I samlarnas spår

Enligt nya amerikanska rön samlar sjuttiofem procent av alla världens människor på någonting – på böcker, frimärken, promenadkäppar, snäckor, jultallrikar, porslinsdjur, t-shirts, stenar, antika statyer eller kinesiska vaser. Freud för sin del samlade på exotiska masker, Ernst Jünger på skalbaggar och klockor, Walter Benjamin på barnböcker och Honoré de Balzac på allt som glänste och såg dyrt ut. Och även den som inte samlar själv brukar ofta ha en bestämd relation till samlandet som fenomen. Det räcker med att en person i ett hushåll är en hängiven samlare för att de övrigas liv och tillvaro ska påverkas av det hela.

Samtidigt som samlandet tycks vara en så normal och utbredd mänsklig företeelse, har det emellertid ett komplicerat idéarv som inte kommit att studeras på allvar förrän under de senaste två-tre decennierna. Psykologer har närmat sig fenomenet utifrån en psykopatologisk utgångspunkt och försökt utreda vilka böjelser och begär som döljer sig bakom det maniska samlandet. Filosofer har gett sig i kast med samlandets epistemologi, medan antropologer, etnologer och museiforskare är i färd med att kartlägga hur den europeiska identiteten byggts upp genom samlandet av exotika och andra främmande föremål.

Välkommen till ett nytt nummer av Res Publica, där vi granskar samlandets teori och praktik, dess sociala mönster och psykologiska mekanismer. Eftersom ämnet är i det närmaste outtömligt kan vi inte ge någon heltäckande bild av läget på samlarfronten, bara erbjuda ett smakprov på olika former, fält och företeelser. Bibliofilin – eller samlandet på böcker – är här en naturlig underavdelning till det övergripande fenomenet, liksom också den naturalie- och föremålsinsamling som kom att gå hand i hand med den västerländska kunskapens och klassificeringens utveckling.



Publicerad: 2005-04-09

Köp Res Publica (Nedlagd)
Läs mer om Res Publica (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Res Publica (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA