Artiklar från Vilda Växter

Innehåll #2 2016
2016-08-30 Jag sitter här vid mitt skrivbord, ser rätt in i natten genom ändlösa hav av stjärnbilder och galaxer. Från fantasins skepp anar jag nya världar bortom det jag ser. Tänk om det finns ett oändligt antal universum! Tanken svindlar. Jag återvänder till mikroskopet, studerar det som finns i motsatta änden av det eviga, det vi inte kan se med blotta ögat. I detta mikrokosmos sjuder det av liv. I haven och under marken där vi går finns namnlösa organismer i obegripligt stora antal. Kanske är de förutsättningen för allt synligt liv, för att du och jag ska kunna finnas till? I gränslandet mellan dessa två kosmos går vi runt.... (ur Ledaren Vilda Växter #2 2016) »

Innehåll #1 2016
2016-05-20 Blomsterhandeln är en stor bransch och enbart försäljningen av snittblommor omsätter mer än fem miljarder varje år i Sverige. Handeln med växter för prydnadsändamål är omfattande i världen och det finns många exempel på att vildväxande arter hotas när vackra och lättodlade arter blir populära. I Sverige har vi Artskyddsförordningen som ett ramverk för arbetet med både skydd och handel av hotade vilda arter. CITES (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) är ett viktigt internationellt regelverk för de mest hotade växterna och djuren. 180 länder har anslutit sig till konventionen, .... (ur Ledaren Vilda Växter #1 2016)»

Innehåll #4 2015
2015-12-31 Nu rullar det stora vemodet in över vårt avlånga land. Vad gör du under vintern? Låter du botaniken ligga på hatthyllan för att tinas upp någon gång i april? Men det finns många aktiviteter som kan fylla utrymmet ”mellan ljung och hästhov”. Här följer några tips.... (ur Ledaren Vilda Växter #4 2015)»

Innehåll #3 2015
2015-10-08 Under en av årets botanikdagar i Tärnafjällen fick vi sällskap av en reporter från lokaltidningen. Vi besökte en säregen växtplats på en bergknalle bestående av berggrunden serpentin. Serpentinberget är en tuff växtplats vilket beskrivs i en artikel längre fram i detta nummer. Reportern häpnade över vårt stora engagemang för de oansenliga blommorna som fåtaligt växte i bergsskrevorna. Men för mig och många andra botanikintresserade är det inte alltid den färgsprakande och överdådiga blomningen som är intressant... (ur Ledaren Vilda Växter #3 2015) »

Innehåll #2 2015
2015-08-17 Vi har nyligen genomfört kampanjen Vårkollen i samarbete med Svenska fenologinätverket. Vårkollen och nätverket av fenologiväktare är exempel på aktiviteter som kallas för medborgarforskning (”citizen science” på engelska) där man tar tillvara allmänhetens observationer i sin närmiljö för forskningsändamål och samtidigt stimulerar ett naturintresse... (ur Ledaren Vilda Växter #2 2015) »

Innehåll #1 2015
2015-04-20 För en tid sedan fick vi beskedet om en kär väns bortgång. Stefan Ericsson från Umeå kände alla botanister till, så även de som var nybörjare i ämnet. Han har blivit mycket omtyckt under de senaste åren genom alla inlägg och kommentarer på våra Facebook-sidor som behandlar vilda växter. Han gjorde också viktiga insatser för den här tidskriften genom att faktagranska texter och skriva lättillgängliga intressanta artiklar om svårbestämda arter... (ur Ledaren Vilda Växter #1 2015) »

Innehåll #4 2014
2014-12-16 Det var i början av april som jag, tillsammans med två skickliga botanister, intog Kullaberg för att skapa och förbereda något helt nytt, nämligen ett botanikläger för unga. Berget stod ännu i väntan på våren. Trädens grenar hade fyllda knoppar och sköra stänglar av örter hade precis vågat sig upp ur jorden. Men luftens friska vindar avslöjade att något nytt var på gång, och både lungor och kropp fylldes av längtan... (ur Ledare #4 2014)»

Innehåll #3 2014
2014-09-16 Ingen annan naturtyp är så omhuldad i sommarvisor, och så förknippad med svensk sommar, som blomsterängen. Detta trots att ängen som markslag av ekonomisk betydelse för länge sen har försvunnit. Det finns ett gammalt talesätt: ”Ängen är åkers moder” som för nutida människor kräver en förklaring. Med detta avsågs att den areal åker man kunde bruka och skörda var beroende av hur mycket gödsel man fick från djuren under den period man höll djuren inne på vinterhalvåret. Den mängd gödsel man fick var i sin tur beroende på hur mycket boskap man hade, och detta var sin tur beroende på hur mycket vinterfoder man kunde skörda under sommaren... (ur ledaren #3 2014) »

Innehåll #2 2014
2014-06-06 I de böcker och på de hemsidor som handlar om att bestämma växter till släkten och arter är det nästan alltid synintrycken som är viktigast. Bladens former, antal av något, färger eller strukturer som syns, beskrivs i böckerna. Många botanister använder dock andra sinnen på sina utflykter. Luktsinnet används ibland för att avgöra vilken art det kan vara… (ur ledaren #2 2014)»

Innehåll #1 2014
2014-04-30 Med ljus och värme väcks naturen igen efter vinterns vila. Växter och djur aktiveras till nytta och nöje för oss. Låt oss inspireras, njuta, upptäcka och lära! ”Världens viktigaste frukostbord” står dukat när sälgen börjar blommar. Sälgens nektar, och protein- och energirika pollen är livsviktiga för humlor och bin. Utan tidigt blommande sälgar skulle de ha svårt att överleva de första vårveckorna. Utan humlor och bin skulle fruktträd och bärbuskar inte pollineras med resultatet - ingen frukt. Till sälgen kommer också många andra insekter… (ur Ledare #1 2014)»

Innehåll #2 2013
2013-12-30 Det gäller att hitta sin ingång i den botaniska kunskapen. För en del är det spännande att åka runt och se nya arter, för andra är ätbara växter en trevlig kunskap och för ytterligare en del är samspelet mellan insekter och växter det mest spännande. Många blir intresserade av vilda växter via sina trädgårdskunskaper och det är därför vi från Svenska Botaniska Föreningen funnit det mödan värt att delta på trädgårdsmässan varje år med information. Själv fascineras jag av evolutionen och hur mångfalden av växter har utvecklats över tiden… (ur ledaren Vilda Växter #2 2013)»


« Förra sidan | Nästa sida »
rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från  Vilda Växter

Annons:

Senaste nummer:

2022-08-10
Lyrikvännen 3 2022

2022-08-01
Lyrikvännen 2 2022

2022-07-04
Kritiker 62 2022

2022-07-02
Världshorisont 2 2022

2022-06-24
Signum 5

2022-06-21
Opera 3 2022

2022-06-18
Nordens Tidning 2 2022

2022-06-16
Balder 2 2022

2022-06-15
Sydasien 2 2022

2022-06-14
Akvarellen 2 2022

2022-06-11
20TAL 6 2022
Tidig Musik 2 2022

2022-06-07
KLASS 2 2022

2022-06-05
Lira Musikmagasin 2 2022

2022-05-16
Parnass 2 2022

2022-05-13
Signum 4

2022-05-12
Populär Astronomi 1 2022

2022-05-06
Nio-Fem 1 2022

2022-05-05
SocialPolitik vinter vår 2022

2022-04-29
Opera 2 2022

2022-04-20
Världshorisont 1 2022
Nordens Tidning 1 2022

2022-04-19
Teatertidningen 1 2022

2022-04-18
Haimdagar 1-2 2022
Glänta 4 2021
Balder 1 2022

2022-04-08
Signum 3

2022-04-03
Akvarellen 1 2022
Lyrikvännen 1 2022

2022-04-01
Tidig Musik 1 2022
Fjärde Världen 1-2 2022

2022-03-31
Medusa 1 2022

2022-03-30
OEI 94-95

2022-03-20
Amnesty Press 1 2022

2022-03-18
Byggnadskultur 4 2021

2022-03-09
Lira Musikmagasin 1 2022

2022-03-05
20TAL 4-5 2021

2022-03-04
Signum 2
KLASS 1 2022

2022-03-03
Sydasien 1 2022

2022-02-25
Lyrikvännen 5-6 2022

2022-02-23
Opera 1 2022

2022-02-21
Konstperspektiv 1

2022-02-18
Parnass 1 2022

2022-01-28
Signum 1

2022-01-10
Divan 3-4 2021

2022-01-09
Lyrikvännen 4 2021

2022-01-07
Världshorisont 4 2021
Balder 4 2021

2022-01-06
Bild & Bubbla 4 2021

Äldre resuméer