Tidskrift.nu: Artiklar från Medusa

Artiklar från Medusa

Asine fyller 100 år! #1 2022

2022-03-31 Utgrävningarna i Asine fyller 100 år! 1 mars 1922 anlände ett skepp med den utrustning som behövdes för att starta upp de första utgrävningarna av kustbosättningen i Argolis på nordöstra Peloponnesos. Bosättningen visade sig ha en mångtusenårig historia. I det här numret gör forskare nedslag längs med tidslinjen och låter olika tidstypiska föremål leda in i en berättelse om just den period som föremålen representerar. Michael Lindblom lyckas med några mellanneolitiska skärvor göra Asinebosättningen 2000 år äldre än vad som länge antagits. Erika Weiberg speglar kontaktnätverken genom den tidiga bronsålderns formspråk och sigillanvändning. Anne Ingvarsson ger genom gravmaterialet liv åt Asineborna under den mellersta bronsåldern. Ann-Louise Schallin funderar över regionala identiteter och mykenska terrakottafiguriner. Ludmila Werkström är med hjälp av dryckeskoppar en okänd arkaisk kult på spåren. Lars Karlsson besöker den befästa platsen under hellenistisk tid och placerar en katapult på det östra tornet. Dominic Ingemark avslutar resan med en .fönsterkrossande jordbävning under romersk tid! Numret inleds med att Frederick Whitling presenterar upprinnelsen till utgrävningarna och Gullög Nordquist tecknar vardagen under de första årens utgrävningar under 1920-talet. Avslutningsvis ges en inblick i det enorma inventerings- och digitaliseringsarbete som skett under senare år, ett spännande marinarkeologiskt projekt som initierades 2021 och en kommande barnbok om forntidens Asine. Asine förblir aktuell! »

Innehåll #4 2021

2021-12-21 Grottor har användts i alla tider och för alla sorters aktiviteter. Idag används droppstenar bland annat för att rekonstruera klimatet i forntiden. Men olika aktiviteter ställer olika krav och Martin Finné ställer sig frågan hur man egentligen vet att man hittat rätta grottan. En landbunden stad var inget alternativ för antikens greker om det gick att undvika. Speciellt inte när man grundlade nya städer i Nordafrika, långt bort från hemlandet på andra sidan Medelhavet. Kristian Göransson tar oss på en historisk utflykt till de bägge städerna Kyrene och Barka och berättar även om deras hamnstäder om kom att överglänsa de städer de skulle betjäna. Studenter vid universitet och högskolor har genom åren funnit många sätt att uttrycka sitt intresse för antiken. Komedier av författare som Aristofanes, Plautus och Terentius har uppförts med studenter i rollerna, ibland i översättning och ibland på originalspråk. Även många studentspex har haft antika teman. Elis Wibacke föklarar fenomenet och ger exempel på såväl antika komedier som moderna spex inspirerade av den antika världen. »

Innehåll #3 2021

2021-09-19 Hösten 2020 blev det prisrekord när ett antikt guldmynt såldes på auktion för över 30 miljoner kronor. Vad är det som gör att ett litet mynt kan bli så eftertraktat? Ragnar Hedlund från Uppsala universitets myntkabinett reder ut historien. • En av Roms norra förorter kallas Tomba di Nerone, eller Neros grav. Namnet kommer från en romersk sarkofag som faktiskt byggdes åt några helt andra personer. Fredrik Tobin-Dodel skriver om en hatad kejsare och vad som kan ha hänt med hans grav. • I virrvarret av byggnadsrester i skuggan av Palatinen i Rom ligger en liten, nästan bortglömd kyrka — Santa Maria Antiqua. Henrik Boman leder oss på en fascinerande odyssé genom dess historia och den bildskatt från Roms oroligaste tid som fortfarande pryder dess väggar. • Vem visste att Caracallas namn egentligen är Marcus Aurelius Antonimus, eller att romerska kvinnor under republiken oftast inte hade några förnamn? Den nyblivne doktorn i latin vid Uppsala universitet Tuomo Nuorluoto tar oss genom namnens labyrint. • Före de puniska krigen såg relationen mellan Rom och Karthago annorlunda ut. Vad hände? Daniel Henningsson tar oss med bland fördrag, handelsutbyten och en och annan tessera hospitalis. • Vad har Varuskriget i Germanien gemensamt med ISAFs numera avslutade insats i Afghanistan? Etiskt och moraliskt inte mycket, men från en militärstrategs synvinkel förvånansvärt mycket annat såsom de logistiska problemen, motståndarens flyktiga natur och hur man skapar fred i en orolig del i, världen. Fredrik Thisner från Försvarshögskolan ställer frågan, var Germanien Roms Afghanistan? »

Innehåll #2 2021

2021-06-28 Patrik Klingborgs artikel Vatten och rening i grekisk religion undersöks hur vatten spelade in i de grekiska kulterna och hur detta användes för att rena de individer, som besökte helgedomarna, från rituella orenheter, så kallad miasma. Hur reningen gick till i praktiken undersöks, liksom de olika former av rening som man var tvungen att utföra innan man beträdde en helgedom. Dessutom diskuteras flera aspekter av vatten i grekiska helgedomar i denna spännande artikel. • Rominstitutets tidigare direktör Barbro Santillo Frizell beskriver, i anknytning till Nationalmuseum) nyligen avslutade utställning Arkadien — ett förlorat paradis, den historiska bakgrunden till begreppet Arkadien. Hur kom detta avsides belägna landskap att spela en så viktig roll i antikt grekiskt och romerskt tänkande och poesi? Följ med på en fascinerande resa bland herdar, paniska djur och gudomlig poesi! • Eva Queckfeldt berättar om Roms siste censor, Lucius Munatius Plancus, som var en av de många som agerade under den romerska republikens sönderfall och hade en liten men betydelsefull roll i det begynnande kejsardömet. • Endast sex dikter har bevarats av den romerska poetissan Sulpicia. Johnny Strand ger oss genom läsningen av Sulpicias verk en bild av en ung kvinnas starka känslor. Hennes längtan efter kärlek och hennes besvikelse då bon upptäcker att den hon åtrår är otrogen med en annan kvinna. Känslor som aldrig verkar gå ur tiden. »

Innehåll #1 2021

2021-03-22 Antikens Rom är känt för sitt välutvecklade lagväsende men det hindrade inte landsvägsrövare från att slå till mot välbeställda resande. Dessa rövare var fruktade och att resa nattetid var inte tillrådligt! Men lika avskydda som dessa rånan var i verkligheten, lika omtyckta var de i populärkulturen. Dominic Ingemark berättar mer om en romersk Robin Hood och vad som hände om rövare ändå infångades av lagens långa arm. Egyptologen Kathlyn M. Cooney delar med sig av sin forskning kring återbruket av mumiekistor under perioden 1069-945 f Kr. Hur utbrett var detta fenomen egentligen och hur kunde de djupt religiösa egyptierna rättfärdiga denna, för oss, mycket främmande företeelse? Cooney har en gedigen kunskap i ämnet och tar oss med på en fascinerande resa bland hantverkare, präster och mumier. Den folkkäre författaren Theodor Kallifatides är aktuell med sin nya bok Kärlek och främlingskap. Läs om hur den antika grekiska dramatiken har inspirerat och påverkat hans författarskap. »

Medusa 40 år! #4 2020

2020-12-15 Medusa firar 40 år med ett fullmatat nummer om etruskerna och om Medusa själv! Ulf Hansson inleder med en djupdykning i renässansens Florens där det moderna intresset för etruskerna uppstod. Därefter följer tre artiklar som på olika sätt berör frågan om etruskernas ursprung. Johan Vekselius skriver om debatten kring DNA och etrusker medan Lars Karlsson och Daniel Henningsson ger exempel på olika sätt att angripa problemet ur ett arkeologisk och antikhistoriskt perspektiv Därefter kommer en artikel av Ingrid Edlund-Berry om Arezzos etruskiska historia och den berömda bronschimeran. Fredrik Tobin-Dodd skriver om en nyupptäckt bronsstatyett och Ingela Wiman om etruskernas förhållande till naturen. Som avslutning far vi läsa om Medusa själv! Malin Wik Wallin skriver om Medusa som motiv i grekiskt vasmåleri och lita hon där går från ful till skön.»

Innehåll #3 2020

2020-10-08 I Gustavianums samlingar vid Uppsala universitet har en samling om ca 220 koptiska ostraka legat i träda i ca 130 år. Ostraka år keramik- eller kalkskärvor som använts för att skriva brev eller förteckningar av olika slag. Fastän de är svårläsliga .och svårförståeliga så ger de en inblick i människors liv där och just då. Åke Engsheden ger smakprov där vi får bekanta oss med en tjuv, en viss biskop Abraham och vardagligare spörsmål som hur en dadelpalm skall delas. Svenska klassiska arkeologer har länge varit framträdande på Sicilien med början med Erik Sjökvist som grävde i Morgantina på 1950-talet. Sedan 2016 pågår svenska utgrävningar i den medeltida staden Francavilla som man trott inte hyste någon antik bebyggelse alls. Utgrävningsledaren Kristian Göransson berättar i detta nummer om arbetet och resultaten av tre säsongers arbete — som innefattar en anonym grekisk stad. Norma Wikström tecknar ett porträtt av den arkeologiske vagabonden Natan Valmin, som 1929 fann sin utgrävning med stort U. Platsen var Vasiliko, i Messenien, och utgrävningen, en kupolgrav från bronsåldern, som han namngav Malthi. Men kanske Valmin inte är mest känd för sin utgrävning eller sin vetenskapliga produktion utan för de många reseskildringar och popularvetenskapliga artiklar han skrev under hela sitt liv. »

2020-06-29 Den arkaiska Geneleos-gruppen upphittades inom Heraion på Samos. Frågan kvarstår ännu vilka de sex figurerna som avbildades var och i vilket förhållande de stod till varandra? Hanna Håkansson tar sig an svårigheten med skulpturanalyser, med fokus på en av de sex figurerna, och frågar specifikt vad Ssom egentligen gör mannen, eller kvinnan? I spelet Assassin´s Creed: Odyssey får du spela dig igenom den grekiska världen under det peloponnesiska kriget. Cajsa Olausson ger en bild av vad spelet har att erbjuda samt redogör för några av de utmaningar som kommer med att utveckla ett spel som ska vara underhållande och samtidigt innehålla ett visst mått av historisk autenticitet. Thukydides berättelse om den atenska pesten (430 f.kr.) utgör den tidigaste bevarade litterära källan, där de sociala konsekvenserna av en pandemi beskrivs och analyseras. I likhet med många andra episoder i Thukydides monumentala historieverk, lämpar sig historien fortfarande mycket vä1 som en, magistra vitae, en livets läromästare, särskilt för samhällen i tider av kris. Den arkeologiska kursen vid Svenska Institutet i Rom gick av stapeln i början av april 2019 och avslutades i juni. Men vad är det egentligen kursen går ut på. Ghaza Alyasin och Kristine Gierow har sammanställt en kort genomgång av kursen och vad studenterna fick uppleva under tio oförglömliga veckor i Italien.»

Medusa på Nationalmuseum #1 2020

2020-04-01 Utställningen Ostia, porten till Rom är ett av resultaten från forskningsprojektet Segregerat eller integrerat? — Att leva och dö i hamnstaden Ostia, 300 f.Kr.-700 e.Kr. I utställningen möter man ett mångfacetterat Ostia som mejslats fram av de många specialister som arbetat med projektet. Utställningen visas till den 10 maj i Tammerfors och senare i år flyttas utställningen till Kulturhistoriska museet vid Oslo universitet. En doldis-arkeolog från 1900-talet får vi bekanta oss med i Lars Kullmans artikel om Oscar Broneer, eller Per Oskar Teodor. Jonsson, som han döptes till. Han grävde i Korinth, på Akropolis nordsluttning och upptäckte Poseidontemplet i Isthmia. Broneer var även direktörför American School of Classical Studies under åtta år. Ett fascinerande porträtt av en man som troligen inte är känd för många Medusaläsare, Stockholm har fått besök av en Medusa av sällan skådat slag. Läs om henne, konstnären Yinka Shonibare och utställningen Inspiration - Iconic works som pågår för fullt på Nationalmuseum.»

2020-01-09 Snarare än att karaktärisera antiken i stort var den atletiska nakenheten en mycket specifik grekisk uppfinning. Carl Magnus Juliusson diskuterar hur den grekiska nakenheten kan ha uppstått och hur den levt kvar ända in i våra dagar, inte minst inom konstens värld. Inom ramen för den grekiska nakenheten gör Helmer Hanses ett försök att redogöra för det nakna efterspelet till den vilde ynglingen Alkibiades våldsamma utfall mot Hipponikos. Lisa Hagelin diskutera arbetes betydelse för slavar och frigivna. Den romerska konsten och inskrifter visar att frigivna och slavar var stolta över sitt arbete och arbete synes avgörande för konstruerande av maskulinitet. Men denna attityd till arbete delades dock inte av den romerska eliten, såsom den uttrycks i Ciceros och Sallustius texter, där arbete deskrivs som förnedrande eller feminiserande.»

Rom i norr #3 2019

2019-09-19 Vilken betydelse hade importerade romerska föremål i sina nya nordliga sammanhang och vilken plats hade de i det dagliga livet? Kent Andersson berättar om vad dessa fynd kan säga om tusen år av romersk kulturpåverkan i Skandinavien. Dominic Ingemark tar glasbägare och kryddörter som utgångspunkt för att försöka ge ett svar på frågan. Svante Fischer tittar närmare på forskning kring ringborgar, borgarnas koppling till fynd av romerska guldmynt och hur den kopplingen i sin tur hänger ihop med legosoldaters kunskapsinhämtning utomlands. Om man tittar på distributionen av romerska kopparmynt runt Östersjön visar Frands Herschend hur dessa kan hjälpa oss förser hur varor som eftertraktades inom romarriket slussades från Sveriges inland och ut i världen De kulturella influenserna från det romerska riket tog inte slut i och med antiken. Framförallt har Pompejis arkitektur och konst inspirerat även i modernare tider, inre minst i Stockholm, vilket Ann-Marie Leander Touati ger flera exempel på. »

« Förra sidan | Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Medusa

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2025-06-28
Sydasien Vår 2025

2025-06-23
Signum 4

2025-06-15
Omkonst Vår 2025

2025-06-09
Filmrutan 1 2025

2025-06-03
Parnass 2 2025

2025-05-24
CBA 68 2025

2025-05-08
Tidig Musik 1 2025

2025-05-07
OEI 106-107

2025-05-02
Signum 3

2025-04-25
Populär Astronomi 1 2025

2025-04-24
Medusa 1 2025

2025-04-12
Fjärde Världen 1 2024

2025-04-10
Glänta 3-4 2024

2025-04-09
Amnesty Press 1 2025

2025-03-21
Signum 2

2025-03-08
Hjärnstorm 157 2024

2025-03-04
Utställningskritik 1 2025

2025-03-03
Akvarellen 1 2025

2025-02-18
Opera 1 2025

2025-02-11
Tidig Musik 4 2024

2025-02-10
Sydasien 2024

2025-02-07
Signum 1
Haimdagar 5-6 2024

2025-02-02
Medusa 4 2024

2025-01-25
Utställningskritik 5 2024

2025-01-24
Amnesty Press 4 2024

2025-01-15
Populär Astronomi 4 2024

2025-01-08
20TAL 12 2024

2025-01-07
Akvarellen 4 2024

2024-12-24
CBA 66-67 2024

2024-12-22
Glänta 2 2024

2024-12-16
Cora 79 2024

2024-12-13
Signum 8

2024-12-12
Fjärde Världen 3-4 2024

2024-12-08
Parnass 4 2024

2024-11-27
Opera 5 2024

2024-11-18
Amnesty Press 3 2024

2024-11-15
Populär Astronomi 3 2024

2024-11-09
Omkonst Höst 2024

2024-11-01
Signum 7

2024-10-30
Tidig Musik 3 2024

2024-10-28
Medusa 3 2024

2024-10-26
Haimdagar 3-4

2024-10-16
Konstperspektiv 4
Cora 78 2024

2024-10-13
Akvarellen 3 2024

2024-10-11
Utställningskritik 4 2024

2024-10-03
Opera 4 2024

2024-09-30
SocialPolitik Höst 2024

2024-09-22
Balder 3 2024

Äldre resuméer