Innehåll #264 2017

Éliane Radigue intervjuas av Kate Molleson; Erik Peters introducerar The Great Learning Orchestras A4- projekt samt ett urval ur samlingen A4 Scores; Susanne Skog träffar konstnären Nina Backman för ett samtal om tystnad; två kapitel ur Den märkvärdiga resan till Bacbuc av François Rabelais i möte med originalbildverk av Åsa Lipka Falck; Agri Ismail går på festival på Moderna Dansteatern. Som alltid också recensioner och anmälningar: CD:s med verk av Julius Eastman, Dmitri Kourliandski, David Swärd och John Eckhardt. Vi besöker Susan Philipsz utställning på Bonniers konsthall och hör Éliane Radigues verk Occam Ocean på Second Edition – festival for other music. Vi har också rest till festivalen Dark Music Days i Reykjavik och läst den första utgåvan av en ny välkommen kollega: Örat – Idétidskrift för experimentell, kritisk och komplex musik.



NÄR DET HÄR numret når dig har det så kallade Rikstinget för västerländsk konstmusik hållits för andra året i rad – denna gång med tonsättarkåren inbjuden (vars frånvaro kritiserades förra året). Man avhandlar bland annat Kulturskoleutredningen, jämställdheten i repertoarläggningen, samt den nya kammarmusiken och musiken i kyrkan. En tilldragelse med ett seriöst anslag och som det finns anledning att återkomma till i kommande nummer, för att titta närmare på hur mycket utrymme som getts den samtida musiken och dess skapare och interpreter – med andra ord, det fria musiklivet. Föreningen Svenska Tonsättare har precis haft sin årsstämma och Martin Jonsson Tibblin har tillträtt som ny ordförande efter Martin Q Larsson, i en tid av stora interna förändringar på STIM på grund av lagändringar på EU-nivå – hur detta kommer att påverka tonsättarkårens väl och ve finns också anledning att bevaka under den närmaste framtiden.

En komplex fråga rörande konstmusikens levnadsvillkor aktualiserades nyligen, då nivåerna på våra kulturinstitutioners lokalhyror närmar sig de marknadsanpassade. Thielska galleriet (liksom Hallwylska och Waldemarsudde) ansöker nu om att få köpa loss sin fastighet från det för närvarande korruptionshärjade Statens Fastighetsverk – ett varningstecken om att något inte står rätt till. Man anger i en intervju med SVT Kulturnyheterna (16 januari 2017) att en tredjedel (!) av verksamhetens anslag återgår till staten i form av fastighetshyra. Denna fördelning är ingalunda unik för landets kulturverksamheter, och det torde stå klart för var och en att verksamhetsbidrag ges för att skapa kultur. Mig veterligen finns det i dagsläget inga sammanställda siffror över hur stor del av de svenska kulturbidragen som går till lokalhyra – både lokala såväl som nationella anslag. SFV äger en stor del av de fastigheter där det bedrivs kulturverksamhet i landet. I andra fall är det kommunen som äger fastigheterna, med samma bedrövliga upplägg. Staten ger och staten tar. För en tredjedel av ett verksamhetsbidrag kan det röra sig om en möjlig deltidstjänst, en ytterligare produktion det året, turné, investeringar av alla tänkbara slag som istället går tillbaka till handen som föder en. Och här kommer det intressanta rörande hyresnivå erna hos åtminstone SFV: det var aldrig meningen att kulturverksamheterna skulle betala marknadshyror när man lade grunden till SFV. Läs gärna den meningen två gånger. Olle Wästberg, tidigare statssekreterare på Finansdepartementet, skriver om detta i SvD den 27 december 2016: ”1991 års principer var rationella, men har med åren perverterats in i ett marknadstänkande som inte var avsikten [...]” Här en sak att propagera för: avskaffa marknadshyrorna för samtliga kommunala och statligt ägda lokaler där kulturverksamhet bedrivs, så kan betydande medel lösgöras – utan att egentligen skaka fram ytterligare anslag.

I väntan på framtiden bjuder vi in dig att äta en tyst måltid tillsammans med Nina Backman, ta del av Éliane Radigues idéer om långsamheten som metod, stifta bekantskap med Great Learning Orchestras enorma projekt med grafisk notation – och konstnären Åsa Lipka Falcks möte med Rabelais. Agri Ismael berättar inom ramen för Kritiklabbets verksamhet om festivalen Yeah! Another Fine Selection på MDT och Audiorama, och vi redogör som alltid för ett antal besökta konserter och festivaler, avlyssnade skivor och om Örat, en ny tidskrift för experimentell, kritisk och komplex musik. God läsning!

Magnus Bunnskog

Publicerad: 2017-07-10

Köp Nutida Musik
Läs mer om Nutida Musik i katalogen
Fler artiklar knutna till Nutida Musik
Fler tidskrifter i kategori MUSIK