Res Publica nr 59

Vem har inte hemligheter? Och vem njuter inte av tanken på de hemligheter man förfogar över? Av den makt det skänker, och den känsla av oåtkomlighet man tycker sig uppleva. En människa helt utan hemligheter skulle nog ha svårt att överleva i dagens moderna samhälle, där utsattheten och genomlysningen i vissa sammanhang är så total. Privatlivet och den personliga integriteten skulle ständigt hotas och kränkas om man inte bevarade åtminstone delar av sina drömmar, begär och ambitioner för sig själv. Samtidigt innebär hemligheten en risk, och hemlighetsmakeriet kan lätt bana väg för konspiratoriska tankegångar, misstro, isolering och patologiska beteenden. Den hemliga världen kan förvandlas till en social och andlig tillflyktsort – skön och lockande men också farlig i mer än en bemärkelse.
Förhållandet mellan privat och hemligt har kommit att bli något av en skärningspunkt i teoribildningen kring hemligheter. En annan rör förhållandet mellan öppenhet och sekretess, och om den hemliga övervakning och kontroll som även den demokratiska staten och dess institutioner omger sig med i sitt föregivna skydd av gemensamma intressen. Var går egentligen gränsen mellan den offentlighet man värnar om och den offentlighet som utgör ett hot mot statens verksamhet? Och hur ser fienden ut i dessa politiska och ideologiska kraftfält? Är den hemliga övervakningen något nödvändigt ont, eller är den tvärtom en utgångspunkt för politiska och statsteoretiska bedömningar?
I Res Publica nummer 59 ägnar vi oss åt privata och offentliga hemligheter, och ägnar dessutom några texter åt kulturell tolerans, pluralism och pragmatism.

Res Publica

Publicerad: 2003-09-08

Köp Res Publica (Nedlagd)
Läs mer om Res Publica (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Res Publica (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA