Bildning och Cirkeln
Thomas Östlund lyfter i artikeln
Bildningens mosaik fram frågeställningar rörande bildning. För utbildningar finns väl så konkreta kartor och vad dessa ska leva upp till. Men bildning som så, vad står det för och är det viktigt? Vara en allmänbildad, allmänt orienterad, lärd, polyglott, homo universalis, "know how", doer, med tyst kunskap och så vidare. Egenskaper vi förknippar med bildning.
Östlund ringar in ett antal intressant faktorer. Vilka reser sig upp och säger att de är bildade och vilka törstar efter att peka ut bildade människor? Vem vill vara bildad om covid-19, vilket det då finns alla möjligheter till även om det för stunden dräller av obesvarade frågor. Utöver professionen är det ju många som vill hjälpa till och kan det vara på plats att man är lite initierad. Hade varit förträffligt om människor räckt upp handen och kungjort man är en överdängare på alla aspekter om coronaviruset. Så är nu antagligen inte fallet och hade det varit så hade professionen sett det med stark tvivel.
Östlund närmar sig
Bildningens innebörd via några tankespår som ska behandlas:
• En del av dig själv
• Resa utan mål
• Individuell och kollektiv
• Sökande
• Kunskap och bildning
• Bildning och moral
Och utifrån detta utmärks den bildade människan av:
• är intresserad av att se mönster och förstå sammanhang – i livet och samhället.
• är mer sökande än tvärsäker.
• är nyfiken och öppen för människor och företeelser – även de annorlunda och oväntade.
• försöker inse sina handlingars konsekvenser.
• ger sig tid att tänka och reflektera över tillvaron.
Känns som den bildade ska vara lite innåtvänd och kontemplativ. Trump synes mig få svårt att platsa och med viss sannolikhet en hel del andra propagandistiskt lagda politiker. Trump utesluter nu inte att politiker kan passa in i skaran bildade även om de är valda för att företräda vissa intressen – och inte andra – pragmatiskt "tvärsäkert". Vilket närmast är villkor för den demokratiska idéen. Dags datum råder i Sverige samförståndsanda partierna emellan när det gäller covid-19. Vilket då enligt Östlund föreslagna definition ger en känsla av att våra folkvalda är bildade och lämnar över besluten till andra maktapparater i Sverige.
Andra yrkesgrupperingar eller kanske ska man kalla det verksamhetsgrupperingar utifrån utbildningar kan säkert platsa väl in utifrån det som utmärker den bildade. Folk som läst historia, filosofi, religion, idé och lärdom, journalistik eftergymnasialt förvisso med många olika möjliga inriktningar, borde väl ändå bestå en ganska så bred orientering tänker jag. Men visst inget utesluter att man kan vara lite förlorad i sin samtid eller för den delen i någon annan tid. Skulle en utbildad läkare, arkitekt, civilingenjör, civilekonom, socionom, biolog, jurist osv få svårare att platsa in i ovanstående tänk utifrån hög och specifiserad yrkeskvalifikation? Kanske inte trots att de måste vara väl så fokuserad på det de senare tänks klara av att hantera?
Oberoende av vilka övergripande vetenskapliga områden som det humanistiskt-samhällsvetenskapliga, tekniska, naturvetenskapliga eller medicinska kan om man nu vill vara bildad är lite "slängd" i både det ena, andra, tredje och kanske fjärde. Historiskt sett pekar Östlund på förhållandet att de som räknades till de bildade var de som hörde till de lite grann av ovan nämnda eventuellt tänkta yrkeskategorierna, högutbildade och naturligtvis med ett gott inslag frälse. Bildning var inte bara överklassens ideal utan också deras monopol.
När så folkbildningsbegreppet gör entre utifrån olika typer av folkrörelser under 1800-talet säger Östlund:
Även sättet att lära har demokratiska inslag, vilket fortfarande betonas i studiecirklar och folkhögskolekurser. Andra tidiga folkbildningstankar lever också kvar. I folkbildningens gemensamma idéprogram Vägval & Vilja står det att ”folkbildningen möter ett växande behov av bildning … Vi skapar förutsättningar för lärande och möter människors behov av sammanhang, insikt och personlig utveckling”. Det är ord som säkert skulle kunna ha skrivits i folkbildningens barndom".
Bildning och för den delen folkbildning i bemärkelser något hypotetiskt mer omfattande och generellt visavi något mer specifikt utbildat har via det olustiga coronaviruset orienterat mänskligheten mot ett gemensamt bestämt mål kan tyckas. Få om ens några visste i virusets initiala skede vad det handlade om. Medvetenhet om dess framfart har mer eller mindre tvingat fram nyvunna medicinska erfarenheter och för den delen osäkerheter.
Covid-19, coronaviruset eller på det mer medicinska planet sägs i en frågelåda på myndigheten Institutet för språk och folkbildning korrekt benämnas med
SARS-coronavirus-2 ’svår akut respiratorisk sjukdom, coronavirus 2’. Siffran 19 i Covid-19 anger det året viruset upptäcktes och vidare att just benämningen Corona är sjukdomen och inte det lilla viruset. Men kan SARS verkligen betyda ’svår akut respiratorisk sjukdom’, SARS är ju en internationell beteckning och är det möjligt att svenskan fått ett internationellt genombrott på det medicinska planet. Så är nog inte fallet för enligt den bildande Wikipedian betyder det
’Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2’. Men visst det är synerligen vältajmat till svenskan men inte samma hand i handske till tyska och franska. Jag ska inte dribbla med dessa "akademiska" kvistigheter utan konstatera att otyget måste ju heta något som fört Pan-Deimos ut på osäkert vatten mellan det sexhövdade monstret Skylla och den livsfarliga ekonomiska strömvirveln Karybdis.
I en recension av Sverker Sörlins bok
Till bildningens försvar i
Tidskrift för Politisk Filosofi nämner Henrik Bohlin att i samband med en textanalys så kunde man se en rad betydelser i svensk debatt om bildningsbegreppet. Det gäller då högre utbildningar ska inbegrippa:
allmänbildning
kulturell aktivitet
demokratifostran
etiskt förhållningssätt
kärnkunskaper i humaniora
förmåga att utveckla information till kunskap
personlig utveckling
förmåga att lära sig
kritiskt förhållningssätt
bred och tvärvetenskaplig utbildning
förmåga till perspektivskifte
I bemärkelsen att en hypotetisk makt har åsikter
något om vad som ska uppfyllas, kanske i helhet eller i delar för
det som utgör bildning kan dessa punkter vara av intresse i förhållande till Östlunds upplägg? Mycket överenstämmer men kanske inte allt! Henrik säger att mångtydigheten brukar bli märkbar när kulturpersonligheter debatterar bildning. Sverker Sörlin och filosofen Åsa Wikforss medverkade för inte länge sedan i Filosofiska rummet,
Bildning där ämnet behandlades. För egen del slussar jag båda till skaran bildade och tillhörande delar i maktstrukturer så det är att rekomendera lysna på hur de tänker. I den inledande påannonseringen sägs "Vad måste man ha koll på för att räknas som bildad idag?". I presentationen sägs att Sörlin lägga grunden till ett nytt bildningsbegrepp där både kunskap och värderingar ryms och om det är klokt att blanda fakta och värderingar. Knepigt men vilka fakta vi är angelägna att framställa måste väl tillskrivas det värderande. Behandlingen av frågan är ändå avgörande för hur 'något' konstitueras och koncipieras.
Och ett citat från Bohlin:
Mångtydigheten brukar bli märkbar i de paneldebatter med kulturpersonligheter som då och då ordnas om bildning. Ofta inleds de med frågan »Vad är bildning?», men deltagarna undviker i regel att säga något entydigt om detta och ägnar sig i stället åt att associera fritt till sina personliga favoritidéer om lärande, utveckling och utbildning. En oskriven regel är att varje nytt infall ska mötas med vänlig nyfikenhet och att ingen får säga till någon annan: »Det där är ingen skalbagge» – »Det du pratar om är inte bildning».
Kanske är det så, men jag kan höra för en inre röst att när man bodde i studentkorridor – long long time ago – med inte obetydlig frekvens att 'obildat' med tillhörande eder var ett populärt tillmäle för allehanda. Att speca 'bildat' ger däremot inte samma genklang, kanske var det bara något typ självklart. Det finns en podd, Bildningspodden och det måste ju vara mitt i prick för den som vill veta något om vad bildning är. Podden startade 2015 och 2019 tillkom publiseringen av videor och essäer bildningsmagasinet går nu under namnet
Anekdot där ett 20-tal ämnesområden ryms. Projektet är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien med ett folkbildande syfte.
Tog mig tid ta del av två program för att se om jag skulle få något nytt till livs, Stilleben och Sapfo. I fråga om Stilleben, ringa vilket då antagligen beror på att jag är konstnär och pysslat med stilleben både på det pedagogiska planet och kanske i konstnärsskapet så. Och Sapfo tog jag mig an för jag hade ytterst vaga kunskaper om gestalten och där erhölls i gengäld massa intressant information. I samanhanget kan väl också URs programserie Bildningsbyrån nämnas.
Nåväl som antydes finns det kanske bättre förutsättningar för bildning om fokus ligger på det man inte känner sig initierad i än det domesticerat hemtama. Men visst djup eller bredd eller varför inte båda? Ibland går blicken till bokhyllan och allt oläst. En sådan titel
Myten om goterna av Ingmar Stenroth har stått där många år. Och visst som jag misstänkte är den både underhållande och synnerligen intressant på tvären, bredden och djupet.
Så visst går det bra att bilda sig om man nu har tillgång till tidskrifter, böcker, fria medier och Internet.
Bo Pettersson
Publicerad: 2020-05-04
Läs mer om Cirkeln i katalogen
Fler artiklar knutna till Cirkeln
Fler tidskrifter i kategori BILDNING & UNDERVISNING
