Tidskrift.nu: Artiklar från Medusa

Artiklar från Medusa

Innehåll #1 2021

2021-03-22 Antikens Rom är känt för sitt välutvecklade lagväsende men det hindrade inte landsvägsrövare från att slå till mot välbeställda resande. Dessa rövare var fruktade och att resa nattetid var inte tillrådligt! Men lika avskydda som dessa rånan var i verkligheten, lika omtyckta var de i populärkulturen. Dominic Ingemark berättar mer om en romersk Robin Hood och vad som hände om rövare ändå infångades av lagens långa arm. Egyptologen Kathlyn M. Cooney delar med sig av sin forskning kring återbruket av mumiekistor under perioden 1069-945 f Kr. Hur utbrett var detta fenomen egentligen och hur kunde de djupt religiösa egyptierna rättfärdiga denna, för oss, mycket främmande företeelse? Cooney har en gedigen kunskap i ämnet och tar oss med på en fascinerande resa bland hantverkare, präster och mumier. Den folkkäre författaren Theodor Kallifatides är aktuell med sin nya bok Kärlek och främlingskap. Läs om hur den antika grekiska dramatiken har inspirerat och påverkat hans författarskap. »

Medusa 40 år! #4 2020

2020-12-15 Medusa firar 40 år med ett fullmatat nummer om etruskerna och om Medusa själv! Ulf Hansson inleder med en djupdykning i renässansens Florens där det moderna intresset för etruskerna uppstod. Därefter följer tre artiklar som på olika sätt berör frågan om etruskernas ursprung. Johan Vekselius skriver om debatten kring DNA och etrusker medan Lars Karlsson och Daniel Henningsson ger exempel på olika sätt att angripa problemet ur ett arkeologisk och antikhistoriskt perspektiv Därefter kommer en artikel av Ingrid Edlund-Berry om Arezzos etruskiska historia och den berömda bronschimeran. Fredrik Tobin-Dodd skriver om en nyupptäckt bronsstatyett och Ingela Wiman om etruskernas förhållande till naturen. Som avslutning far vi läsa om Medusa själv! Malin Wik Wallin skriver om Medusa som motiv i grekiskt vasmåleri och lita hon där går från ful till skön.»

Innehåll #3 2020

2020-10-08 I Gustavianums samlingar vid Uppsala universitet har en samling om ca 220 koptiska ostraka legat i träda i ca 130 år. Ostraka år keramik- eller kalkskärvor som använts för att skriva brev eller förteckningar av olika slag. Fastän de är svårläsliga .och svårförståeliga så ger de en inblick i människors liv där och just då. Åke Engsheden ger smakprov där vi får bekanta oss med en tjuv, en viss biskop Abraham och vardagligare spörsmål som hur en dadelpalm skall delas. Svenska klassiska arkeologer har länge varit framträdande på Sicilien med början med Erik Sjökvist som grävde i Morgantina på 1950-talet. Sedan 2016 pågår svenska utgrävningar i den medeltida staden Francavilla som man trott inte hyste någon antik bebyggelse alls. Utgrävningsledaren Kristian Göransson berättar i detta nummer om arbetet och resultaten av tre säsongers arbete — som innefattar en anonym grekisk stad. Norma Wikström tecknar ett porträtt av den arkeologiske vagabonden Natan Valmin, som 1929 fann sin utgrävning med stort U. Platsen var Vasiliko, i Messenien, och utgrävningen, en kupolgrav från bronsåldern, som han namngav Malthi. Men kanske Valmin inte är mest känd för sin utgrävning eller sin vetenskapliga produktion utan för de många reseskildringar och popularvetenskapliga artiklar han skrev under hela sitt liv. »

2020-06-29 Den arkaiska Geneleos-gruppen upphittades inom Heraion på Samos. Frågan kvarstår ännu vilka de sex figurerna som avbildades var och i vilket förhållande de stod till varandra? Hanna Håkansson tar sig an svårigheten med skulpturanalyser, med fokus på en av de sex figurerna, och frågar specifikt vad Ssom egentligen gör mannen, eller kvinnan? I spelet Assassin´s Creed: Odyssey får du spela dig igenom den grekiska världen under det peloponnesiska kriget. Cajsa Olausson ger en bild av vad spelet har att erbjuda samt redogör för några av de utmaningar som kommer med att utveckla ett spel som ska vara underhållande och samtidigt innehålla ett visst mått av historisk autenticitet. Thukydides berättelse om den atenska pesten (430 f.kr.) utgör den tidigaste bevarade litterära källan, där de sociala konsekvenserna av en pandemi beskrivs och analyseras. I likhet med många andra episoder i Thukydides monumentala historieverk, lämpar sig historien fortfarande mycket vä1 som en, magistra vitae, en livets läromästare, särskilt för samhällen i tider av kris. Den arkeologiska kursen vid Svenska Institutet i Rom gick av stapeln i början av april 2019 och avslutades i juni. Men vad är det egentligen kursen går ut på. Ghaza Alyasin och Kristine Gierow har sammanställt en kort genomgång av kursen och vad studenterna fick uppleva under tio oförglömliga veckor i Italien.»

Medusa på Nationalmuseum #1 2020

2020-04-01 Utställningen Ostia, porten till Rom är ett av resultaten från forskningsprojektet Segregerat eller integrerat? — Att leva och dö i hamnstaden Ostia, 300 f.Kr.-700 e.Kr. I utställningen möter man ett mångfacetterat Ostia som mejslats fram av de många specialister som arbetat med projektet. Utställningen visas till den 10 maj i Tammerfors och senare i år flyttas utställningen till Kulturhistoriska museet vid Oslo universitet. En doldis-arkeolog från 1900-talet får vi bekanta oss med i Lars Kullmans artikel om Oscar Broneer, eller Per Oskar Teodor. Jonsson, som han döptes till. Han grävde i Korinth, på Akropolis nordsluttning och upptäckte Poseidontemplet i Isthmia. Broneer var även direktörför American School of Classical Studies under åtta år. Ett fascinerande porträtt av en man som troligen inte är känd för många Medusaläsare, Stockholm har fått besök av en Medusa av sällan skådat slag. Läs om henne, konstnären Yinka Shonibare och utställningen Inspiration - Iconic works som pågår för fullt på Nationalmuseum.»

2020-01-09 Snarare än att karaktärisera antiken i stort var den atletiska nakenheten en mycket specifik grekisk uppfinning. Carl Magnus Juliusson diskuterar hur den grekiska nakenheten kan ha uppstått och hur den levt kvar ända in i våra dagar, inte minst inom konstens värld. Inom ramen för den grekiska nakenheten gör Helmer Hanses ett försök att redogöra för det nakna efterspelet till den vilde ynglingen Alkibiades våldsamma utfall mot Hipponikos. Lisa Hagelin diskutera arbetes betydelse för slavar och frigivna. Den romerska konsten och inskrifter visar att frigivna och slavar var stolta över sitt arbete och arbete synes avgörande för konstruerande av maskulinitet. Men denna attityd till arbete delades dock inte av den romerska eliten, såsom den uttrycks i Ciceros och Sallustius texter, där arbete deskrivs som förnedrande eller feminiserande.»

Rom i norr #3 2019

2019-09-19 Vilken betydelse hade importerade romerska föremål i sina nya nordliga sammanhang och vilken plats hade de i det dagliga livet? Kent Andersson berättar om vad dessa fynd kan säga om tusen år av romersk kulturpåverkan i Skandinavien. Dominic Ingemark tar glasbägare och kryddörter som utgångspunkt för att försöka ge ett svar på frågan. Svante Fischer tittar närmare på forskning kring ringborgar, borgarnas koppling till fynd av romerska guldmynt och hur den kopplingen i sin tur hänger ihop med legosoldaters kunskapsinhämtning utomlands. Om man tittar på distributionen av romerska kopparmynt runt Östersjön visar Frands Herschend hur dessa kan hjälpa oss förser hur varor som eftertraktades inom romarriket slussades från Sveriges inland och ut i världen De kulturella influenserna från det romerska riket tog inte slut i och med antiken. Framförallt har Pompejis arkitektur och konst inspirerat även i modernare tider, inre minst i Stockholm, vilket Ann-Marie Leander Touati ger flera exempel på. »

Perserriket, Rom & Kina #2 2019

2019-07-01 Många romare åt sin mat på barer och krogar, och utskänkningsställena utgjorde ett markant inslag i gatubilden på platser som Rom, Ostia och Pompeji, och flera tycks ha varit påkostade etablissemang. Ändå omkrivs barer och krogar, liksom deras ägare och besökare, i mycket negativa ordalag i samtidens texter. Dominic Ingemark ger en inblick i hur dessa motsatser kan förstås. Medusa reser i detta nummer östligare ut än vad vi brukar göra, nämligen till Kina. Kinas förste kejsare, Qin Shihuang, skapade en stor stat genom erövringar, precis som romarna gjorde några århundraden senare. Det är mycket intressant att ha romarna — och kanske speciellt de nyckfulla romersk kejsarna — i åtanke när man läser artikeln och kanske speciellt de nyckfulla romerska kejsarna. I en analys av Elena Ferrantes böcker visas hur hon använder grekisk mytologi som klangbotten i sina berättelser.»

Nymfer, Fotboll & Abu Simbel #1 2019

2019-04-01 Nymfer var kvinnliga gudomligheter som hade starka kopplingar till naturen och att ” bli tagen av nymferna” var ett etablerat begrepp under antiken. Nymfolepsi kunde leda till ökad medvetenhet och vältalighet men också till besatthet. Emelie Byström ger oss en inblick i vad nymferna betydde under antiken, hur de dyrkades och hur tankar kring nymfolepsi kan vara aktuella idag. Medusas serie om antiken i svensk arkitektur fortsätter med en inblick i Gustav III:s vurm för den doriska portiken. Kungens resa till Italien 1783-84 förändrade svensk arkitektur för alltid och tack vare bland andra af Chapman och Ehrensvärd pryds byggnader runt om i Sverige av den doriska portiken, till och med ett tempel byggt av bark! Fotboll i antiken? Johan Flemberg utreder sportens uråldriga rötter. För femtio år sedan stod Nubiens arkeologi i centrum för västvärldens blickar när bygget vid Assuandammen dränkte stora landområden. Ingrid Berg skriver om flytten av templen av Abu Simbel som ett exempel på kulturarvspolitik under det kalla kriget.»

Populärkultur #4 2018

2018-12-20 Med detta nummer djupdyker Medusa i populärkulturens värld! I detta fullspäckade temanummer fokuserar vi på skildringar av, referenser till och inspirationer från antiken i modern populärkultur - tv, film. litteratur och mycket mer. Bland artiklarna finner vi Star Trek, Harry Potter, Tolkien, och ett repotage från Cinecittà, Roms eget Hollywood. Till detta kommer även en överväldigande mängd tips på andra exempel där populärkulturen möter antiken - allt ifrån HBO till P3. Så hämta ljussabeln, damma av trollstaven och förbered skeppet för warpdrift, så kan ni se fram emot en högst upplyftande läsning i vintermörkret»

Medusa, ett piggt och seglivat monster #3 2108

2018-10-07 Mats Gullhed introducerar Medusas nya serie om Antiken i svensk arkitektur! Följ med på en promenad bland klassicerande stildrag i Uppsala, bland effektfulla arkitektoniska signaler och dess betydelse i ett större europeiskt sammanhang med början i renässansens Italien. Carl Magnus Juliusson reflekterar över budskap och tolkning av man, text och bild på gravmonument i Rom. Tommy Engman bidrar med resereportage från Verona somvar en strategiskt viktig stad i det romerska imperiet. Flera viktiga romerska vägar gick genom Verona eller strax utanför. Staden har också efter Rom flest romerska lämningar, bland annat den berömda amfiteatern Arena Di Verona.Den byggdes år 30 e.Kr. och stod modell för Colosseum.»

« Förra sidan | Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Medusa

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023
Parnass 3 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

2023-08-09
Populär Astronomi 2 2023

2023-08-05
Lira Musikmagasin 2 2023

Äldre resuméer