Liberalkonservatismen!

Contra är en tidskrift utifrån ett tydligt liberalt och konservativt perspektiv. Två av de för närvarande tre redaktörerna, C G Holm och Géza Mólnár var med att starta Contra för 42 år sedan. De säger i den här mailintervjun att det gäller att inte släppa greppet om det som händer i omvärlden. Starten var i mycket en reaktion mot alltför kommunistvänliga media. Den tredje i redaktören är Fredrik Runebert och han säger på hemsidan vara liberalkonservativ med tydliga nyliberala drag. Genomslag för mindre tidskrifter i media är som regel sparsmaktat, så även för Contra men i samband med Palme-mordet fick de uppmärksamhet på ett negativt sätt. Positivare var att Svenska Dagbladets förre chefredaktör Gustaf von Platen sagt att de lät tidningens journalister skriva artiklar med frågeställningar de kunnat läsa sig till i Contra. Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Kjell Albin Abrahamson var efter pensionen flitigt medverkande i Contra och han ansåg han där fick det svängrum han behövde till skillnad från Sveriges Radio.


Varför startade ni Contra?
- Contra startades under Vietnamkriget och var i mycket en reaktion mot kommunistvänliga media. Vi ställde – ganska ensamma – upp för det demokratiska Sydvietnam och USAs engagemang för det vietnamesiska folket. Vi som startade Contra hade varit engagerade i organisationen Demokratisk Allians med en liknande inriktning. Det var också så att den tidskrift som företrätt en liknande linje, Argument för Frihet och Rätt, höll på att tappa sin ställning. Vi trodde att vi kunde göra något bättre. Argument försvann inom några år, men det händer fortfarande att utgivaren Svante Hjertstrand medverkar i Contra vid 97 års ålder.


C G Holm och Géza Mólnár var med från början för 42 år sedan. Hur länge finns lusten och dessutom antar jag jobba helt ideellt?
- Det gäller naturligtvis att se till att vi som varit med så länge inte tappar greppet om vad som händer i omvärlden. Vi bör rimligen kunna hålla på några år till, så länge det finns intresserade prenumeranter som vill ha tidskriften och som är beredda att betala för den. Vi har inte ett öre i offentligt stöd så läsarnas stöd är helt avgörande för hur länge tidskriften kan ges ut.


Géza, du är 8 år när du kommer till Sverige? Kom du med familj eller solo? Kom ni legalt, både ur Ungern och in i Sverige?
- Jag var sju år när familjen flydde från Ungern. Det var förbjudet att lämna Ungern, men den sovjetiska ockupationsstyrkan hade inte full kontroll över gränsen, så vi kunde per fots ta oss över gränsen till Österrike. Där hamnade vi i ett flyktingläger och till det kom representanter från Sverige som valde ut personer/familjer som erbjöds flytta till Sverige.


Kjell Albin Abrahamsson medverkade ganska flitigt. Vad betydde han för er och hur kom ni i kontakt med honom?
- Kjell Albin Abrahamson var under många år, även som Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, prenumerant på Contra. Det gladde oss att en person som hade sådana insikter ansåg sig ha nytta av Contra. När han pensionerades från Sveriges Radio erbjöd han sig snart att skriva för Contra. När vi pratade med honom om redigeringen av den första artikeln för Contra sa vi att vi tyckte att det kändes som om han tog ut friheter som han inte haft på Sveriges Radio. Han höll med och bekräftade att han kände sig friare att skriva som det verkligen var i Contra, än att ta de underförstådda hänsyn som han alltid fick göra som radiokorrespondent.


Hur orienterar ni er för att få till era angelägenheter? Kan ni påverka den mediala spelplanen utifrån er politisk vilja och ambition?
- Vi har ansträngt oss för att ta upp viktiga frågor som inte uppmärksammas på annat håll. Tyvärr har det bara ibland blivit ordentligt genomslag i andra media. Som när vår medarbetare i Mellanöstern skrev om Palme-mordet, sedan han själv beskyllts för att vara inblandad. Aftonbladet tryckte av hans artikel i Contra och körde det hela på löpet en vecka. Vi hade också en intresserad läsare i Svenska Dagbladets förre chefredaktör Gustaf von Platen. Han återanvände inte materialet från Contra direkt, men lät tidningens egna journalister skriva artiklar med samma frågeställningar och vinklingar som han tidigare kunnat läsa sig till i Contra.


Finns något ytterligare att säga utöver att ni ideologiskt är orienterade åt ett konservativt och liberalt tänk?
-Contra är en sekulär tidskrift. Men vi har, som det nu är så populärt att säga, en värdegrund. Och i den värdegrunden är kristen etik ett viktigt inslag. Det är faktiskt ett viktigt inslag i det svenska kulturarvet sedan tusen år tillbaka. Alla är inte medvetna om det, men en rejäl majoritet av svenska folket, även de som säger sig sakna religiös tro, har i botten en moraluppfattning som grundas på kristen etik.
- En av Contras grundtankar är att slå vakt om individens frihet att själv bestämma över sitt öde och sin konsumtion. Det betyder inte att man inte kan utnyttja kollektiva nyttigheter. I fungerande samhälle finns det en del helt nödvändiga sådana, som polis, försvar och vägar. Det betyder däremot att vi helst vill se kontrollen över individnära aktiviteter sköts av individen och inte ett kollektiv som staten eller kommunen. Vård och skola är ju typiska aktiviteter där det finns fördelar med småskalighet och stora välfärdsvinster att göra på om det allmänna håller sig mer i bakgrunden. Det har skett stora förändringar i hur Sverige ser på de här sakerna under Contras verksamhetstid och vi ser i stort sett positivt på riktningen i den utveckling som skett, även om vi gärna sett mer av samma sak.


Har ni några favoritländer utifrån konstitution och hur det funkar politiskt?
-Det är svårt att utse idealländer, eftersom det alltid finns något som kan och bör kritiseras. Vi vill därför inte göra någon lista, men kan kommentera några aspekter på bra och dåliga länder. I topp kanske vi kan sätta ett land helt utan invånare, Liberland, som omfattar en ö i Donau på gränsen mellan Serbien och Kroatien, en ö som inget av länderna gör anspråk på och som utropats som självständig av en övertygad nyliberal. Men inte ens presidenten själv bor där, så det är ju högst begränsad som förebild. USA och Storbritannien är annars viktiga föredömen i den meningen att det är etablerade länder som med kraft står upp för viktiga mänskliga värden. Även om politiken varierar med nya presidenter och premiärministrar finns det i botten viktiga principer som dessa länder alltid är beredda att stå upp för. Tidigare kunde Hongkong ses som ett ideal med tanke på dess avsaknad av regleringar, men med ett allt starkare kommunist-kinesiskt inflytande och allt trängre ställning för demokratin är det knappast en förebild längre. Hongkong toppar dock fortfarande Wall Street Journals Economic Freedom Index, följt av Singapore, Nya Zeeland och Schweiz. Freedom House, som inte lägger samma vikt vid de ekonomiska aspekterna toppar sin lista med Finland, Norge och Sverige. Men där måste vi nog ha en avvikande mening eftersom Danmark har ett system som låter medborgarna bestämma mycket mer utan statens pekpinnar. I vårt närområde finns också tre länder med en svår bakgrund som på kort tid tagit jättekliv mot att bli föregångsländer. Estland, Lettland och Litauen har alla tre exempelvis platt skatt och Estland har dessutom föredömligt få regleringar. Det märks också genom att landet på bara 25 år gått från att vara sovjetrepublik till ett land på normal västeuropeisk nivå. Ge dem 25 år till utan rysk intervention och det kan bli något mycket intressant!


Vilka är de värsta länderna, ni har hacka en hel del på Ryssland?
- Eländiga länder är många och värst av alla är väl Nordkorea. Men de flesta hoppas nog att slippa uppleva länder som Somalia, Zimbabwe och Venezuela.

Publicerad: 2017-10-10

Köp Contra
Läs mer om Contra i katalogen
Fler artiklar knutna till Contra
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK



Annons:

Senaste nummer:

2017-10-17
Accent 7 2017
Aurora 1-2 2017

2017-10-16
Contra

2017-10-14
Afghanistan-Nytt 3 2017

2017-10-12
Accent 6 2017
Amnesty Press 3 2017

2017-10-11
Tidig Musik 3 2017

2017-10-10
Medusa 3 2017

2017-10-09
Omkonst 41 2017

2017-10-08
Läsliv 3 2017

2017-10-04
Arkitekturtidskriften KRITIK #34

2017-10-03
Glänta 2-3 2017

2017-10-02
Provins 3 2017

2017-10-01
Punctum saliens

2017-09-26
Med andra ord 92 2017

2017-09-25
Kuba 3 2017
Aiolos 57-58 2017

2017-09-19
Parnass 3 2017

2017-09-15
Bildkonstnären 3, 2017
Lira Musikmagasin 4 2017

2017-09-13
Uppdrag Mission 4 2017

2017-09-12
Fjärde Världen 3 2017
KLASS 3 2017

2017-09-11
Opera

2017-09-08
Signum 6

2017-09-01
Punctum saliens

2017-08-25
Ord & Bild 2-3 2017

2017-08-24
Konstperspektiv 3 2017

2017-08-22
Läsliv 2 2017

2017-08-21
Konstnären 2 2017
Läsliv 1 2017

2017-08-20
Avaye Zan 88-89 2017

2017-08-19
Teatertidningen 181-182 2017

2017-08-15
Contra 3 2017

2017-08-12
Byggnadskultur 2 2017

2017-08-11
Balder 2 2017

2017-08-07
Medusa 2 2017

2017-07-30
Provins 2 2017

2017-07-15
Karavan 2 2017
Nutida Musik 265-266 2017

2017-07-13
Divan 1-2 2017
Akvarellen 2 2017
Afghanistan-Nytt 2 2107

2017-07-11
Judisk Krönika 2 2017
Uppdrag Mission 3 2017

2017-07-10
Nutida Musik 264 2017

2017-07-09
Ordfront Magasin 3 2017

2017-07-08
Accent 4-5 2017

2017-07-07
KLASS 2 2017

2017-07-04
Populär Astronomi 2 2017

Äldre resuméer