Serbiska författare på svenska

Ur Diaspora nr 4/03

Sex av de tio mest betydelsefulla, kända verken, vilka under de senaste hundra åren skrivits på serbiska, finns att läsa på svenska.

Vilka verk och vilka serbiska författare finns att läsa på svenska?

Denna fråga får vi ofta av serbiska, men också av svenska, läsare. Ett av skälen till att serberna frågar efter sina författares verk på svenska är att de vill förbättra sina kunskaper i svenska genom att läsa böcker som de redan har läst på serbiska. Den andra och tredje generationen serber som söker kontakt med sina rötter har ofta svenska som sitt bästa språk. Jag fokuserar därför på moderna serbiska författares böcker som kommit ut på svenska, men försöker också spåra upp äldre översättningar.

Den första bok som innehöll berättelser av de serbiska klassiska författarna Laza Lazarevic, Stjepan Mitrov Ljubisa, Janko Veselinovic, Simo Matavulj kom ut på svenska redan 1891. Montenegros ärekrans var den andra boken på svenska. Den kom ut 1913 i samband med hundraårsfirandet av författarens, Petar Petrovic Njegos, födelse. Båda böckerna har översatts från serbiska till svenska av Alfred Jensen.

Mitt intresse för detta ämne har dessutom visat – vilket bör betonas – att svenska slavister är väl bevandrade i den serbiska skönlitteraturen. Detta bekräftas av att sex av de tio mest betydelsefulla, kända verken – vilka under de senaste hundra åren har skrivits på serbiska – också finns att läsa på svenska. Dessa är Dervischen och döden (Dervis i smrt), Vandringar (Seobe), Kazarisk uppslagsbok (Hazarski recnik), Helvetets förgård (Prokleta avlija), Bron över Drina (Na Drini cuprija) och En grav för Boris Davidovitj (Grobnica za Borisa Davidovica). Det finns också andra uppgifter som förtjänar att pekas på. I maj 2003 fanns det på svenska mer än 80 böcker skrivna av ett sextiotal serbiska författare. Några av böckerna, särskilt Nobelpristagarna Ivo Andrics, Danilo Kis och Milovan Djilas böcker, har utkommit i flera upplagor samt även som talböcker för synskadade. Zvonimir Popovics båda romaner Mörkriket och Akacian viskar har också flera upplagor och finns även som talböcker.

I Sverige har intresset för serbisk litteratur inte minskat. I maj i år utkom t. ex. en poesisamling av Aleksandar Tisma (Solna Centrum – Novi Sad). Samma månad gick en av Borislav Pekics böcker till pressarna, översatt av Djordje Zarkovic. Boken heter En livräddares försvarstal (Odbrana i poslednji dani).

I samband med att jag sammanställde denna databas om på svenska utgivna serbiska författare använde jag mig av två pålitliga källor: LIBRIS som servar universitetsbiblioteken i Sverige och BURK som servar folkbiblioteken i det här landet. Jag har självfallet också använt mig av dagspressen och tidigare nummer av tvåspråkig kulturtidskrift Diaspora, som successivt har informerat om serbiska författares böcker utgivna på svenska språket. Jag har låtit slavister som bor och arbetar i Sverige kontrollera mina uppgifter. Detta har skett brevledes.

Min databas innehåller också uppgifter om två svenska författare av serbisk härkomst, Zvonimir Popovic och Daniel Pavlica, samt en utomordentlig självbiografisk skildring, Moja otkrica (Mina uppfinningar) av Nikola Tesla. Popovics båda romaner Mörkriket och Akacian Viskar har som sagt kommit ut i flera upplagor. Mörkriket har dessutom kommit ut på serbiska på förlaget PaRo i Zemun 2002 med titeln Tamni vilajet, översatt av Dragoslava Lazic-Savic, Göteborg. Akacian viskar har kommit ut på danska hos PP Forlag 2003, där den heter Akacien Hvisker, oversatt av Jette Frantzen. Daniel Pavlicas bok Första året har videofilmats och kommit ut i flera upplagor
hos STV.

Förberett och sammanställt av Aco Dragicevic

Publicerad: 2003-10-30

Köp Diaspora
Läs mer om Diaspora i katalogen
Fler artiklar knutna till Diaspora
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA
Fler tidskrifter i kategori TIDSKRIFTER PÅ ANDRA SPRÅK


Annons:

Senaste nummer:

2022-08-10
Lyrikvännen 3 2022

2022-08-01
Lyrikvännen 2 2022

2022-07-04
Kritiker 62 2022

2022-07-02
Världshorisont 2 2022

2022-06-24
Signum 5

2022-06-21
Opera 3 2022

2022-06-18
Nordens Tidning 2 2022

2022-06-16
Balder 2 2022

2022-06-15
Sydasien 2 2022

2022-06-14
Akvarellen 2 2022

2022-06-11
20TAL 6 2022
Tidig Musik 2 2022

2022-06-07
KLASS 2 2022

2022-06-05
Lira Musikmagasin 2 2022

2022-05-16
Parnass 2 2022

2022-05-13
Signum 4

2022-05-12
Populär Astronomi 1 2022

2022-05-06
Nio-Fem 1 2022

2022-05-05
SocialPolitik vinter vår 2022

2022-04-29
Opera 2 2022

2022-04-20
Världshorisont 1 2022
Nordens Tidning 1 2022

2022-04-19
Teatertidningen 1 2022

2022-04-18
Haimdagar 1-2 2022
Glänta 4 2021
Balder 1 2022

2022-04-08
Signum 3

2022-04-03
Akvarellen 1 2022
Lyrikvännen 1 2022

2022-04-01
Tidig Musik 1 2022
Fjärde Världen 1-2 2022

2022-03-31
Medusa 1 2022

2022-03-30
OEI 94-95

2022-03-20
Amnesty Press 1 2022

2022-03-18
Byggnadskultur 4 2021

2022-03-09
Lira Musikmagasin 1 2022

2022-03-05
20TAL 4-5 2021

2022-03-04
Signum 2
KLASS 1 2022

2022-03-03
Sydasien 1 2022

2022-02-25
Lyrikvännen 5-6 2022

2022-02-23
Opera 1 2022

2022-02-21
Konstperspektiv 1

2022-02-18
Parnass 1 2022

2022-01-28
Signum 1

2022-01-10
Divan 3-4 2021

2022-01-09
Lyrikvännen 4 2021

2022-01-07
Världshorisont 4 2021
Balder 4 2021

2022-01-06
Bild & Bubbla 4 2021

Äldre resuméer