i en tid när kampen om de globala råvaruresurserna blir alltmer accentuerade. I förra numret publicerade vi Vijay Prashads artikel ”Brännpunkt Darfur” som framförallt beskrev hur denna kamp gestaltar sig mellan USA och Kina i Afrika. Denna gång riktar William Engdahl sökarljuset mot de geopolitiska faktorer som bildar fon till höstens sociala explosion i Myanmar.

KRÖNIKA: KINA OCH POESIN
”Jag häpnar alltid över hur lite det behövs för att plötsligt känna sig hoppfull…”
Göran Greider



























Publicerad: 2007-12-17

Köp Röda Rummet
Läs mer om Röda Rummet i katalogen
Fler artiklar knutna till Röda Rummet
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK



Annons:

Senaste nummer:

2022-01-10
Divan 3-4 2021

2022-01-09
Lyrikvännen 4 2021

2022-01-07
Världshorisont 4 2021
Balder 4 2021

2022-01-06
Bild & Bubbla 4 2021

2022-01-05
SocialPolitik höst-vinter 2021
Populär Astronomi 4 2021

2022-01-04
Kritiker 61-62 2021

2022-01-03
Nordens Tidning 4 2021

2021-12-28
Haimdagar 9-10 1921
Teatertidningen 5 2021

2021-12-24
Kontrast Magasin 3-4 2021

2021-12-23
Akvarellen 4 2021
Parnass 4 2021

2021-12-21
Glänta 3 2021
Tidig Musik 4 2021
Medusa 4 2021

2021-12-20
Med andra ord 109 2021
Hjärnstorm 144-145 2021

2021-12-15
Populär Astronomi 3 2021

2021-12-13
KLASS 4 2021
Orientaliska Studier 165 2021
Parnass 3 2021

2021-12-10
Signum 8
Sydasien 4 2021

2021-12-07
Orientaliska Studier 164 2020

2021-12-05
Fjärde Världen 4 2021

2021-11-30
Amnesty Press 4 2021
Lyrikvännen 3 2021
Divan 1-2 2021

2021-11-26
Karavan 3 2021

2021-11-25
Konstperspektiv 4
Bild & Bubbla 228 2021

2021-11-24
Barnboken - tidskrift för barnlitteraturforskning Volym 44 2021

2021-11-22
Utställningskritik 5 2021

2021-11-20
Opera 5 2021
Cirkeln 3 2021

2021-11-18
Glänta 2 2021

2021-11-15
Sydasien 3 2021
Kritiker 60 2021

2021-11-13
Nio-Fem 2 2021

2021-11-12
Tydningen 40 2021

2021-11-05
Med andra ord 108 2021

2021-11-03
OEI 90-91

2021-11-01
Teatertidningen 4 2021

2021-10-30
Haimdagar 7-8 2021

2021-10-29
Signum 7

2021-10-17
Tydningen 39 2021

2021-10-02
Världshorisont 3 2021

2021-10-01
Akvarellen 3 2021

Äldre resuméer