USAs eviga fiende

ur ur Kuba #4 2016 av René Vázquez Díaz

När USAs utrikesminister högtidligen återöppnade landets ambassad i Havanna den 14 augusti 2015 sa han: "Vi är övertygade om att det nu är dags för oss att närma oss varandra; två folk som inte längre är varken fiender eller rivaler, utan grannar.”
Därefter besökte Obama Havanna, där han läste högt ur kapitalismens doktrinära katekes. Det var en lysande politisk predikan där han blev tvungen att ljuga. Hans märkligaste lögn var när han citerade, på spanska, en av den kubanska nationalskalden José Martís mest kända dikter om ärlig vänskap: ”Cultivo una rosa blanca” (En vit ros odlar jag), och fortsatte:
”José Martí gav detta erbjudande om vänskap och fred till vänner såväl som fiender. I min egenskap av USA:s president erbjuder jag idag det kubanska folket min fredshälsning.”

”Inte fiender längre – bara grannar!
Så blev det sagt: supermakten som förorsakat Kubas folk hunger, svårigheter och död, skulle alltså från och med nu erbjuda kubanerna fred, och det inte mindre än i Kubas frihetsapostel José Martís namn. Kuba och USA skulle inte vara fiender längre. Bara grannar.
Men varken Obama eller Kerry sa att de skulle bli goda grannar. Kubanerna skulle få nöja oss med en slags grannskap utan fiendskap. Det var inte illa. Lilla Kuba hade tvingat supermakten att ge efter och sätta sig ner och förhandla. Men att säga god granne var farligt eftersom den berömda ”goda grannen-politiken” mot Kuba på 30-talet var ett skolexempel på totalt herravälde: inför det revolutionära läge som störtade diktatorn Machado, USA:s dåvarande goda vän, skickades ståthållaren Sumner Welles till Kuba med 29 krigsfartyg för att manipulera, muta, hota och desperat beväpna en marionettregering i USAs ledband.

Goda grannar – kuvade grannar
Revolutionen 1933 misslyckades och blev inledningen till Batistas herravälde. Så blev kubanerna kuvade grannar - fram till den 1 januari 1959. Sedan dess har Kuba varit fienden framför andra. Förra året trodde kubanerna Kuba uppriktigt att Kuba slutat betraktas som USA:s fiende.

Fiendelista med ett enda land
Men den 14 september i år fördärvade Obama hoppet om grannskap utan fiendskap genom att än en gång underteckna en förlängning av den s.k. Trade with the Enemy Act, en lag från 1917 tillämpbar i krig eller vid nationella krissituationer. Kuba är det enda landet på denna lista över fiender.
Det är just Lagen om handel med fienden som bär upp den ekonomiska och finansiella blockaden mot Kuba, som drabbar hela befolkningen och särskilt de mest sårbara grupperna. Blockaden tillämpas extraterritoriellt mot alla individer eller företag som handlar med Kuba, eller som underlättar landets ekonomiska transaktioner på världsmarknaden. Ekonomiskt förlorar alla på blockaden, men internationella medier låtsas som den inte längre existerar.

Grymheten fortsätter
Men belägringen mot Kubas folk fortsätter. Trots de otillräckliga åtgärderna som Obama vidtagit för att lätta på trakasserierna mot Kuba, så gäller fortfarande följande:
USA förbjuder sina egna medborgare att fritt resa till Kuba.
Förbjuder fartyg från andra länder som angör kubansk hamn att angöra hamn i USA inom 180 dagar.
Förbjuder Kuba att från tredje land importera produkter som innehåller mer än 10% USA-komponenter.
Förbjuder USA-företag att investera i Kuba.
Förbjuder Kuba att använda USA-dollar i internationella transaktioner.
Förföljer alla finansiella institutioner, i vilka länder som helst, som bedriver handel med Kuba och dömer dem i USA-domstolar till miljontals dollar i böter .
Förbjuder import till USA av kubanska tjänster och av produkter som är livsviktiga för Kubas ekonomi, som avancerade bioteknologiska produkter, cigarrer och rom. Inte heller får USA importera produkter tillverkade i andra länder om de innehåller kubanska råvaror som nickel eller socker.
Skapar oöverstigliga hinder för Kubas handel med läkemedel och livsmedel, och försvårar till och med humanitära donationer.
Eftersträvar total kontroll över Kubas politiska och ekonomiska framtid med lagar som stiftats i Washington, men som ska tillämpas på kubanskt territorium, som Helms-Burton-lagen och Torricelli-lagen. Det är bara kongressen som kan avskaffa dessa lagar.

Primitiv hämndlystnad
Hur ska man förklara detta makalösa uttryck för primitiv hämndlystnad mot en liten och svag granne? Vilken är Kubas förmodat hemliga och oövervinnerliga makt, som gör att historiens största supermakt vill krossa landet, men ändå misslyckas?
Enligt internationell rätt ska civilbefolkningen skyddas från de värsta effekterna av konflikter mellan nationer. Likafullt får USAs aggressiva handlingar - av vilka jag bara nämnt ett fåtal - till följd levnadsvillkor som uttryckligen avsetts att fysiskt utrota en del av befolkningen. Därför är blockaden en form av tyst folkmord.
Nu den 26 oktober genomförs den årliga omröstningen i FN om kravet att USA villkorslöst ska häva sina sanktioner mot Kuba. Förra året blev angriparens isolering nästan total: 191 länder, av 193, röstade mot USAs blockad. Endast USA själv och Israel röstade för den. Man kan fråga sig när den judiska staten kommer att rösta i enlighet med rättvisan och inte enbart för egna intressen.
(artikeln har också publicerats i Sydsvenska Dagbladet)


Bildtext:
En dags blockad kostar lika mycket som 139 stadsbussar


Publicerad: 2017-01-09

Köp Kuba
Läs mer om Kuba i katalogen
Fler artiklar knutna till Kuba
Fler tidskrifter i kategori GLOBALT



Annons:

Senaste nummer:

2017-02-22
Contra
Världspolitikens dagsfrågor 2

2017-02-20
Punctum saliens

2017-02-19
Magasinet Arena 4 2016

2017-02-17
Opera

2017-02-11
Glänta 3-4 2016

2017-02-10
Världspolitikens dagsfrågor 1

2017-02-08
Hjärnstorm 126-127 2016
Konstperspektiv 1 2017
Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys 7 2017

2017-02-04
Nordens Tidning 4 2016

2017-02-03
Signum 1

2017-02-02
eProvins
Punctum saliens

2017-02-01
Dixikon
Rikstäcket 4 2016

2017-01-30
Punctum saliens

2017-01-29
Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri 4 2016

2017-01-27
Geografier 3 2016

2017-01-25
Balder 4 2016

2017-01-24
Accent 9 2016
Akvarellen 4 2016
Paletten 306

2017-01-23
Balder 3 2016

2017-01-18
Punctum saliens
Uppdrag Mission 1 2017

2017-01-13
OEI 3 2016

2017-01-11
Kritiker 41-42 2016

2017-01-10
Teatertidningen 5 2016

2017-01-09
Kuba 4 2016

2017-01-08
Merdeka och Östtimorinformation 71

2017-01-04
Judisk Krönika 4 2016
Biblis 75 2016

2017-01-03
Judisk Krönika 3 2016
Biblis 74 2016

2017-01-02
Judisk Krönika 2 2016

2016-12-30
Fjärde Världen 4/2016

2016-12-29
10TAL 25 2016

2016-12-28
Medusa 4 2016
SocialPolitik 4 2016

2016-12-25
Arkitekturtidskriften KRITIK #32

2016-12-20
Nordic Journal of Architectural Research 2 2016
Tecknaren 6 2016

2016-12-19
Nordic Journal of Architectural Research 1 2016
Med andra ord 89 2016

2016-12-18
Bild & Bubbla 209 2016
Bang 4 2016
Populär Astronomi 4 2016
Lyrikvännen 5-6 2016
Fronesis 54-55

Äldre resuméer