Hård kritik mot Japans valfångst

Ur Djurens Rätt nr 2/06

De japanska myndigheterna har beslutat att fördubbla kvoterna för sin valfångst i år. De hävdar att valfångsten sker i vetenskapligt syfte och att jakten på val därför är nödvändig. Kritikerna anser att det endast är ett sätt att kringgå Internationella Valfångstkommissionens (IWC) bestämmelser.

Det är sedan 1986 förbjudet att jaga val för kommersiella syften. Enligt Valfångstkommissionens bestämmelser får valfångst bara bedrivas av ursprungsbefolkningar eller om den syftar till att insamla vetenskapliga uppgifter. Det är denna skrivning som Japan lutar sig mot när landet försvarar sin rätt att bedriva valfångst. De hävdar att valfångsten bland annat sker i syfte att dokumentera vad valarna äter.

Den förklaringen stöter dock på motstånd från en rad håll. I ett dokument från 2002 kritiserar ett stort antal forskare i Valfångstkommissionens vetenskapliga kommitté de forskningsresultat som valfångsten sägs ha givit. I dokumentet hävdar de att Japan inte lyckas leverera några nya vetenskapliga slutsatser från sin valfångst. De riktar också kritik mot att man i flera fall dödar valarna där detta inte är nödvändigt ur ett vetenskapligt perspektiv. För exempelvis forskning om valarnas föda finns det långt mer effektiva metoder som inte innebär att valen dödas, anser forskarna.

Katherine Lindqvist är före detta ordförande för Djurens Rätt och har bland annat träffat den australiske miljöministern för att diskutera valfångst. Hon menar att den japanska motiveringen bara är ett svepskäl för att kunna fortsätta bedriva kommersiell valfångst.

– Man har vetat i över hundra år vad valar äter, det är inte på något sätt någon ny forskning, säger hon.

Katherine Lindqvists åsikt delas också av bland annat Alfred Skogberg på svenska Greenpeace, som anser att det inte råder någon tvekan om att köttet från valarna till slut ändå hamnar på restaurangtallrikarna.

– Det är bara struntprat att hävda att valfångsten skulle ha med forskning att göra, säger Alfred Skogberg.

Kritikerna menar dessutom att den teknik som används i jakten leder till stort lidande för djuren. Den vanligaste metoden att jaga val är att använda harpuner försedda med bomber som ska explodera i valens kropp efter att den har träffats. Många gånger dödas dock inte valen omedelbart utan kan vara vid medvetande i några minuter efter att ha träffats. I en videofilm som publicerats på kampanjen Whale Watchs hemsida visas hur en val kämpar mot döden under drygt fjorton minuter innan den till slut ger upp.

– Det finns också exempel på när valar har varit vid medvetande och lidit på det här sättet i upp till en timme, säger Katherine Lindqvist.

Effektivare metoder, som att ha kraftigare bomber, hindras enligt Katherine Lindqvist av att valfångstindustrin oroar sig över att alltför stora delar av valens kött då skulle bli obrukbart.

– Det går därför helt enkelt inte att jaga val på ett humant sätt.

Förbudet mot kommersiell valfångst tillkom efter att man under lång tid sett bestånden av val minska kraftigt. Även om några bestånd sedan dess så sakteliga återhämtat sig står det still på flera håll. När Japan nu tillåter jakt på drygt 50 sillvalar och lika många knölvalar kan det leda till ödesdigra konsekvenser för dessa arter.

– Det finns idag inga tecken på att de valbestånden skulle ha ökat så pass mycket att jakten skulle kunna återupptas, säger Katherine Lindqvist.

Kartläggningar visar att flera valarter är starkt hotade. Det beror bland annat på att valarna idag utsätts för långt fler hot än enbart valfångsten. De stora miljöproblemen och riskerna att fångas ”av misstag” – så kallade bifångster – vid storskaligt fiske är exempel på sådana hot.

Publicerad: 2006-03-31

Köp Djurens Rätt
Läs mer om Djurens Rätt i katalogen
Fler artiklar knutna till Djurens Rätt
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK



Annons:

Senaste nummer:

2020-02-27
Opera 1 2020

2020-02-25
Konstperspektiv 1

2020-02-24
Parnass 1 2020

2020-02-19
Omkonst 8 2020

2020-02-16
Utställningskritik 1 2020

2020-02-12
Byggnadskultur 4 2019

2020-02-10
Sydasien 2 2019

2020-02-09
Med andra ord 101 2019

2020-02-08
Signum 1 2020

2020-02-06
Tydningen 33-34 2020

2020-02-01
Tydningen 31-32

2020-01-16
Accent 8 2019

2020-01-15
Fauna och Flora 4 2019

2020-01-13
Haimdagar 9-10 2019

2020-01-12
Tidig Musik 4 2019

2020-01-09
Aorta 28 2020
Divan 3-4 2019
Medusa 4 2019

2020-01-08
Tiden Magasin 3 2019

2020-01-07
Populär Poesi 43 2019

2020-01-05
Balder 4 2019

2020-01-03
ponton 4 2019

2020-01-02
Nutida Musik 277 2019
Nordens Tidning 4 2019

2019-12-30
Lyrikvännen 5-6 2019

2019-12-28
OEI 84-85 2019

2019-12-27
10TAL 33-34 2019

2019-12-25
Populär Astronomi 4 2019

2019-12-20
Nutida Musik 276 2019

2019-12-18
Amnesty Press 4 2019

2019-12-16
KLASS 4 2019
Världshorisont 4 2019

2019-12-13
Signum 8 2019

2019-12-09
Hjärnstorm 136 2019

2019-12-08
Populär Poesi 3 2019

2019-12-06
Kritiker 52 2019

2019-12-05
Arkitekturtidskriften KRITIK #42/43

2019-11-30
ponton 3 2019

2019-11-27
Arche 68-69 2019

2019-11-26
Lira Musikmagasin 4 2019

2019-11-21
Opera 5 2019
Cirkeln 3 2019

2019-11-20
Parnass 4 2019
Kuba 3 2019
Byggnadskultur 3 2019

2019-11-13
Fjärde Världen 3-4 2019

2019-11-08
Accent 6-7 2019

2019-11-07
Fjärde Världen 2 2019
Utställningskritik 5 2019
Omkonst v 45 2019

Äldre resuméer