Tidskrift.nu: Artiklar från Amnesty Press

Artiklar från Amnesty Press

60 ÅR AV KAMP #2 2021

2021-05-30 Detta nummer präglas att det den 28 maj har gått 60 år sedan Peter Benensons artikel om de glömda fångarna publicerades i brittiska tidningen ”The Observer”. Det blev starten för Amnesty International. Vi gör återblickar och berättar om framgångar, bakslag och omprövningar och är med när 90 000 kom till Amnestykonsert på Nepstadion i Budapest den 6 september 1988. Dessutom om reaktioner i Uganda på domen i ICC mot LRA-ledaren Dominic Ongwen och om det digitala årsmötet. »

ÄNNU EN MÖRDAD KVINNA #1 2021

2021-03-21 Otaliga grova brott har begåtts sedan konflikten i Mali inleddes 2012 och den 4 februari meddelades att människorättsorganisationerna Amnesty International, AFCS från Kanada, FIDH och maliska AMDH, med finansiering från EU ska starta ett nytt projekt för att bekämpa straffriheten i Mali. Den 22 december 2020 överlämnades en rapport på 338 sidor till FN:s säkerhetsråd från den undersökningskommission, ledd av Lena Sundh från Sverige, som tillsattes av FN 2018 för att undersöka folkrättsbrott i Mali. Enligt rapporten har extrema väpnade grupper begått brott mot mänskligheten... (ur de inledande orden #1 2021)»

”Vi Behöver solidaritet” #4 2020

2020-12-19 I november 1995 stod en stad i Ohio, USA i centrum för omvärldens blickar. På flygbasen i Dayton samlades presidenterna Slobodan Milošević, Serbien, Franjo Tudjman, Kroatien och Alija Izetbegović, Bosnien-Hercegovina, för att under hård press från internationella medlare förhandla om fred. Den 21 november kom nyheten att Daytonavtalet var klart och en högtidlig ceremoni hölls sedan i Paris 14 december 1995 för undertecknadet. Fredsavtalet avslutade det krig som sedan våren 1992 hade skördat cirka 100 000 dödsoffer i Bosnien-Hercegovina och resulterat i det värsta massmordet i Europa sedan andra världskriget. I staden Srebrenica... (ur de inledande orden #4 2020)»

När livet stängs ner #3 2020

2020-10-09 Den 24 mars meddelade Indiens premiärminister Narendra Modi överraskande att landet över en natt skulle sättas i karantän. Nedstängningen skapade panik i det indiska samhället och i detta nummer berättar vi i ett bildreportage om effekterna av lockdown. Gradvis har Indien sedan öppnat samhället men spridningen av covid-19 ökar snabbt. Enligt who, Världshälsoorganisationen, blev den 13 september den hittills värsta dagen under pandemin med 307 930 nya fall under ett dygn. I Indien, usa och Brasilien registreras omkring 1 000 nya dödsfall i covid-19 varje dag. I Irak är sjukvården nära kollaps efter att fallen ökat kraftigt sedan många shiiter samlats i staden Karbala för den årliga Ashura-högtiden. Israel blir det första landet som den 18 september inför en andra lockdown... (Från de inledande orden Amnesty Press #3 2020)»

En drabbad värld #2 2020

2020-06-23 Ingen kunde vid årsskiftet förutspå det som nu har hänt det första halvåret 2020 och som skapat en global kris, inte bara i hälsofrågan utan också inom många andra områden. Och även om många i Sverige nu verkar förbereda sig på en ”normal” sommar så är coronakrisen inte förbi. Över 400 000 personer har dött i covid-19 och den 8 juni varnade WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus för att spridningen ökar och varnade världens länder för att tro att krisen är över. Nu är det Sydamerika och vissa asiatiska länder som har den snabbaste ökningen av virusspridning. I Indien genomfördes en dramatisk nedstängning av samhället i mars och miljoner migrantarbetare tvingades ut på vägarna när de lämnade storstäderna. Nu ska Indien åter öppnas samtidigt som virusspridningen ökar. Länder som Polen, Iran, Sydkorea har också drabbats av en ny uppgång av antalet fall. De restriktioner som många länder har infört har syftat till att begränsa pandemin. Genom avstånd och hygien skulle färre smittas och de mest sårbara i samhället skyddas och sjukvården klara av att rädda liv. Efter månader av liv under restriktioner så finns en oro för att människors längtan efter att få festa, visa sin religiösa tillhörighet eller politiska engagemang nu ska slå tillbaka i fler fall av covid-19. Vad vi har lärt oss under denna dramatiska vår är att många tvärsäkra påståenden visat sig vara ogrundade. Presidenter som Donald Trump (USA) och Jair Bolsonaro (Brasilien) avfärdade viruset som jämförbart med en förkylning och har därtill meddelat att deras länder nu lämnar Världshälsoorganisationen, WHO. I Turkmenistan förbjöd diktatorn Gurbanguly Berdimuchamedov själva ordet corona. Frågorna har varit fler än svaren: Var den kommande flockimmuniteten bara ett illusoriskt luftslott? Varför drabbas män mer än kvinnor? Varför har covid-19 i flera länder slagit hårdare mot minoriteter... (från de inledande orden Amnesty Press #2 2020)»

Kampen för rättvisa #1 2020

2020-03-18 "FN:s vapenembargo har blivit ett skämt". Det sade Stephanie Williams, FN:s biträdande sändebud för Libyen, den 16 februari efter att utrikesministrar från de mest berörda länderna hade träffats i München. Den 19 januari hade världsledare samlats i Berlin och ställt upp på en gruppbild efter att ha diskuterat vapenvila i inbördeskriget i Libyen. En månad senare hade inte vapnen tystnat och nu varnar fn för att det kan bli en humanitär katastrof i Libyen medan vapenleveranserna flödar i det proxykrig, krig genom ombud, som nu utkämpas i landet... (från de inledande orden Amnesty Press #1 2020)»

Världen håller andan #4 2019

2019-12-18 Den 8 december samlades enligt arrangörerna Civil Human Rights Front 800 000 människor till demonstration i Hongkong. Protesterna har nu pågått i sex månader och ingenting tyder på ett slut. Den 24 november hölls val i Hongkong och valdeltagandet på över 70 procent slog alla rekord. Kandidater som stödjer demokratirörelsen vann en storseger över de prokinesiska kandidaterna och vann en majoritet i 17 av 18 lokala råd. I Hongkong utmanar demonstranterna inte bara det lokala styret utan också en av världens mäktigaste makter, Folkrepubliken Kina. Runt om i världen blev 2019 ett år av protester som alltför ofta möttes av ett urskillningslöst våld från säkerhetsstyrkor. Amnesty International har inte alltid någon uppfattning om de frågor som har förts fram i protesterna men har i land efter land krävt att fredliga demonstranters rätt att protestera måste respekteras.... (ur de inledande orden #4 2019)»

Dödlig passage #3 2019

2019-10-18 Den 6 september kom beskedet att Robert Mugabe, 95, avlidit på ett sjukhus i Singapore. I 37 år dominerade han zimbabwisk politik innan militären i november 2017 tvingade honom att avgå. Hans parti zanu-pf fortsätter dock att styra sedan Emmerson Mnangagwa vann valet i juli 2018. Amnesty fortsätter att protestera mot övergrepp, nu senast mot att läkarfackets ordförande Peter Magombeyi kidnappades av säkerhetstjänsten och torterades i samband med en strejk. Mugabes tid vid makten kännetecknades av ett auktoritärt styre som blev alltmer våldsamt medan landets ekonomi kollapsade och miljoner zimbabwier lämnade landet. När den vita minoriteten i landet under ledning av Ian Smith utropade självständighet 1965 väckte det avsky.... (ur de inledande orden #3 2019)»

Tema Kina #2 2019

2019-06-25 Medan huvudnyheten i kinesiska statsmedier var att president Xi Jinping inlett en kampanj för sopsortering gjordes allt för att stoppa protester mot militärens krossande av demokratirörelsen på Himmelska fridens torg 4 juni 1989. Censuren på nätet ska ha utvidgat sin övervakning till ord som ”ljus”, då det denna dag kunde förknippas med försök att minnas de som dödades för 30 år sedan. I Hongkong oroas många av lagar som kan göra att människor utlämnas till Kina och den traditionella ljusvakan för offren fyllde Victoriaparken med tiotusentals människor som visade att de minns vad som hände 4 juni 1989. I Peking beordrades aktivister att... (ur de inledande orden #2 2019)»

Utkastad från skolan när hon blev gravid #1 2019

2019-05-14 För ett år sedan drev Saudiarabiens mäktige kronprins Mohammed bin Salman sin charmoffensiv för att visa att kungariket var på väg att moderniseras. Biografer skulle öppnas och till sommaren skulle kvinnor få rätten att köra bil. Ett litet hopp började tändas trots många samvetsfångar i fängelserna, offentliga avrättningar och kriget i Jemen. Men redan innan de första kvinnorna i juni 2018 hade fått sina körkort var allt som vanligt. I maj 2018 började myndigheterna gripa framstående människorättsaktivister, däribland några av de mest kända kvinnliga aktivisterna. En av de gripna var Loujain al-Hathloul, världsberömd för sin kamp mot körkortsförbudet och det manliga förmyndarsystemet som gäller alla kvinnor i Saudiarabien. Godtyckliga gripanden fortsätter och häktena fylls av människorättsaktivister som anklagas för brott som ”kontakt med främmande makt i syfte att underminera landets stabilitet och sociala struktur”. Amnesty har presenterat trovärdiga uppgifter om att de häktade har utsatts för tortyr... (ur de inledande orden #1 2019)»

70 år sedan FN antog Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. #4 2018

2018-11-29 I nummer 4 firar vi att 70 år har gått sedan FN antog Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter. Vi berättar också om Folkmordskonventionen som FN också antog 48 år. Vi rapporterar också om människorättsförsvarare som hotas och mördas i Colombia två år efter fredsavtalet. Och vi träffar en familj i Egypten som i snart 50 år kämpat mot förtrycket. Medan novembermörkret sänkte sig över Europa var det samlingför minnesdagar. Den 11 november var det 100 år sedan eld upphör blåstes i Första världskriget där minst nio miljoner soldater beräknas ha dödats, många av dem i skyttegravskriget i norra Frankrike och Flandern. Världsledare samlades i Paris där den franske presidenten Emmanuel Macron också ville återuppliva den fredskonferens som hölls år 1919. Efter krigsslutet skapades Nationernas Förbund, NF, och många hoppades att de fredsavtal som hade ingåtts skulle leda till en bestående fred. Istället går många av dagens konflikter att härleda till 1918 och första världskrigets efterspel. På Balkan diskuteras åter nya gränser som en påminnelse om att det bara är 100 år sedan imperierna Osmanska riket och Österrike-Ungern upplöstes. Förhållandet mellan Polen, Ryssland och Ukraina påverkas fortfarande av kalabaliken efter 1918. I Viktor Orbáns Ungern odlas drömmen om ett upphävande... (ur ledaren Amnesty Press #4 2019)»

« Förra sidan | Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Amnesty Press

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2024-07-21
Parnass 2 2024

2024-07-16
Tidig Musik 2 2024

2024-06-28
Signum 5

2024-06-25
Opera 3 2024

2024-06-09
KLASS 2 2024

2024-06-02
Akvarellen 2 2024

2024-05-31
Signum 4

2024-05-28
SocialPolitik Maj 2024

2024-05-21
20TAL 10-11 2024

2024-05-17
Opera 2 2024

2024-05-14
Med andra ord 118 2024

2024-05-13
OEI 102-103 2024

2024-05-10
Haimdagar 1-2 2024

2024-05-02
Fjärde Världen 1 2024
Glänta 3-4 2023
Amnesty Press 1 2024

2024-04-29
Konstperspektiv 2
Tidig Musik 1 2024

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-02-05
Amnesty Press 4 2023

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023
Med andra ord 117 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-12
Med andra ord 116 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7

Äldre resuméer