Salt

Samtidsmagasinet Salt

Ska Samtidsmagasinet Salt vara med i Kulturtidskriftskatalogen?
Är Salt en rasistisk och fascistisk tidskrift, eller bara konservativ och kontroversiell?
Vad får man tycka och vad får man inte tycka, och vilka idéer ska samhället ge sitt stöd till?
Kulturtidskriftskatalogen finansieras av Statens kulturråd, men innehåller även tidskrifter som inte får statligt stöd. Och Salt är helt klart en kulturtidskrift.

Redaktörerna säger att de inte är rasister, utan emot ett mångkulturellt samhälle. De är inte antisemiter, utan antisionister. Och så är de nationalister och värnar om den traditionella familjen.
Det låter ju inte så farligt, men det skulle vara trovärdigt om de lät bli att skriva:
”Hade någon när projektet drog igång varnat för att Levande Historia på sikt skulle bli Förintelsekultens inkvisition i Sverige hade vederbörande givetvis avfärdats som paranoid- och antisemit.” ( ) eller ”När en samhällsformation går under blir den härskande klassen depraverad och då hyllas bland annat till slut även homosexualiteten /…/ Dekadansen blir allt värre ju högre upp i samhället man kommer, ty det ruttnar uppifrån och ned, liksom en fisks förruttnelse börjar i huvudet.”(”Mysspråket och dess orsaker”, Ulf Modin, nr 4)

Ett annat exempel:
” Genom det omfattande slaveriet infördes främmande folkelement, i synnerhet genom de allt mer vanligt förekommande massfrigivningarna. Slavarna med uppgifter som lärare, skrivare och dylikt utgjordes företrädesvis av syrier, greker och judar. Så kom en i huvudsak orientalisk kultur att utöva inflytande på den romerska. Med barbarer i armén och orientaler i kulturlivet hotades den specifikt romerska kulturen. Den spreds över hela det romerska imperiet och uppblandades i provinserna med de där förhärskande kulturerna. Det gick inflation i det romerska medborgarskapet. Resultatet av allt detta blev nivellering. Högkultur och primitivt barbari eller alltför främmande orientaliska inslag utjämnades och uppgick i en slätstruken medelmåttighet” (Alexander Andrée förklarar romarrikets uppgång och fall i artikeln ”Från dådkraft till dekadens” i nr 5)


Lika svårt som att bevisa att Salt är rasistisk, är det att läsa den utan att se rasismen mellan raderna. Otydligheten känns obehaglig och svår att bemöta. Att utesluta Salt ur katalogen känns också obehagligt. Men någonstans måste man väl ändå dra en gräns även om det inte är helt okomplicerat.

I nr 2 finns en bild av Göran Persson dansande med en afrikansk stam, under titeln ”Mitt Sydafrika- en fotosafari”. I senaste numret (nr 5), på skämtsidan, finns en bild av Mauricio Rojas, men med afrikanska drag. Det ska föreställa ”den siste folkpartisten”, enligt bildtexten.
Om man inte är rasist, var finns då det roliga med de bilderna?

Att Salt ur ett yttrandefrihetsperspektiv ska få finnas råder ingen tvekan om, men inte i en statsunderstöd Kulturtidskriftskatalog, eftersom man saknar eller är intellektuellt oförmögna att hålla rasismen stången.

Maria Östling

Publicerad: 2001-05-29