Tidskrift.nu: Senaste nummer

Senaste nummer

Tidskrifterna presenterar innehållet i varje nyutkommet nummer.

»Vi kanske kan prata i kors på egna språk? Det neuroqueera numret« #67

2023-06-26 ”När vi möter det underligt familjära vet vi inte hur vi förväntas reagera”, skriver den autistiska författaren Joanne Limburg i förordet till sin bok Letters To My Weird Sisters (Atlantic Books 2002). Med referens till Sigmund Freuds berömda essä konstaterar hon att det begrepp som på svenska kommit att översättas till ”det kusliga” är ständigt närvarande i kulturen. Film, litteratur, samtidskonst och en uppsjö av analyser av das Unheimliche gör att många vet hur det känns att möta det kusliga. Hur det känns att förkroppsliga det kusliga, skriver Limburg, talas det mindre om. Att (kanske) vara en människa om vilken man säger: ”Det är något. Jag kan inte sätta fingret på det, men...något är det”. En (nästan) osynlig men avgörande avvikelse? Limburg beskriver den autistiska erfarenheten som att vara kuslig, eller helt enkelt konstig, på ett sätt som gör folk obekväma. Det är i denna avvikelse som detta nummer av Kritiker befinner sig. Temat för numret är neurodiversitet/neuroqueerness. Vi har bjudit in författare och konstnärer som identifierar sig eller sina texter som neuroqueera, som på olika sätt bryter mot eller står i dialog med neurotypiska textpraktiker och som utmanar den tystnad som påbjuds eller slentrianmässigt förväntas av neurodivergenta författare. Medan neurodiversitet står för variationen i hjärnors sätt att fungera och bejakandet av dessa olikheter,harneuroqeerness som begreppet antyder släktskap med queerteori, skrivande och praktik. Den autistiska retorikforskaren M. Remi Yergeau skriver: ”To be autistic is to be neuroqueer, and to be neuroqueer is to be idealizing, desiring, sidling.”(Yergeau, 2018, 18) Eftersom ... (ur inledningen Kritiker #67 2023)»

2023-06-23 Christina Hörnell blir Malmö Operas nya vd och konstnärliga chef • Den lite överraskande nyheten kom i början av juni och det är bara att gratulera Malmö Opera till förvärvet. Christina Hörnell har en diger meritlista som kormästare på Kungliga Operan i nitton år. Under sex säsonger ledde hon också Göteborgs symfoniska kör. Själv intervjuade jag henne i Bayreuth 2005 när hon var assisterande kormästare vid Wagnerfestspelen. Nu närmast har hon verkat som Director musices vid Linköpings universitet samt varit dirigent för Linköpings Studentsångare och Östgöta Kammarkör. Hörnell tillträder sitt chefskap i Malmö den 1 oktober och förordnandet löper på tre år. • Vi får intervjua Christina Hörnell när hon blivit lite varm i kläderna och höra hur hon vill utveckla Malmö Opera i framtiden. Personligen tycker jag det är bra att det blev en svensk chef med insikter om det svenska opera- och musiklivet. Trenden att importera utländska operachefer till svenska scener har inte varit alldeles idealisk. Stephen Langridge på Göteborgsoperan ville hellre regissera än att vara chef. Jag undrar om samma sak gäller Kungliga Operans konstnärlige chef sedan 2021, Michael Cavanagh. Nästa säsong är Madama Butterfly aktuell både i Köpenhamn och Oslo. • I en intervju i Svenska Dagbladet (30 maj) talar han om att den internationella operavärlden inte alltid förhåller sig till samtiden ... (från ledaren Opera #3 2023)»

2023-06-22 Ledare Kjell Blückert: Akademisk obundenhet - Att sila mygg och svälja kameler. Aktuellt Fredrik Heiding: Justitia et Pax begrundar socialläran Synodala processen Magdalena Dahlborg: På väg mot u...»

Tema Ungas röster och deltagande #2 2023

2023-06-19 När jag sätter mig för att skriva dessa rader är det bara timmar kvar innan startskottet går för UNg-konferensen - årets stora ungdomsevent i den svenska FN-rörelsen. Ett 90-tal ungdomar väntas till Kärsögården utanför Stockholm där de ska lyssna, diskutera, rollspela och lära sig mer om FN och globala frågor. Konferensen är en av många aktiviteter som Svenska FN-förbundet arrangerar för att uppmuntra unga att engagera sig i FN-arbetet. Att nå ut till, inspirera och engagera ungdomar har under decennier varit en prioriterad fråga i förbundets verksamhet. Följaktligen finns det en bred palett av engagemangsformer att välja på för den som är under 26 år, något som vi berättar om på sidan 10. • Du får också möta och lyssna till många unga i detta nummer. I vår inledande tematext berättar Oscar Molander, svensk ungdomsdelegat i FN, om sina observationer när det gäller möjligheterna för unga från hela världen att få sina röster hörda i FN-sammanhang. På sidan 15 berättar Marcus Karkn, vice ordförande i LSU, om hur unga i många länder påverkas av ett krympande demokratiskt utrymme. Ett exempel på hur unga kämpar just för att bevara demokratin finns på sillan 6 där du får möta Edik från Georgien - ett fint exempel på det ungdoms-engagemang som Svenska FN-förbundet genom internationellt samarbete varit med och lagt grunden för ... (från ledaren Världshorisont #2 2023)»

Tema Ungas röster och deltagande #2 2023

2023-06-15 När jag sätter mig för att skriva dessa rader är det bara timmar kvar innan startskottet går för UNg-konferensen - årets stora ungdomsevent i den svenska FN-rörelsen. Ett 90-tal ungdomar väntas till Kärsögården utanför Stockholm där de ska lyssna, diskutera, rollspela och lära sig mer om FN och globala frågor. Konferensen är en av många aktiviteter som Svenska FN-förbundet arrangerar för att uppmuntra unga att engagera sig i FN-arbetet. Att nå ut till, inspirera och engagera ungdomar har under decennier varit en prioriterad fråga i förbundets verksamhet. Följaktligen finns det en bred palett av engagemangsformer att välja på för den som är under 26 år, något som vi berättar om på sidan 10. Du får också möta och lyssna till många unga i detta nummer. I vår inledande tematext berättar Oscar Molander, svensk ungdomsdelegat i FN, om sina observationer när det gäller möjligheterna för unga från hela världen att få sina röster hörda i FN-sammanhang. På sidan 15 berättar Marcus Karkn, vice ordförande i LSU, om hur unga i många länder påverkas av ett krympande demokratiskt utrymme. Ett exempel på hur unga kämpar just för att bevara demokratin finns på sillan 6 där du får möta Edik från Georgien - ett fint exempel på det ungdoms-engagemang som Svenska FN-förbundet genom internationellt samarbete varit med och lagt grunden för ... (från ledaren Världshorisont #2 2023)»

Till botten med fisket #3 2023

2023-06-15 Att fiska väcker något urmänskligt i en. Jag kommer aldrig att glömma de morgnar jag och min syster väcktes tidigt för att få följa med morfar när han skulle ut och ta upp näten han hade lagt kvällen innan. Vi hängde över relingen när morfar halade in dem och jublade varje gång en vit fiskbuk avtecknade sig mot det mörkgröna djupet. Minst lika spännande var det att rycka strömming när den gick till på vårkanten. Ibland sprattlade blänkande små fiskar på varenda en av strömmingsrevens krokar. • Morfar brukade berätta om hur han tidigare även kunde få näten fulla med fin torsk. Men under min barndoms somrar på Ornö i Stockholms skärgård hade torsken redan försvunnit därifrån. Nu kan det vara strömmingens tur att gå samma öde till mötes. På senare år har bestånden minskat kraftigt. Det har nu gått så långt att Östersjöns gråsälar visar tecken på svält. • Strömmingen, eller sillen som den kallas på syd- och västkusten, har haft en viktig roll i våra förfäders liv. I det här numret berättar vi om de som försörjde sig på fisket, men också om de många andra som levde i skärgårdens samhällen. • Vi får även veta mer om hur vi ska värdera våra vanligaste källor, om hur vi får snurr på dna-släktforskningen och mycket annat.»

Farlig dröm #2 2023

2023-06-12 Den 3 maj firas varje år pressfrihetens dag. Priser delas ut till journalister och fängslade eller mördade journalister uppmärksammas. fn-organet Unesco valde i år att ge sitt pris till tre iranska journalister; Niloofar Hamedi, Elaheh Mohammadi och Narges Mohammadi. Den sistnämnda är journalist och människorättsförsvarare som tidigare fått bland annat svenska regeringens Per Anger-pris (2011) och vid flera tillfällen har fängslats i Iran. Nu avtjänar hon ett fängelsestraff på 16 år. Niloofar Hamedi och Elaheh Mohammadi, som också fick pris av svenska Reportrar utan gränser den 3 maj, spelade en viktig roll i Iran i september 2022 när de i sina tidningar rapporterade om Jina (Mahsa) Aminis död sedan hon gripits av moralpolisen. Hennes död ledde till de mest omfattande protesterna i Iran på många år. Niloofar Hamedi och Elaheh Mohammadi greps i september 2022 och vid pressläggningen av Amnesty Press rapporterasatt en rättegång bakom stängda dörrar är nära förestående hos Revolutionsgardet i Teheran. De har anklagats för att vara utländska agenter vilket gör att de hotas av dödsstraff. Varje år presenterar Reportrar utan gränser den 3 maj sitt pressfrihetsindex och Iran hamnade där på plats 177 av 180 länder. Endast Vietnam, Kina och Nordkorea anses sämre på pressfrihet. Totalt beräknas 533 journalister sitta fängslade runt om i världen ... (från ledaren Amnesty Press #2 2023)»

Innehåll Akvarellen #2 2023

2023-06-07 Kära akvarellvänner, tack och adjö! Detta nummer av akvarellen, nr 2:2023, blir den 38:e editionen av tidskriften under mitt snart tioåriga chefredaktörskap. Dessförinnan deltog jag även några år som styrelseledamot för Sverige i NAS styrelse. Jag skriver denna min sista ledare dagen innan min 70-åriga födelsedag. Det känns i största allmänhet bra och hög tid att nu lämna över stafettpinnen och att det blir till konstnären Anna Sörenson Rydh, som jag har stor respekt för, gläder mig. Det kommer att bli så bra! Jag vill tacka för en spännande och lärorik tid tillsammans med vänner i Nordiska Akvarellsällskapet och för alla glimrande möten med utomordentliga konstnärer jag mött. Jag vill också tacka akvarellens entusiastiska och akvarellälskande läsare, utan er hade ingen tidskrift funnits ... (ur ledaren Akvarellen #2 2023)»

Glänta blir Colta blir Glänta #3-4 2022

2023-06-01 Under fjorton år skildrade sajten colta.ru och dess föregångare openspace.ru det ryska kultur- och samhällslivet, från starten 2008 fram till mars 2022, då sajten blockerades av ryska myndigheter kort efter den fullskaliga invasionen av Ukraina. Den våren blockerades, olagligförklarades och tvångsnedstängdes flera journalistiska projekt, däribland sådana som var betydligt större än vår sajt, till exempel Novaja Gazeta, vars redaktör just hade mottagit Nobels fredspris, och Echo Moskvy, en radiostation med miljontals lyssnare. Det blev nu omöjligt att bedriva oberoende journalistik i Ryssland /.../ Strax efter att colta.ru blockerats började Göran Dahlberg och Maria Stepanova samtala om möjligheterna att göra ett tidskriftsnummer med en gemensam redaktion. Tanken var redan från början ett nummer enbart bestående av material från Colta, skrivet och publicerat på ryska, översatt till svenska. Översättningsarbetet har omfattat såväl texter som kontexter och - redaktionellt - ett både omfamnande och kritiskt förhållningssätt till att låta en tidskrift ta form som en annan. Det är inte bara för att undvika efterklokhet som även felbedömningar och misslyckade förutsägelser har inkluderats, utan för att de är väsentliga delar av analysen och historieskrivningen i detta nummer ... (från inledningen Glänta #3-4 2022)»

Hoppfullt efter hundratals år av lidande #2 2023

2023-05-25 Är det någonting vi med säkerhet kan säga verkligen inte var bättre förr så måste det väl vara sjukvården. Fattig som rik utsattes för de mest smärtsamma ingrepp, obehagliga behandlingar och motbjudande dieter, oftast till mer skada än nytta. Allt lidande till trots måste jag ändå säga att den här delen av vår historia väcker en starkt förtröstansfull känsla: Hopp om framtiden. Det som för första gången slagit mig på riktigt är nämligen hur unga framstegen inom den medicinska vetenskapen egentligen är. Med tanke på de stora upptäckter som gjorts bara under de senaste hundra åren - och hur många upptäckter som finns kvar att göra - ser jag med än mer spänning på vad framtiden har att bjuda på. Men att arbeta med läkekonst under våra föregångares levnadstid måste ibland ha upplevts som outhärdligt tungt. Målsättningen var att bota sjukdom och rädda liv, men sällan lyckades de med vare sig det ena eller det andra. Ändå kämpade de oförtrutet på. I det här numret möter du en brokig skara av utövare av läkekonst. Kanske har du stött på något av yrkena barberare, fältskär, läkare, barnmorska, apotekare eller klok gumma i din egen släktforskning?»

Tema Författaren i staden #2 2023

2023-05-25 Vad gör Sveriges kommuner för ”sina” författare”? Parnass har genomfört en stor enkät för att se vad som händer runt om i landet och fått till svar att kommunernas starka fokus på det lokala bidrar till läsfrämjande. Hör vad biblioteks- och kulturcheferna säger och kolla in vår karta. Dala-Demokratens kulturredaktör Ulf Lundén kan kräkas (ibland) på Dan Andersson, men vad är det som är så bra med Werner Aspenström? Och hur hörs hans dikter i Smedjebacken? Läs historien bakom den kissande Elin Wägner i Växjö, om poesin på Göteborgs brunnslock och om hur arbetarförfattaren Maria Sandels litterära värld tagit plats på Kungsholmen i Stockholm. Dessutom om Nils Ferlin i Filipstad, Birger Sjöberg i Vänersborg, Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding i Karlstad. Liksom om diktarna vid ”sundets pärla”. I Parnass nr 2 får ni också veta mer om de Alfhild Agrells (dramatikern som var lika stor som Strindberg och Ibsen på sin tid) återfunna brev till Ellen Key. Översättarna Karin Lidén och Lena Fries-Gedin har lagt ner stor möda på att transkribera breven, som är en riktig skatt. 62 till antalet spänner de över 34 år och ger en ny inblick i Agrells liv och personlighet. Vem är De litterära sällskapen i Sveriges (DELS) nya ordförande? När Birgitta Wistrand övergår till spännande forskningsarbete tar Git Claesson Pipping över. Läs intervjun!»

« Förra sidan | Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Senaste nummer

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023
Parnass 3 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

2023-08-09
Populär Astronomi 2 2023

2023-08-05
Lira Musikmagasin 2 2023

Äldre resuméer