Let´s ro to Cuba

Tidskriften Kuba är starkt förknippad med Eva Björklund som varit drivande sedan början av 80-talet och hon ser det som ett engagemang för omvärlden och sitt rättvisepatos. Hon säger "jag har levt i och med Kuba" och antas kan att hon är en svår- och ovärderlig kunskapskälla till den här karibiska pärlan vars regim slash konstitution i andras ögon har en tvivelaktig kommunistisk grund. Ekonomiskt fattigt, kanske solidariskt men nu uppmanar jag alla svenska turistsjälar, åk ditt och undersök republiken straxt söder om USA. Inga Koenigsegg och Tessla som trafikerar gator utan en armada äldre jänkare som snart kan vara ett minne blott, miljöbovarna ska bort. Tänka ekologiskt och ta ekan över. Antingen genom kanalen sikte sydspetsen Irland eller så norr om Orkeny, same shit, Highway to Cuba? Väl frame låter sig enskild städse formateras efter behag. Tag tidskriften med er i flytetyget! Och här får vi några ingångarna för Eva till landet.



Bildmontage: Bo Pettersson


Hur ser din yrkeskarriär ut i relation till ditt starka intresse för Kuba som ger sig väl till känna i tidskriften?

Mitt engagemang för omvärlden grundlades på arkitektskolan 1964, när studentkåren var värd för internationella arkitektstuderandeunionen, UIEA:s kongress, med många deltagare också från den så kallade Tredje världen. Tillsammans med ett par kamrater gjorde vi en utställning på Tekniska Museet – Alarm - om bostadssituationen i världen, med elitens glimrande skyskrapor och fattigfolkets skjul.
Jag såg de hisnade avgrunderna mellan fattig och rik, och sambandet, den rika världens utplundring av den fattiga – kolonialismen, imperialismen. Och gick med i kampen mot apartheid, mot USA krig mot Indokina, mot USAs kupper och militärdiktaturer i Latinamerika, och för solidaritet med den lilla Kubaön som kastat av sig oket.
Jag blev arkitekt, och 1968 på våren reste jag till Kuba och arbetade där till 1970. Sen kom jag hem och gick med i Vänsterpartiet, där jag engagerade mig i internationella, bostads- och stadsmiljöfrågor. Men mitt engagemang för Kuba och Latinamerika stötte på motstånd, jag koncentrerade mig på Fredskampen och på solidaritetsarbetet med Kuba. Jag är redaktör för Tidskriften Kuba sedan början av 80-talet.
Mitt rättvisepatos präglade också min arkitektverksamhet. Jag arbetade på bostadsstyrelsen med ”God Bostad för alla”, och på 80-talet särskilt för tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, som det hette då, från sena 80-talet i eget arkitektkontor tillsammans med kollegor. Nu är jag pensionerad arbetar bara ideellt.


Hur ofta har du varit på Kuba?

Första gången jag var i Kuba var 1968, och då till 1970. Sedan dess har jag varit där i stort sett varje år, och 1979 – 80 bodde jag där med min nyfödde son. Senaste besöket var i april, då jag återkopplade till min verksamhet som möblerformgivare i Kuba 1968-70. Jag var på vernissagen av en retrospektiv utställning av möbler som min arbetsgrupp formg av både för den omfattande, snabba utbyggnaden av bostäder (ett miljonprogram där också) och alla nya skolor som växte upp över hela landet.
Jag har levt i och med Kuba, och följt de olika skedena i kampen för självständighet och mänskliga levnadsvillkor mot USAs försök att med invasion, terrorism, utsvältning – den ekonomiska krigföringen som fortfarande pågår i mediemaktens skugga – biologisk krigföring, undergrävande verksamhet av olika slag, propagandakrigföring med mera.


Omfattas Kuba av folkrätten?

I folkrätten ingår Wienkonventionen som förbjuder inblandning i andra länders inre angelägenheter. Den borde skydda Kuba från USAs fientliga iblandning av alla de slag, men USA bryr sig inte om folkrätten. Kuba har efter 25 års kamp i FNs Generalförsamling uppnått ett enhälligt krav på USA att häva sin Kuba-blockad. Vilket USA inte brytt sig om. Den stat som mer än någon annan bryter mot folkrätten är USA, som ser det som sin rättighet att efter eget skön förgripa sig på andra folks rätt. Enligt folkrätten är kollektiv bestraffning – som USAs blockad mot Kuba - ett brott. En blockad är att betrakta som en krigshandling, därför kallar USA sin blockad för ”embargo”.


Kuba är i princip en enpartistat? Dessutom har MR-organisationer som Reportrar utan gränser, Human Rights Watch och Amnesty International har publicerat bevis för att statsmakten kontrollerat och censurerat Internetanvändningen. Och i princip är all media statsstyrd?

Har befolkningen mänskliga rättigheter och demokrati, till exempel enligt FNs Allmänna förklaring från 1948?
Den anger: rätt till bostad, arbete, lika lön, fackföreningar, hälsovård, utbildning, rösträtt i fria val, social trygghet, tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet, åsiktsfrihet och yttrandefrihet, och så mycket mer. Det är uppenbart att inget land uppfyller alla FNs mänskliga rättigheter, det är en utopi. Men Kuba uppfyller fler rättigheter än de allra flesta...
Den förhärskande Kubakritiken brukar dock fokusera på mediefriheten. Kubas grundlag anger att informationsmedier bara kan ägas av samhälleliga organ/organisationer: stat och kommuner, folkrörelser, intresseorganisationer, religiösa och andra samfund, alltså inga vinstdrivande medier.
Yttrandefriheten kritiseras också, men utan att beakta folkrätten, dvs icke inblandning i andra staters inre angelägenheter. De som av Amnesty m fl påståtts ha dömts för åsikter, har dömts för att ha tagit betalt av USA eller EU, de så kallade dissidenterna. Liknande lagar mot att gå utländska fienders ärenden finns i de flesta länder, även i Sverige, och även i fredstid. I Kuba har lagen tillämpats i tider av invasionshot, terrorkrigföring, biologisk krigföring, ekonomisk krigföring (blockaden) och undergrävande verksamhet. Amnesty uppger inte längre några samvetsfångar i Kuba, inte heller katolska kyrkan.


Är Kubas grundlag klurig?

Ja kanske, för den anger reglerna i ett unikt system för deltagande demokrati på geografisk grund – kvarter, grannskap, kommundelar, kommuner, län och nation – inte partier. Det kan vara svårt att förstå utifrån flerpartisystemets logik. Grundlagen antogs genom folkomröstning 1975 efter flera folkliga rådslag där många miljoner kubaner deltog.
Vart 5e år är det val till Nationalförsamlingen, läns- och kommunförsamlingar. Efter halva tiden val igen till kommuner och län. Valrörelserna inleds med öppna kvartersvisa nomineringsmöten, de som får stöd av över hälften av grannarna blir nominerade till kommunfullmäktige. Sedan är det folkrörelserna – fackliga, kvinnor, bönder, studenter, m.fl. - som föreslår kandidater till länsförsamlingen vart 2,5e år och vart 5e år till nationalförsamlingen. Det är de direktvalda kommunfullmäktige som fastställer nomineringarna till läns- och nationalförsamlingarna. Alla val kan återkallas av respektive väljargrupp. Kommunistpartiet har ingen funktion i valen och ingen formell makt. Partiet ska stå för ideologisk och politisk ledning.


Obama lättade om än lite på sanktionerna mot Kuba tänkte jag att ni kanske skulle vara mjukare i tonen, men i princip var ni lika kritiska som tidigare mot "stora stygga vargen"? Borde ni inte haft ett positivare, något mer förväntansfullt approach? På din face-book sida kan jag läsa "Svenska medier inbillar folk att USA hävt sitt ”embargo”, och att allt är frid och fröjd. Så vi måste bryta informationsblockaden."

Nu när USA äntligen erkänt Kuba och återupptagit de diplomatiska förbindelser som USA bröt i början av 1961 inför sitt militära anfall i Grisbukten april 1961? Blockaden består och till och med förstärks, trots Obamas specifika mindre öppningar. Men syftet är, som Obama sa, detsamma: att störta Kubas regering och undanröja socialismen.
Obama öppnade under 2015 sprickor i blockaden, men bara för USA-företag och USA-medborgare: Flygbolag och resebyråer i USA får sälja studie- och utbytesresor till Kuba, öppna bankkonton, exportera viss bygg- och jordbruksutrustning. Men USA tillåter inte kubanska institutioner, bolag och medborgare att göra detsamma i USA.
USAs telekombransch
 är i stort sett den enda 
som helt fritas från blockaden, den får nu investera i till Kuba efter att Obama erkänt att USAs blockadförbud för telekomexport och anslutningar till Kuba, har skulden för den knappa internetuppkopplingen. Så nu har Kuba snabbt kunnat bygga ut offentliga wifi-platser i parker och torg över hela ön, och internet har tagit fart. Och lanserat redcuba.com, en kubansk sökmotor för hemsidor på .cu-domänen, med en halv miljon hemsidesindex.
Blockaden fortsätter dock som ett väldigt hinder för Kubas ekonomiska utveckling. Värst är att USA utsträcker den att gälla över hela världen. Utländska företag
 får inte sälja produkter till Kuba med mer än 10 procents innehåll av US-ursprung
, får inte sälja produkter till USA med mer än 10 procents innehåll av kubanskt ursprung, 
då riskerar de att av USA tilldömas mångmiljardböter.
Fartyg som angör kubansk hamn förbjuds angöra hamn i USA, länder som vill ha/behålla USA-bistånd förbjuds att handla med Kuba - blockaden blev dubbel efter Warsawapaktens upplösning och ländernas sidbyte - utländska banker får inte hantera kubanska transaktioner. Allt detta försvårar och fördyrar Kubas utrikeshandel dramatiskt. Blockaden kostar Kuba mångmiljardbelopp varje år. Det är väldigt mycket för ett fattigt land.


Behöver vi verkligen bryta informationsblockaden?

De frågor jag fått att besvara uppfattar jag som ett uttryck för informationsblockadens existens. Den förhärskande mediala bilden av Kuba – innefattande förment allmännyttiga medier som SR Radio och Television - är förljugen.


Kontrollerar och censurerar statsmakten internetanvändningen?

Säg mig den statsmakt som inte har koll på internetanvändningen? Vi vet väl alla att våra inlägg på internet följs inte bara av Google, Facebook med flera utan även av FRA – Försvarets Radioanstalt. Kuba har ett statligt nät, och kan kontrollera vad som där förmedlas, men leder det till censur?
De som påstår detta ljuger. I Kubas bloggosfär och facebook är debatten livlig och fri, på ett sätt som skulle förvåna många belackare. Mycket av detta återges eller beskrivs i Tidskriften Kuba, senast i nr 1.2017. Lika lite som kubanerna själva är jag, som du frågar ”alltid odelat positiv till hur Republiken Kuba möter problem?”


Har ordet varit ofritt och kommer det att bli fritt?

Ordet var ofritt i Kubas medier före 1959 när penningmakten ägde det och bestämde vem och vad som publicerades. Efter revolutionen blev det friare. Nu är det fritt för alla i sociala medier. De offentliga medierna har naturligtvis sina redaktioner där som här, som bestämmer vad som publiceras.
Problemet är att västliga massmedier, innefattande de svenska, inte är intresserade av att informera om den kubanska verkligheten, lika lite som om blockaden förödande effekter och de tiotals miljoner US$ som gått och går till ”dissidenterna” och till radio- och tevestationer i USA som olagligt sänder på Kubas frekvenser, som ”Dissidentbloggen” tar sin ”information” från.




Publicerad: 2017-06-15

Köp Kuba
Läs mer om Kuba i katalogen
Fler artiklar knutna till Kuba
Fler tidskrifter i kategori GLOBALT



Annons:

Senaste nummer:

2017-10-16
Contra

2017-10-14
Afghanistan-Nytt 3 2017

2017-10-12
Accent 6 2017
Amnesty Press 3 2017

2017-10-11
Tidig Musik 3 2017

2017-10-10
Medusa 3 2017

2017-10-09
Omkonst 41 2017

2017-10-08
Läsliv 3 2017

2017-10-04
Arkitekturtidskriften KRITIK #34

2017-10-03
Glänta 2-3 2017

2017-10-02
Provins 3 2017

2017-10-01
Punctum saliens

2017-09-26
Med andra ord 92 2017

2017-09-25
Kuba 3 2017
Aiolos 57-58 2017

2017-09-19
Parnass 3 2017

2017-09-15
Bildkonstnären 3, 2017
Lira Musikmagasin 4 2017

2017-09-13
Uppdrag Mission 4 2017

2017-09-12
Fjärde Världen 3 2017
KLASS 3 2017

2017-09-11
Opera

2017-09-08
Signum 6

2017-09-01
Punctum saliens

2017-08-25
Ord & Bild 2-3 2017

2017-08-24
Konstperspektiv 3 2017

2017-08-22
Läsliv 2 2017

2017-08-21
Konstnären 2 2017
Läsliv 1 2017

2017-08-20
Avaye Zan 88-89 2017

2017-08-19
Teatertidningen 181-182 2017

2017-08-15
Contra 3 2017

2017-08-12
Byggnadskultur 2 2017

2017-08-11
Balder 2 2017

2017-08-07
Medusa 2 2017

2017-07-30
Provins 2 2017

2017-07-15
Karavan 2 2017
Nutida Musik 265-266 2017

2017-07-13
Divan 1-2 2017
Akvarellen 2 2017
Afghanistan-Nytt 2 2107

2017-07-11
Judisk Krönika 2 2017
Uppdrag Mission 3 2017

2017-07-10
Nutida Musik 264 2017

2017-07-09
Ordfront Magasin 3 2017

2017-07-08
Accent 4-5 2017

2017-07-07
KLASS 2 2017

2017-07-04
Populär Astronomi 2 2017

2017-07-03
Signum 5

2017-07-02
Populär Poesi 33

Äldre resuméer